Skattepolitiken måste läggas om så att den främjar
ekonomisk utveckling, företagsamhet och en god miljö.
Innebörden av detta är att skatterna utformas med den
enskilda människan och företagaren för ögonen - och att
politiken präglas av förståelse för de motiv som driver
människor och företag att utvecklas. De välståndsbildande
krafterna måste vårdas, inte motarbetas. I motionen föreslår
vi skattesänkningar motsvarande ca 31 miljarder kronor.
Dessa är koncentrerade på att undanröja hinder för
företagsamheten i Sverige.
Två år med socialdemokratisk politik har inneburit att skatteinkomsterna
har ökat med 145 miljarder kronor. Regeringsskiftet 1994 blev en ny start för
skattehöjningar i Sverige:
Höjd marginalskatt, höjd kapitalinkomstskatt, höjda skatter på pensions-
sparandet, höjd skatt för fåmansbolag, ny skatt på sparande i utländska
kapitalförsäkringar, höjd skatt på industriella fastigheter, strängare moms-
regler för företagen, höjd energiskatt och höjda arbetsgivaravgifter... listan
kan tyvärr göras längre.
Vi ser med oro på denna utveckling av flera skäl.
För det första: genom att driva så mycket av budgetsaneringen med höjda
skatter på arbete, sparande och företagande slår regeringen undan benen för
dem som får fram de nya jobben. När den borgerliga regeringen lämnade
över till Socialdemokraterna 1994 hade läget på arbetsmarknaden ljusnat.
Fler nya jobb tillkom. I dag ökar arbetslösheten igen från redan höga nivåer,
och antalet nya jobb minskar.
För det andra: Skattehöjarpolitiken innebär att budgetsaneringen vilar på
bräcklig grund. Skattetrycket har ökat sedan det socialdemokratiska makt-
övertagandet, och det ligger fortsatt högt i alla tabeller. Vår bedömning, som
vi framfört flera gånger tidigare, är att det är totala skatteuttaget måste
sättas
så att det understiger nivån 50 procent av BNP. Ju högre skattetryck, desto
känsligare blir statsbudgeten för konjunkturvariationer.
Vid en kommande konjunkturnedgång finns alltså risken att stats-
finanserna återigen snabbt försämras. Vårt budgetalternativ, som redovisas i
motionen om den ekonomiska politiken innebär att skatter sänks och att
budgesaneringen i högre grad inriktas på minskade offentliga utgifter.
Regeringens agerande visar dessutom hur grunda insikterna om skatte-
reformens bärande principer är inom stora delar av socialdemokratin.
Huvudsyftet med 1991 års skattereform var att skapa sunda och stabila
spelregler för en lång tid framöver. Med återkommande regeländringar,
temporära lösningar och halvhjärtade "återställare av återställarna" ökar
osäkerheten och människor vet inte vad som gäller från ena dagen till den
andra. Instabiliteten - och inte minst frånvaron av en långsiktig strategi -
hämmar investeringar och företagande.
Skattereformen är och förblir till sina centrala delar grundbulten för en
dynamisk samhällsekonomi, där det lönar sig för de enskilda människorna att
arbeta och spara, satsa på studier och företagsamhet. Eftersom det i hög
utsträckning var Folkpartiet liberalernas principer för en skattepolitik som
omsattes i reformen känner vi också ansvar för att hejda marschen tillbaka
till det gamla, "ruttna och perversa" systemet.
Hälften kvar
Ett syfte med skattereformen var att komma ifrån de
orimligt höga marginalskatterna. Skatten på den sist
intjänade kronan kunde uppgå till drygt 80 procent. Det
gamla kravet från Folkpartiet liberalerna, "Hälften kvar" -
det vill säga högst 50 procent i marginalskatt - har tyvärr åter
blivit aktuellt. Vi motsätter oss den genomförda höjningen av
marginalskatten till 55 procent, samt de föreslagna
förändringarna i beräkningen av skiktgränsen. I annat fall
tvingas allt fler människor upp i den högsta skatteklassen.
