med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårproposition
Inledning
Regeringens förslag till tilläggsbudget för utgiftsområde 18,
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
innehåller ganska små förändringar av anslaget A 3
Räntebidrag m.m. och A 10 Bostadsbidrag. Förändringen av
bostadsbidragen är ett resultat av den hårda kritik som bl.a.
vi moderater har riktat mot det nya systemet för att
bestämma bostadsbidrag till barnfamiljer. För att finansiera
förändringen föreslår regeringen vissa ändringar inom ramen
för räntesubventionerna, således sker en omfördelning inom
utgiftsområdet.
Räntebidragen
Vi moderater anser att såväl räntesubventioner som
bostadsbidrag successivt måste avvecklas och i stället
samordnas med socialpolitiken. Vår ståndpunkt är att man
skall kunna leva på sin lön. Våra förslag redovisas närmare i
vår motion 1996/97:Fi42 med anledning av 1997 års
ekonomiska vårproposition. Beträffande räntesubventionerna
är det vår mening att dessa måste återgå till den snabbare
avtrappning som föreslogs av den borgerliga regeringen.
Fastighetsskatten bör avskaffas successivt. Inledningsvis bör
fastighetsskatten sänkas till 1,5 procentenheter och
markvärdet tas upp till halva värdet vid fastställande av
taxeringsbart fastighetsvärde. Ett borttagande av
fastighetsskatten kan också innebära att den eviga
räntesubvention om 30 procent som finns i Danellsystemet
kan fasas ut. Subventionssystemet kan därmed avvecklas och
bostadsbyggandet styras av de reala förhållandena på
bostadsmarknaden, d.v.s. efterfrågan och betalningsvilja styr
utbudet på marknaden.
Vid förändringen av subventionssystemen, som infördes av den borgerliga
regeringen, beviljades subvention förutsatt att igångsättning av byggnation
skett vid visst datum. För att bli delaktig av denna subvention genomfördes
schaktningar, varvid byggnation ansågs påbörjad. Regeringens förslag
innebär att systemet med "Danellgropar" kan avvecklas. Förslaget är
innehållsmässigt korrekt, men vi vill ändå föra fram kritik mot det sätt på
vilket regeringen nu lägger förslaget. Genom att inte markera tidigare har
regeringen accepterat förhållandena, vilket leder till att projekten nu måste
färdigställas inom några månader om man vill följa de gamla reglerna.
Vi tillstyrker regeringens förslag till beräkning av räntesats i vissa fall i
1992 och 1993 års subventionssystem. Vi vill dock inskärpa betydelsen av
klara signaler till byggsektorn. Det är olyckligt att regeringen inte närmare
definierar begreppet "rörlig ränta". För att de berörda aktörerna på marknaden
skall få information i god tid bör riksdagen definiera begreppet "rörlig ränta".
Räntebidrag efter exekutiv försäljning utgår i dag i 1992 och 1993 års sub-
ventionssystem. Regeringen föreslår att samma regler som nu gäller för hus
byggda fram till och med 1991också skall gälla för hus med räntebidrag
enligt 1992 års subventionssystem. Vi moderater är kritiska till detta. Fri-
koppling mellan faktisk finansiering och räntebidrag är bra. Detta genom-
fördes också med 1992 års räntebidragsregler. Stabilitet i räntebidragssystem
är väsentlig för att kreditgivningen skall kunna ske på ett sätt som inte inne-
bär ökade kostnader p.g.a. en högre risk för kreditgivaren. Regeringens för-
slag riskerar att rubba balansen och därmed ökar kostnaderna vid kredit-
givning.
Bostadsbidragen
Den förändring av bostadsbidragsreglerna som regeringen nu
föreslår är inte tillräcklig för att dämpa eller eliminera de
negativa effekter som den tidigare av Socialdemokraterna
genomförda förändringen visat sig innebära. Hanteringen av
bostadsbidragen visar prov på den instabila
regeringspolitiken. Många familjer har förlorat runt 2 000
kronor i månaden som ett resultat av förslaget. Det är inte
enbart finansmarknaden som måste kunna göra korrekta
framtidsbedömningar, utan även i högsta grad hushållen.
Möjligheterna för hushåll att planera är redan dåliga, och de
blir inte bättre av att systemen ständigt förändras.
Regeringens politik skapar otrygghet.
