Landskrona kommun med knappt 38 000 invånare har sitt läge i storstadsregionen västra Skåne mellan Helsingborg och Malmö. Det betyder att Landskrona har alla storstadsproblemen trots sitt befolkningstal.
Beroende på den omfattande strukturförändringen i början av 1980-talet, bl a nedläggningen av Öresundsvarvet m m, har Landskrona haft påtagliga problem med outhyrda lägenheter. Till skillnad från andra kommuner har detta problem inte bara berört de s k miljonbyggena i ytterområdena utan även de äldre oftast attraktiva och centralt belägna lägenheterna som är privatägda. Vid årsskiftet 1993/94 uppgick antalet lediga lägenheter till 700. I dag är c:a 300 lägenheter lediga.
Flyktingsituationen
Från 1985 och fram till i dag har Landskrona kommun fullföljt och fullföljer sitt ansvar att deltaga i den av riksdagen beslutade "Hela Sverigestrategin" för att solidariskt ta ansvar för landets flyktingpolitik. Sedan tio år tillbaka finns dessutom, centralt belägen, en av Statens invandrarverks förläggningar med 460 platser. Av de flyktinghushåll som mottagits under nämnda period har det inledningsvis rört sig om arabisktalande flyktingar med stora familjer, ofta lågutbildade, men också många analfabeter. Detta har inneburit att ett stort antal av dessa hushåll fortfarande är socialbidragsberoende.
De avtal Landskrona kommun skrivit med Statens invandrarverk har alltid uppfyllts utöver högsta nivå. Härtill kommer sekundärinflyttningen utan statlig ersättning som inte räknats in men som utgör höga socialbidrags- kostnader för kommunen.
Inför 1994 ställdes landets kommuner inför ett större ansvarstagande än tidigare för att klara av flyktingkontingenten från Bosnien-Hercegovina. Utifrån ansvaret med "Hela Sverigestrategin" blev Landskronas formella ansvarsdel 200 flyktingar i avtalet med Statens invandrarverk. Antalet anlända flyktingar räknades emellertid till ca 1 400 personer.
Den totala befolkningsökningen för Landskrona kommun blev för år 1994 drygt 1 300 netto. På grund av frysningen av skatteutjämningsbidraget uteblev en inkomst på ca 28 000 000 kr medan kommunens avgift till staten ökade med motsvarande del av befolkningsökningen. Nettoökningen som är en direkt följd av flyktingmottagandet ger dessutom inte kommunen några skatteintäkter de närmaste åren. Under 1995 har cirka 470 flyktingar kommit till kommunen varav 180 är sekundärflyktingar. Flertalet saknar sfi- kompetens och får därför påbörja en helt ny utbildning. Barnens introduktion i skolan är också resurskrävande.
Av de invandrare som kommit till kommunen fram till 1993 är 450 personer arbetslösa enligt statistik för mars 1995. Under innevarande år kommer antalet att ökas med ca 700-800 personer om flyktingarna från 1994 inte kommer ut i arbetslivet. Totalt antal arbetslösa i Landskrona är i dag ca 3 000. Problemet med den arabisktalande flyktingkontingenten är att en stor andel är socialbidragsberoende, och på grund av bristande språkkunskaper bedöms de av arbetsförmedlingen ej stå till arbetsmarknadens förfogande och därför ingår de ej i statistiken.
Därutöver är antalet familjer/hushåll som kommit till Landskrona, som så kallade sekundärflyktingar, och utan någon statlig ersättning, högt. Under hösten 1993 flyttade exempelvis ett trettiotal vietnameser från norra Sverige, där de bott sedan 1990, till Landskrona. Samtliga saknade behörighet i svenska för invandrare och var helt socialbidragsberoende. För att återskapa en möjlighet till integrationsmöjlighet för denna grupp startade socialförvaltningen ett projekt med anpassad språk- och talträning i kombination med arbetspraktik till en kostnad av drygt 2 000 kr. För detta erhöll kommunen endast 400 kr från Statens invandrarverk. Under 1996 uppgår inflyttningen av flyktingar med schablonbidrag till ca 50 personer medan sekundärflyktingar utan bidrag men i behov av introduktionsprogram uppgår till det dubbla.
