Riksrevisionsverket (RRV) är central förvaltningsmyndighet
för statlig revision och redovisning. Revisionen omfattar
både effektivitetsrevision och årlig revision och skall
bedrivas oberoende.
Effektiv revision
De övergripande målen för RRV är att verka för effektivitet i
staten och i statliga åtaganden samt en säker och
ändamålsenlig ekonomiadministration i statlig verksamhet.
Genom årlig revision har RRV enligt god revisionssed granskat samtliga
myndigheter. Effektivitetsrevisionen har koncentrerats på statsfinansiellt
betydande problem. De granskningar RRV genomfört har - enligt regeringens
uttalade mening - varit av stort värde för regeringens och myndigheternas
arbete. Av regeringen betonas särskilt vikten av att granskningen av myndig-
heter som hanterar bidragsmedel från EU har en tillräcklig omfattning.
Denna granskning är - påpekar regeringen - ett viktigt led i att garantera att
Sverige har en i internationellt perspektiv god kontrollnivå för hantering av
dessa medel.
En effektiv revision är också ett bra instrument för att åstadkomma
besparingar. Under de senaste åren har riksdagen, regeringen och myndighe-
terna fattat beslut i linje med revisionens förslag som innebär besparingar till
miljardbelopp.
Destruktivt regeringsförslag
Av budgetpropositionen framgår att regeringen gör den
bedömningen att det för RRV i nuläget inte kan bli aktuellt
med någon väsentlig höjning av basresurserna. Detta är
uppenbarligen ingen överdrift eftersom regeringen samtidigt
drabbar myndigheten med kraftiga generella sparkrav. Som
en konsekvens härav avser regeringen att nöja sig med en
försämring av effektivitetsgranskningen och en otillräcklig
EU-granskning.
Detta är ett destruktivt regeringsförslag som motverkar effektiv resurs-
användning.
Allvarliga konsekvenser
Regeringens besparingsförslag får allvarliga konsekvenser i
flera avseenden. Man riskerar att urholka både revisionens
omfattning och kontrollnivå. Dessutom torde vår EU-
granskning bli otillräcklig, vilket i sin tur kan utsätta Sverige
för berättigad kritik från EU. För övrigt missar vi att fullt ut
nyttja revisionen som vår bästa sparmetod och det är särskilt
beklagligt i vårt ansträngda statsfinansiella läge.
Nödvändigt tillskott
Nu föreligger obalans mellan RRV:s uppgifter och
basresurser därför att man fått nya och omfattande krav utan
anslagstillskott. De begärda besparingarna kan inte heller
mötas med enbart vardagsrationalisering. Det krävs ett
ekonomiskt tillskott om minst 14 miljoner kronor.
Dessa medel bör specialdestineras till följande engångsinsatser, nämligen
certifiering av statliga revisorer med 2,0 miljoner kronor under år 1997, EU-
insatser med 2,5 miljoner kronor under vart och ett av åren 1997 och 1998
samt insatser för effektivitetsrevision med 3,5 miljoner kronor under vart och
ett av åren 1997 och 1998. Sammanlagt uppgår engångsinsatserna till 8
miljoner kronor för 1997 och 6,0 miljoner kronor för 1998, alltså totalt 14
miljoner kronor.
Här bör noteras att RRV är en billig myndighet med beaktande av sina
stora avgiftsinkomster. Dessutom har myndigheten tillgång till relativt små
resurser i en internationell jämförelse.
Lämplig finansiering
Det nödvändiga ekonomiska tillskottet bör kunna erhållas
från Statskontoret som har ett tillgängligt anslagssparande
om i vart fall 14 miljoner kronor. Denna överföring inkräktar
inte på Statskontorets normala verksamhet men dess
särskilda insatser får givetvis anpassas till en lägre nivå.
Samtidigt bör beaktas att en effektiv revision ger
mångdubbelt tillbaka till samhället.
Sammanfattningsvis blir den ofrånkomliga slutsatsen att i Sverige behövs
ökade och inte minskade kontrollåtgärder.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till utgiftsområde 2 A 2 Riksrevisionsverket för budgetåret
1997 anvisar 14 000 000 kr mer än vad regeringen har föreslagit eller således
191 167 000 kr,
2. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts minskar (utgifts-
område 2 A 3) Statskontorets anslagssparande med 14 000 000 kr.