Det är nu utomordentligt angeläget att förstärka
finanstillsynen och det av flera skäl. Först och främst är det
en viktig om än senkommen lärdom av vår svenska bankkris.
En effektiv finanstillsyn hade kanske inte förhindrat
bankkrisen men torde ha haft stora möjligheter att begränsa
krisen och minimera förlusterna. Dessutom kan framtida
krissituationer aldrig uteslutas men kanske upptäckas i tid
genom en effektiv tillsyn. För övrigt och i takt med att den
s.k. finansvärlden fått ökad frihet krävs uppenbarligen en
skärpning av den offentliga kontrollen.
I regeringens budgetproposition (1996/97:1) liksom i en tidigare propo-
sition (1995/96:173) betonas Finansinspektionens roll liksom betydelsen av
en förstärkt finanstillsyn, men dessa positiva uttalanden åtföljs endast av en
marginell resursförstärkning om 4 miljoner kr.
Tidigare krav
Krav på förstärkt finanstillsyn har jag tidigare framfört (jfr
motion 1993/94:N201) och samtidigt betonat
Finansinspektionens (FI) roll. Med anledning därav uttalade
riksdagen (bet. 1993/94:NU18) bl.a. att en fungerande
finanstillsyn är av stor betydelse och att det är uppenbart att
finanskrisen måste leda till skärpningar på området.
När jag senare upprepade mina krav beträffande FI och finanstillsynen (jfr
motion 1995/96:N34) blev riksdagens inställning (se bet. 1995/96:NU23) att
man underströk vikten av en god tillsyn och betonade FI:s stora betydelse.
Men frågan om FI:s resursbehov hänvisas till den nu aktuella propositionen.
Trots riksdagens i grunden positiva ställningstaganden erhåller nu FI inget
resurstillskott vilket kommer att omöjliggöra den nödvändiga förstärkningen
av finanstillsynen.
Finansinspektionens
centrala roll
Finansinspektionen ansvarar för tillsynen av verksamheten
på de finansiella marknaderna med tre huvudsakliga
verksamhetsgrenar, nämligen operativ tillsyn, finansiell
analys samt tillstånds- och rättsfrågor. Andra viktiga grenar
är insiderbevakning, redovisningsfrågor och konsumenträtt.
De svenska erfarenheterna av problem på dessa marknader visar tydligt hur
stora skadeverkningarna kan bli för ekonomin i stort av ett för högt risk-
tagande i bankerna. Visserligen kan inte finanskrisen förklaras enbart av
dåligt riskmedvetande och dålig intern kontroll i bankerna, men det är otve-
tydigt så att brister i bankernas organisation och ledning bidrog till att
krisen
fick ett så allvarligt förlopp.
Dessa slutsatser drogs uppenbarligen av Finansinspektionen i samband med
den organisationsöversyn som gjordes under början av 1994. En
specialisering och fokusering på myndighetens huvuduppgifter gjordes och
organisationen anpassades mot bakgrund av de brister i den tidigare verk-
samheten som hade identifierats. Den operativa tillsynen gavs en ökad tyngd.
Detta åstadkoms bl.a. genom att skapa särskilda enheter för uppföljning och
platsbesök samt genom utveckling av riktlinjer för instituten och utformning
av enhetliga tillsynsmetoder.
Nyligen har Finansinspektionen till regeringen lämnat sin första fördjupade
anslagsframställning sedan finanskrisen. I denna har inspektionen utvärderat
risker och hot på finansmarknaderna och kommit till följande slutsatser:
- Inspektionens nya inriktning måste fullföljas med kraft.
-
- Finanskrisen är visserligen över men risker återskapas löpande.
-
- Handeln med finansiella instrument måste ägnas speciell tillsyn.
-
- Inspektionen bör följa upp sitt skisserade långsiktiga åtgärdsprogram.
-
Inom tillsynen måste under de kommande åren en offensiv
satsning göras dels för att främja den interna kontrollen, dels
genom att satsa på inspektionsrevisorer.
De finansiella företagens egna revisorer är nyckelfigurer. Deras ställning
borde ytterligare stärkas. Därutöver måste dessa revisorers interna kontroll-
arbete fortlöpande följas upp. Så kan ske på flera olika sätt och främst då
genom normgivning och rådgivning av Finansinspektionen men också genom
samarbete och informationsutbyte med inspektionen.
Dessutom bör en komplettering av revisionsinsatserna ske genom att
Finansinspektionens särskilda revisorer ges ett tydligare uppdrag. Inspektion-
en bör mer aktivt reglera samverkan med sina revisorer genom att tydligare
ange deras uppdrag samt genom att utnyttja inspektionsrevisorer på ett mer
målinriktat sätt.
Detta möjliggör en aktiv uppföljning av att internkontrollen i banker och
andra företag ligger på en adekvat nivå.
Förstärkt finanstillsyn
Det vore oförsvarligt av statsmakterna att så snart
finanskrisen är över åter slår sig till ro samtidigt som nya
risker och hot utvecklas på finansmarknaderna. Det gäller nu
att kraftfullt och offensivt satsa på en förstärkning av
tillsynen på alla nivåer.
De erfarenheter och det arbete som bedrivs internationellt visar tydligt på
att Sverige måste säkerställa att Finansinspektionen både får de mandat och
de resurser som erfordras för att tillsynen skall kunna nå upp till den nivå som
krävs.
Finansinspektionen har jämfört med andra likartade myndigheter i Europa
relativt sett mindre resurser. Detta är speciellt allvarligt med hänsyn till det
åtagande Sverige har inom ramen för systemet med hemlandstillsyn. Flera
tillsynsmyndigheter i Europa har därför erhållit eller kommer under de
närmaste åren att tillföras kraftiga förstärkningar. Dessutom visar utveck-
lingen på finansmarknaderna att nya risker måste ägnas betydande uppmärk-
samhet.
Billig resursförstärkning
Det arbete som inletts av inspektionen för att utveckla den
operativa tillsynen måste ges uthålliga resurser och fullföljas.
En adekvat operativ tillsyn - som säkerställer att
inspektionen lever upp till internationellt sett god
tillsynsstandard - förutsätter att Finansinspektionen ges
ytterligare resurser.
Resursbehovet uppgår till omkring 25 tjänster till en årlig kostnad om cirka
17 miljoner kronor.
Det bör vidare påpekas att Finansinspektionens verksamhet bekostas med
avgifter från institut under tillsyn. Ett resurstillskott innebär således ingen
nettobelastning för statsbudgeten, eftersom avgiftsinkomsterna tas upp på
statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till utgiftsområde 2 anslag A 6 Finansinspektionen för
budgetåret 1997 anvisar 17 miljoner kronor mer än vad regeringen har
föreslagit eller således 127 105 000 000 kr.