Av Landskronas befolkning utgjorde de utomnordiska medborgarna 1993 4,65 % medan siffran för 1994 steg till 7,66 %. Av de utomnordiska medborgarna fick 79 % socialbidrag någon gång under 1994 eller sammanlagt 42 936 kr. Socialbidrag till nordiska medborgare uppgick 1994 till 22 341 kr. Under 1995 har socialbidragsberoendet för de utomnordiska medborgarna ökat. De flyktingar som ingår i schablonbidraget, dvs anlända fr o m 1993 fick under 1995 sammanlagt 48 000 kr i socialbidrag.
Det fortfarande svåra arbetsmarknadsläget, som dessutom drabbar invandrargruppen hårt, kommer att innebära att socialbidragskostnaderna för hela gruppen utomnordiska invandrare under 1996 beräknas uppgå till ca 60 000 kr.
Enligt skatteutjämningsreglerna kompenseras kommunen med ca 29 000 kr för individ- och familjeomsorg. Under 1996 täcks ca 45 000 kr utbetalt socialbidrag till utomnordiska medborgare av det statliga schablonbidraget. Däremot kommer 1997 att medföra att det kommunalt finansierade socialbidraget stiger till 30 000 kr för de utomnordiska medborgarna för att år 1998 under oförändrade omständigheter uppgå till 60 000 kr.
Barnomsorg och grundskola
I den statliga schablonersättningen beräknas flyktingmottagande ej vara kostnadskrävande vad avser barnens introduktion i grundskolan. För Landskrona kommun kan konstateras att ett så kraftigt flyktingmottagande som kommunen genomfört har nyanskaffning av lokaler, material och nyanställning av personal möjliggjort en kvantitativ mottagning till en kostnad som statsmakterna hittills ej beaktat. Därtill kommer att introduktionstiden förlängs på grund av att det saknas platser i den ordinarie verksamheten, varför flyktingbarnen får gå längre tid i så kallade internationella daghem/klasser. Detta sker på bekostnad av kvalitet och innebär ökade kostnader för kommunen. För barnomsorgen finns ingen kostnadsutjämning för utomnordiska medborgare, vilket förefaller orimligt.
I tider av arbetslöshet kommer de yngre barnen att vistas hemma hos arbetslösa föräldrar i segregerade bostadsområden, varför de har stora språksvårigheter när de kommer till skolan.
Gymnasieskolan
I skatteutjämningsförslaget finns ingen kostnadsutjämning för gymnasieskolans utomnordiska elever. Landskrona kommun har sedan 1993 tagit emot drygt 150 ungdomar som tillhör gruppen gymnasieelever. En fullföljd gymnasieskola är i dag ett obligatorium för att erhålla reella möjligheter till arbete eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Av de 150 ungdomar i gymnasieåldern som kommit till Landskrona är det grundläggande behovet av svenska språket så stort att 2-3 terminer beräknas till enbart sådana studier. Här drabbas eleverna av samma problematik som inom barnomsorg och grundskola, att integration i ordinarie klasser omöjliggörs på grund av platsbrist. Därför har kommunen tvingats bygga upp en ny enhet med endast flyktingelever, vilket försvårar introduktionen.
Kommunal vuxenutbildning
De utomnordiska medborgarnas behov av grundläggande vuxenutbildning, dvs kompletterande eller hel grundskoleutbildning, är stor. Skatteutjämningen kompenserar inte dylika kostnader. Det höga flyktingmottagandet under 1994 och 1995 har också medfört förseningar och kvalitativ sänkning i utbildningsnivån.
Sammanfattning
Detta betyder att det till Landskrona med ca 38 000 invånare har kommit 2 100 flyktingar på tre år. Sammantaget har Landskrona ca 4 000 personer med invandrarbakgrund.
Det borde vara en självklarhet att andra kommuner, framför allt de som på alla sätt försvårar eller t o m vägrar att ta emot flyktingar, hjälper till att klara de påfrestningar som bl a Landskrona drabbats av.
Vi anser att Landskrona kommun åsamkats stora kostnader till följd av ovan redovisade förhållanden i en så stor omfattning att det är berättigat med särskilda insatser från statens sida för att kompensera kommunen.
Mot denna bakgrund är det vår uppfattning att detta förhållande bör beaktas i samband med den utredning som pågår om den kommunala skatteutjämningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flyktingmottagande och ersättning från den kommunala skatteutjämningen.
Stockholm den 2 oktober 1996
Christin Nilsson (s) Annika Nilsson (s)
Gotab, Stockholm 1996