I samband med skatteöverenskommelsen försökte en del ledande
socialdemokrater övertyga sina väljare om att höga marginalskatter inte
främjar "rättvisan" på det sätt man tidigare givit intryck av. Istället försökte
man förklara sambandet mellan lägre marginalskatter, stärkta motiv till
utbildning och en växande samhällsekonomi, liksom sambandet mellan lägre
marginalskatter och en icke-inflationsdrivande lönebildning - för att nämna
några exempel. Dessa ekonomiska samband gäller än.
Regeringen har lovat att den höjda marginalskatten skall tas bort 1998,
men samtidigt planeras enligt några uttalanden någon annan teknik för att
uppnå samma effekt. T.ex. har det talats om att ta ut socialförsäkringsavgifter
även för sådana inkomstdelar som inte berättigar till förmåner. Det skulle
vara liktydigt med högre marginalskatt, och ha lika skadliga effekter. Vi
motsätter oss detta.
Starkare koppling mellan
lönekrav och arbetslöshet
Makten över lönebildningen behöver följas av ett visst
finansiellt ansvar. Staten svarar i dag för 100 procent av a-
kassornas marginalutgifter för arbetslösheten. Om sambandet
mellan för höga löneökningar och arbetslöshet blir
ekonomiskt kännbart för de fackliga organisationerna, borde
det kunna verka återhållande på lönekraven - och därmed
också något dämpande på arbetslösheten.
Vi föreslår därför att statens bidrag till a-kassorna sänks till 75 procent av
kassornas utbetalningar och att egenavgifterna i arbetslöshetsförsäkringen
samtidigt höjs i motsvarande mån. För staten innebär detta en besparing på
drygt 9 miljarder kronor.
Löntagarkollektivet bör emellertid kompenseras för höjningen med
motsvarande belopp. Det kan till exempel ske genom en höjning av
grundavdraget, vilket i så fall innebär att grundavdraget skulle höjas med
drygt 6.000 kronor. Det motsvarar en skattesänkning på ca 1.800 kronor per
person.
Effekterna på lönebildningen är naturligtvis svåra att förutsäga med någon
större precision. Men vetskapen om att löneavtal som leder till ökad
arbetslöshet "straffar sig" i form av höjda egenavgifter borde kunna hålla
tillbaka lönekraven något.
En bättre
företagsbeskattning
Under två år har regeringen systematiskt försvårat livet för
de människor som ska ge oss de nya jobben och hjälpa oss ur
massarbetslösheten. För att vrida utvecklingen rätt krävs ett
batteri av åtgärder och inte minst en skattepolitik som
inriktas på att ta tillvara människors idéer och initiativkraft.
Fler jobb i tjänstesektorn
Den stora potentialen för en sysselsättningsuppgång torde
finnas i tjänstesektorn. Men det kräver att flera av de hinder
som i dag står i vägen för nya riktiga jobb undanröjs.
Våra skatteförslag är koncenterade på att underlätta expansion för bland
annat privata tjänster riktade till hushållen och i den svenska turistnäringen.
I
de särskilda motionerna om "Nya jobb i tjänstesektorn" och "Service-
checkar" beskrivs närmare vår politik för lägre skatter, mindre krångel och
fler arbetstillfällen.
Vi föreslår att arbetsgivaravgifterna utöver regeringens förslag sänks med
5,5 miljarder för 1997 och med ytterligare 7 miljarder 1998, respektive 9
miljarder 1998. Sammantaget alltså med nära 15 miljarder. En mindre del
bör ske i form av helt avskaffade arbetsgivaravgifter för hushållssektorn - i
första hand under en fyraårig försöksperiod - där konkurrensen med "gör-
det-själv", eller "gör-det-svart", är som störst. Åtgärden kompenserar något
för de dubbla skattekilar som uppstår när hushållen, för redan beskattade
pengar, ska betala moms och sociala avgifter för enklare tjänster som
städning och fönsterputsning. I motionen "Nya jobb i tjänstesektorn" föreslår
vi att regeringens direktiv till utredningen "Förutsättningar för tjänste-
sektorn" ändras, så att vårt alternativ blir utrett.
Dessutom menar vi att turistnäringen i Sverige borde ha betydande
möjligheter att växa. Turismen kan anses skattemässigt missgynnad om den
betraktas som export. Andra företag kan lyfta av momsen. Men turist-
företagen måste vältra över momsen på kunderna. I direktiven till utred-
ningen om tjänstesektorn bör ingå att man särskilt ser över villkoren för
turistsektorn och möjligheterna att sänka turistmomsen till 6 procent.
