Malmö och Norrköping är två klassiska industristäder som sedan länge haft en hög andel invandrare i sin befolkning. Invandrartätheten har ytterligare förstärkts genom de senaste årens mottagande av flyktingar, främst från Bosnien- Hercegovina.
Malmö och Norrköping har tagit ett mycket stort ansvar för de bosniska flyktingar som regeringen 1993/94 vädjade till kommunerna att ta emot. Andelen bosnier som mottagits i Norrköping är ungefär fyra gånger och i Malmö nära tre gånger så stor som genomsnittskommunen. Kommunerna har, till följd av sin klassiska industristruktur, drabbats hårt av arbetsmarknadskrisen och befinner sig för närvarande i en omställningsperiod som kännetecknas av stora problem, men också av framtidsmöjligheter.
I detta läge ser vi två tydliga och skrämmande hotbilder. Den ena består i att stora grupper av de nya kommuninvånarna riskerar att låsas fast i bestående utanförskap, vilket kan innebära förödande konsekvenser, inte minst för barn och ungdomar, som utgör ca 30 % av mottagna flyktingar under de senaste åren. Den andra hotbilden innebär dramatiskt ökade socialbidragskostnader som hotar att urholka kvalitén i kommunernas kärnverksamheter. Detta är redan en påtaglig realitet i budgetarbetet inför 1997.
Integreringen av de stora flyktinggrupper som tagits emot de senaste åren ställer stora krav på kommunernas verksamheter och ekonomier under flera år framåt. Målsättningen är att öppna vägar till egenförsörjning och delaktighet i det svenska samhället och att minimera risken för utanförskap och långvarigt behov av försörjningsstöd från kommunen. Dessa strävanden innebär krav på omfattande arbetsmarknadsinsatser från kommunernas sida och behov av en nära samverkan med länsarbetsnämnder, lokala arbetsförmedlingar och andra aktörer.
Vi konstaterar med oro att det nya skatteutjämningssystemet för kommuner och landsting inte skapar rimliga förutsättningar för kommuner som likt Malmö och Norrköping tagit ett stort ansvar för flyktingmottagandet de senaste åren.
För Malmös del täcker utjämningssystemet ca 10 % och för Norrköpings del ca 20 % av den faktiska kostnadsökningen för socialbidragen till följd av det höga flyktingmottagandet under 1993-94.
En förbättring av arbetsmarknadsläget och det förhållandet att en del av flyktingarna kan komma att återvända till Bosnien skulle först inom några år kunna innebära en förändring av den nu mycket allvarliga situationen i positiv rikting.
Mot denna bakgrund är det vår uppfattning att dessa förhållanden bör beaktas i den statliga utredning som har till uppgift att se över skatteutjämningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den kommunala skatteutjämningen.
Stockholm den 30 september 1996
Marie Granlund (s) Lars Stjernkvist (s)