Vi moderater föreslog i mars i ett utskottsinitiativ de förändringar som vi
anser är nödvändiga. Dessa är:
ett återställande av familjeinkomsten,
ett avskaffande av ytnormen,
ett slopande av dubbelräkningen av räntebidragen,
ett avskaffande av reglerna där barnpension räknas in som bidrags-
grundande inkomst när barnpension inte kan användas för att täcka
hyreskostnaden.
Redan i motion 1996/97:Bo231, Bostadsbidrag, anförde vi
att förändringen av inkomstgränserna var otillfredsställande.
Vi anvisar också våra förslag till finansiering. Under början
av 1997 har det också visat sig att det vi befarade blev
verklighet, många drabbades orimligt hårt av förändringarna.
Den arbetsgrupp för analys av nya bostadsbidragsregler som inrättades på
Socialdepartementet redovisade inför riksdagens bostadsutskott i mars sin
preliminiära analys av fördelningseffekterna av förändringen. Av analysen
framgår att effekterna är orimliga. Förändringen av inkomstgränserna har
drabbat omkring en tredjedel av bidragstagarna och ytförändringarna omkring
en femtedel. Det har inneburit kraftiga försämringar för gruppen
ensamstående arbetslösa med barn, som bor i stora bostäder.
Analysen visar också att inkomstgränsens förändring främst påverkat
familjer med hemmavarande make/maka. Att enbart den ene av makarna har
arbete kan bero på att det saknas möjligheter för den hemmavarande att få
arbete. I nedanstående tabell som är hämtad från arbetsgruppens analys
framgår hur förändringen slår för två olika hushåll:
Tabell 1. Disponibel inkomst efter kostnader för intäkternas förvärvande
En
förvärvsarbetande
Två
förvärvsarbetande
Inkomst make 1
240 000
180 000
Inkomst make 2
0
60 000
Skatt make 1
-84 070
-59 670
Skatt make 2
0
-18 420
Barnomsorgskostnad
er
0
-18 880
Resekostnader
-3 900
-7 800
Bostadsbidrag
- utan ind. ink.
gränser
13 500
13 500
- med ind. ink.
gränser
1 800
13 500
Disponibel inkomst
- utan ind. ink.
gränser
165 530
148 730
- med ind. ink.
gränser
153 830
148 730
Tabellen visar att den disponibla inkomsten minskar med det
nya systemet för den familj som har en hemmavarande make.
Det är otillfredsställande att förändra system som väsentligen
rycker undan möjligheterna att långsiktigt planera för
hushållen.
Avsikten med bostadsbidragen har allt mer kommit att vara som stöd till
barnfamiljer. Det var också genom bostadsbidragen kompensationen för
slopandet av flerbarnstillägget i barnbidraget genomfördes. Vi moderater
anser att bostadsbidragen bör samordnas med den övergripande social-
politiken. I normalfallet måste en familj ges förutsättningar att leva på sin
lön. Familjerna måste kunna göra nödvändiga prioriteringar som hänför sig
till de önskemål och preferenser som finns i familjen. I tabellen ovan framgår
tydligt att staten starkt påverkar hur svenska familjer tvingas att organisera
förvärvs- och hushållsarbetet.
Vi föreslår mot bakgrund av detta att ytbegränsningsreglerna från den 1/7
1997 skall gälla i enlighet med regeringens proposition 1995/96:186.
Inkomstgränserna bör från den 1/7 1997 återställas till att baseras på familje-
inkomsten. Dessa förändringar kan förväntas kosta 210 miljoner kronor 1997.
Förändringen i enlighet med vårt förslag finansieras genom att bostads-
bidragen till unga under 29 år avvecklas från den 1/7 1997. Den besparingen
väntas överstiga de ökade utgifterna med omkring 90 miljoner kronor för
1997.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om definitionen av begreppet rörlig ränta,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om förändring av räntebidrag
efter exekutiv försäljning i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om ytnorm med garantinivå i
bostadsbidragen i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar om ytbegränsning och familjeinkomst i
bostadsbidragen i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar om bostadsbidrag till ungdomar under 29 år i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 30 april 1997
Knut Billing (m)
Sten Andersson (m)
Stig Grauers (m)
Inga Berggren (m)
Peter Weibull Bernström (m)
Ulla Löfgren (m)
Jan-Olof Franzén (m)
Mikael Odenberg (m)
Lennart Hedquist (m)
Kent Olsson (m)