Det är nu utomordentligt angeläget att förstärka finanstillsynen och det av flera skäl. Först och främst är det en viktig om än senkommen lärdom av vår svenska bankkris. En effektiv finanstillsyn hade kanske inte förhindrat bankkrisen men torde ha haft stora möjligheter att begränsa krisen och minimera förlusterna. Dessutom kan framtida krissituationer aldrig uteslutas men kanske upptäckas i tid genom en effektiv tillsyn. För övrigt och i takt med att den s.k. finansvärlden fått ökad frihet krävs uppenbarligen en skärpning av den offentliga kontrollen.
I regeringens budgetproposition (1996/97:1) liksom i en tidigare propo- sition (1995/96:173) betonas Finansinspektionens roll liksom betydelsen av en förstärkt finanstillsyn, men dessa positiva uttalanden åtföljs endast av en marginell resursförstärkning om 4 miljoner kr.
Tidigare krav
Krav på förstärkt finanstillsyn har jag tidigare framfört (jfr motion 1993/94:N201) och samtidigt betonat Finansinspektionens (FI) roll. Med anledning därav uttalade riksdagen (bet. 1993/94:NU18) bl.a. att en fungerande finanstillsyn är av stor betydelse och att det är uppenbart att finanskrisen måste leda till skärpningar på området.
När jag senare upprepade mina krav beträffande FI och finanstillsynen (jfr motion 1995/96:N34) blev riksdagens inställning (se bet. 1995/96:NU23) att man underströk vikten av en god tillsyn och betonade FI:s stora betydelse. Men frågan om FI:s resursbehov hänvisas till den nu aktuella propositionen.
Trots riksdagens i grunden positiva ställningstaganden erhåller nu FI inget resurstillskott vilket kommer att omöjliggöra den nödvändiga förstärkningen av finanstillsynen.
Finansinspektionens centrala roll
Finansinspektionen ansvarar för tillsynen av verksamheten på de finansiella marknaderna med tre huvudsakliga verksamhetsgrenar, nämligen operativ tillsyn, finansiell analys samt tillstånds- och rättsfrågor. Andra viktiga grenar är insiderbevakning, redovisningsfrågor och konsumenträtt.
De svenska erfarenheterna av problem på dessa marknader visar tydligt hur stora skadeverkningarna kan bli för ekonomin i stort av ett för högt risk- tagande i bankerna. Visserligen kan inte finanskrisen förklaras enbart av dåligt riskmedvetande och dålig intern kontroll i bankerna, men det är otve- tydigt så att brister i bankernas organisation och ledning bidrog till att krisen fick ett så allvarligt förlopp.
Dessa slutsatser drogs uppenbarligen av Finansinspektionen i samband med den organisationsöversyn som gjordes under början av 1994. En specialisering och fokusering på myndighetens huvuduppgifter gjordes och organisationen anpassades mot bakgrund av de brister i den tidigare verk- samheten som hade identifierats. Den operativa tillsynen gavs en ökad tyngd. Detta åstadkoms bl.a. genom att skapa särskilda enheter för uppföljning och platsbesök samt genom utveckling av riktlinjer för instituten och utformning av enhetliga tillsynsmetoder.
Nyligen har Finansinspektionen till regeringen lämnat sin första fördjupade anslagsframställning sedan finanskrisen. I denna har inspektionen utvärderat risker och hot på finansmarknaderna och kommit till följande slutsatser:
- Inspektionens nya inriktning måste fullföljas med kraft. - - Finanskrisen är visserligen över men risker återskapas löpande. - - Handeln med finansiella instrument måste ägnas speciell tillsyn. - - Inspektionen bör följa upp sitt skisserade långsiktiga åtgärdsprogram. - Inom tillsynen måste under de kommande åren en offensiv satsning göras dels för att främja den interna kontrollen, dels genom att satsa på inspektionsrevisorer.
De finansiella företagens egna revisorer är nyckelfigurer. Deras ställning borde ytterligare stärkas. Därutöver måste dessa revisorers interna kontroll- arbete fortlöpande följas upp. Så kan ske på flera olika sätt och främst då genom normgivning och rådgivning av Finansinspektionen men också genom samarbete och informationsutbyte med inspektionen.
Dessutom bör en komplettering av revisionsinsatserna ske genom att Finansinspektionens särskilda revisorer ges ett tydligare uppdrag. Inspektion- en bör mer aktivt reglera samverkan med sina revisorer genom att tydligare ange deras uppdrag samt genom att utnyttja inspektionsrevisorer på ett mer målinriktat sätt.
Detta möjliggör en aktiv uppföljning av att internkontrollen i banker och andra företag ligger på en adekvat nivå.
Förstärkt finanstillsyn
Det vore oförsvarligt av statsmakterna att så snart finanskrisen är över åter slår sig till ro samtidigt som nya risker och hot utvecklas på finansmarknaderna. Det gäller nu att kraftfullt och offensivt satsa på en förstärkning av tillsynen på alla nivåer.
De erfarenheter och det arbete som bedrivs internationellt visar tydligt på att Sverige måste säkerställa att Finansinspektionen både får de mandat och de resurser som erfordras för att tillsynen skall kunna nå upp till den nivå som krävs.
Finansinspektionen har jämfört med andra likartade myndigheter i Europa relativt sett mindre resurser. Detta är speciellt allvarligt med hänsyn till det åtagande Sverige har inom ramen för systemet med hemlandstillsyn. Flera tillsynsmyndigheter i Europa har därför erhållit eller kommer under de närmaste åren att tillföras kraftiga förstärkningar. Dessutom visar utveck- lingen på finansmarknaderna att nya risker måste ägnas betydande uppmärk- samhet.
Billig resursförstärkning
Det arbete som inletts av inspektionen för att utveckla den operativa tillsynen måste ges uthålliga resurser och fullföljas. En adekvat operativ tillsyn - som säkerställer att inspektionen lever upp till internationellt sett god tillsynsstandard - förutsätter att Finansinspektionen ges ytterligare resurser.
Resursbehovet uppgår till omkring 25 tjänster till en årlig kostnad om cirka 17 miljoner kronor.
Det bör vidare påpekas att Finansinspektionens verksamhet bekostas med avgifter från institut under tillsyn. Ett resurstillskott innebär således ingen nettobelastning för statsbudgeten, eftersom avgiftsinkomsterna tas upp på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till utgiftsområde 2 anslag A 6 Finansinspektionen för budgetåret 1997 anvisar 17 miljoner kronor mer än vad regeringen har föreslagit eller således 127 105 000 000 kr.
Stockholm den 2 oktober 1996
Bengt Harding Olson (fp)