Underlätta för fåmansbolagen
Många av företagen inom tjänstesektorn - och många av dem
som vi vill ska tillkomma - är typiska småföretag. I
decennier har egna företagare i s.k. fåmansbolag
diskriminerats jämfört med de börsnoterade företagen.
Fåmansbolagen har knappast betraktats som några "hjältar",
snarare som presumtiva "skattesmitare och fifflare".
Vi anser att skattereglerna bör ändras och sänkas i syfte att förenkla för
fåmansföretagarna. Regelverket upplevs av många som snårigt och oöver-
skådligt. Som mest angelägen framstår en grundlig översyn av de s.k. 3:12-
reglerna, vilka bland annat innebär att fåmansbolagen träffas av strängare
skatteregler än börsbolagen när det gäller reavinstbeskattning och skatt på
utdelning. Skillnaderna motiveras av de olika skattesatserna för kapitalin-
komster och förvärvsinkomster. Tanken är att hindra fåmansföretagen från
att ta ut kapitalinkomst som lön, dvs. låta den egna förvärvsinkomsten träffas
av den lägre kapitalinkomstbeskattningen. I praktiken får dock lagstiftningen
ofta motsatt effekt: för framgångsrika företagare medför reglerna att kapital-
inkomster beskattas som inkomst av tjänst. En omedelbar förändring kan
vara att höja gränsen för vad som betraktas som kapitalinkomst.
Dessa och andra oförmånliga regler gäller dessutom i 10 år efter att ett
fåmansbolag blivit börsnoterat. Om någon köper majoriteten i ett börsbolag
drabbas han däremot inte av det oförmånligare regelverket. Det är alltså mer
lönsamt att köpa, än att bygga upp ett företag.
Det är dags att göra en principell översyn av regelverket. Målet ska vara att
förenkla lagstiftningen och sänka den faktiska skattebelastningen på dessa
företag. Regeringen bör skyndsamt inkomma med förslag till ändrade regler
som verkar i denna riktning.
I vårt budgetalternativ avsätts 400 miljoner kronor för att minska skatte-
belastningen för fåmansföretagen.
Nej till förtida momsinbetalning
Folkpartiet liberalerna motsatte sig den förtida
momsinbetalningen som trädde i kraft 1 januari i år. De nya
reglerna för betalning av mervärdesskatt innebär att
företagaren inte hinner få betalt från sina kunder innan den
mervärdesskatt som han debiterat för statens räkning skall
redovisas och betalas in. De nya reglerna har lett till stora
likviditetsproblem för många företag, högre kostnader och
ökad administration. I vissa fall rent av till konkurs! I
praktiken har många tvingas ta lån för att klara sina
skatteinbetalningar. Det är ett anständighetskrav - och borde
vara en grundläggande princip - att reglerna för inbetalning
av mervärdesskatten utformas på ett sådant sätt att företagen
inte behöver redovisa och betala in skatten innan betalning
erhållits. Regeringen bör snarast möjligt förelägga riksdagen
ett nytt förslag som innebär att företagen får en längre
tidsfrist med momsinbetalningarna. Vi har i vårt
budgetalternativ kostnadsberäknat detta till 400 miljoner
kronor.
Uppmuntra andel-i-vinst för de
anställda
Folkpartiet liberalerna ser positivt på de system med andel-i-
vinst för de anställda som allt fler företag tillämpar. Vi
menar att det ökar de anställdas arbetsglädje och motivation.
Dessutom kan det bidra till att öka förståelsen för
näringslivets villkor i Sverige. Vi motsätter oss därför
regeringens förslag att utdelningen av vinstandelar beläggs
med sociala avgifter.
Nej till skatt på arbetande kapital
Den införda skatten på industriella fastigheter bör slopas.
Uppskov med bolagsskatten för
nystartade företag
Nya snabbväxande företag avstår ofta från utdelningar och
styrelsearvoden för att kunna satsa allt på snabb tillväxt.
