Rättvisa för den enskilde och för det enskilda objektet är av grundläggande betydelse vid bl.a. fastighetstaxering.
I lagen om fastighetstaxering stadgas bl.a. att taxeringarna skall vara likformiga och rättvisa och att fastighetstaxering skall ske på grundval av fastighets användning och beskaffenhet vid taxeringsårets ingång.
Undersökningar visar nu att ett mycket stort antal fall vid senaste fastighetstaxering inte står i överensstämmelse med lagens föreskrifter om rättvis taxering för varje enskilt objekt. Taxeringsresultatet för den enskilda fastigheten motsvarar, av olika anledningar, i många värdeområden inte verkligheten. Fastighetstaxeringen har, inte minst på Öland och i många andra områden i Kalmar län, lett till orimliga effekter för många fastighets- ägare.
Många småhusägare upplever taxeringarna som orättvisa och ojämna vid jämförelse med andra småhus inom och utom värdeområdet, samtidigt som man känner vanmakt inför de minst sagt snåriga bestämmelser som omger småhustaxeringen och dess uppföljning.
Att det lokala inflytandet och den lokala insynen som förut fanns genom demokratiskt valda fastighetstaxeringsnämnder nu försvunnit, medverkar såväl till den enskildes vilsenhet och känsla av utanförskap i dessa taxeringsfrågor som till orättvisa beträffande det enskilda objektets beskatt- ning. Ett åsatt för högt taxeringsvärde påverkar dessutom under flera år bl.a. den enskildes förmögenhetsskatt.
Den skattereduktion beträffande fastighetsskatt i vissa fall, som nu genom en överenskommelse mellan Centerpartiet och regeringen föreslås i proposition 1996/97:17 lindrar kortsiktigt de mest extrema effekterna av nyligen genomförd fastighetstaxering, men är långsiktigt ingen acceptabel lösning.
Tekniken vid fastighetstaxeringen måste vara vederhäftig, d.v.s. slutresul- tatet måste någorlunda överensstämma med marknadsvärdet inom värdeom- rådet för det enskilda objektet. Den schablonvärdering/massvärderingsmetod som nu används vid fastighetstaxeringen fyller inte detta krav. Schablon- taxeringen bör ersättas med individuell taxering. En demokrati kräver detta.
Att taxeringsvärdet i genomsnitt skall bedömas till 75 procent av marknadsvärdet, att småhustaxeringen är en schablonvärdering och inte en detaljvärdering och att demokratiskt valda taxeringsnämnder med behövlig och nödvändig lokalkännedom nu ersatts av tjänstemannataxering, bäddar i hög grad för att orättvisa och felaktigheter i småhustaxeringen kan uppstå.
Bristen på lokalt inflytande och lokal insyn i taxeringsarbetet betingar ett högt pris för många småhusägare.
Lokala fastighetstaxeringsnämnder med ett samspel mellan tjänstemän och lokalt förtroendevalda har betydligt större möjligheter till en för orten och den enskilde rättvis taxering.
Lokala, demokratiskt valda fastighetstaxeringsnämnder bör återinföras i fastighetstaxeringsarbetet.
En bred parlamentarisk utredning av nuvarande metoder för fastighetstaxe- ring bör göras för att uppnå en rättvis taxering för varje enskilt objekt och för att stärka det demokratiska och det lokala inflytandet vid fastighetstaxering.
Lokala, demokratiskt valda fastighetstaxeringsnämnder bör införas i fastighetstaxeringsarbetet.
En bred parlamentarisk utredning av nuvarande metoder för fastighetstaxe- ring bör göras för att uppnå en rättvis taxering för varje enskilt objekt och för att stärka det demokratiska och det lokala inflytandet vid fastighetstaxering.
Regeringen utlovar i propositionen en utvärdering av 1996 års allmänna fastighetstaxering eftersom "stora förändringar har under senare år skett när det gäller förfarandet vid fastighetstaxeringen". Ett riktigt konstaterande och ett positivt förslag. Det är viktigt att denna utvärdering blir en bred översyn/utredning, att den sker i parlamentariska former och att den även ges i uppdrag att utreda formerna för kommande fastighetstaxeringar. Därvid bör även nya modeller för basen för fastighetsbeskattningen prövas. Utredningen bör även pröva att skilja på förvärv för fritidsändamål och förvärv för permanentboende vid fastställande av taxeringsvärdena.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av 1996 års fastighetstaxering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokala fastighetstaxeringsnämnder,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av det framtida taxeringsförfarandet och underlaget för fastighetsskatt.
Stockholm den 7 oktober 1996
Sivert Carlsson (c)