Likväl bromsas denna ibland av stora skattebetalningar. Vi
menar därför att man i sådana fall bör kunna ge uppskov med
bolagsskatten så länge inga utdelningar sker. Det skulle
underlätta situationen för denna typ av företag som vi måste
få många av under kommande år.
Slopa dubbla skatten på investeringar
Dubbelbeskattningen av riskvilligt kapital är i praktiken en
straffskatt på nya jobb. Regeringens återställare hösten 1994
var mycket olycklig och skadlig. Detta erkänns nu indirekt
genom den nu aktuella åter-återställaren i form av en partiell
sänkning av dubbelbeskattningen. Förslaget är emellertid
olyckligt av flera skäl. Konstruktionen med olika skatteregler
för olika företag - beroende på vilken börslista aktierna
noteras på - skapar tröskeleffekter. Från ett
tillväxtperspektiv är det t.ex. av stor vikt att vinstmedel från
de rika, väletablerade företagen kan kanaliseras till nya
innovationsföretag. Fördelningen och användningen av
kapital blir mer effektiv om vinster i högre grad delas ut och
alla företag kan tävla på så lika villkor som möjligt i fråga
om kapitalförsörjning. Det motverkar inlåsning.
Dubbelbeskattningen måste därför avskaffas helt.
Dessutom har regeringen finansierat sitt förslag med höjd bolagsskatt i
form av försämrade avsättningsmöjligheter till den s.k. periodiceringsfonden.
Det riskerar att försämra soliditeten och därmed motståndskraften mot
konjunktursvängningar. Intresset för investeringar avtar. Vi motsätter oss
därför förslaget.
Lägre skatt på privat sparande
Folkpartiet liberalerna har en positiv syn på det privata
sparandet, såväl det privata risksparandet i aktier - som är en
förutsättning för en fungerande privat riskkapitalmarknad -
som det enskilda, långsiktiga trygghetssparandet. Ett stort
privat sparande är positivt för den enskilde individen och för
samhällsekonomin. Vi motsätter oss därför regeringens
förslag om en höjd förmögenhetsvärdering för aktiesparandet
eftersom det ytterligare försvagar motiven till privat
risksparande.
Vi kan inte heller acceptera att villkoren för de enskildas trygghetssparan-
de försämras och menar att avdragsrätten för det privata pensionssparandet
måste återställas till motsvarande ett basbelopp per år.
Grön skatteväxling
Genom att växla skatt på arbete mot skatt på miljöförstöring
förenas miljömålen med målen för den ekonomiska
politiken. För att uppfylla kriterierna för begreppet
skatteväxling är det viktigt att det sker motsvarande
sänkningar av skatten på andra områden. Annars är det inte
grön skatteväxling, utan snarare en missriktad svartväxling
till dålig kurs. De höjningar av energiskatterna som
riksdagen just beslutat är just av sådant slag.
För närvarande arbetar en parlamentarisk skatteväxlingsutredning som
skall lämna slutbetänkande i december i år. Vi konstaterar med beklagande
att utredningens arbete onödigt och allvarligt försvårats genom att regeringen
föreslagit och riksdagen beslutat om stora energiskattehöjningar utan att
avvakta utredningens förslag.
De förslag till ny utformning av ca 3 miljarder kronor i höjda energiskatter
som nu presenteras kan vi acceptera bara om arbetsgivaravgifterna sänks i
motsvarande mån. I annat fall måste förslaget avslås.
Folkpartiet liberalerna är positiva till en grön skatteväxling. Ett viktigt
inslag i den stora skattereformen 1990/91, som Folkpartiet stod bakom, var
just höjd skatt på energi och miljö samt sänkt skatt på arbetsinkomster. Vi
anser det vara viktigt att Sverige driver en offensiv miljöpolitik och
därigenom verkar pådrivande i det internationella miljöarbetet. Samtidigt är
det angeläget att beakta industrins internationella konkurrenskraft och att
miljöskatterna inte driver företag att förlägga verksamheten i andra länder.
Det skulle minska antalet arbetstillfällen i Sverige och i värsta fall till och
med försämra miljön, om nämligen miljökraven i dessa andra länder var
avsevärt mildare än i Sverige. Det är också viktigt att notera att effektiva
miljöskatter leder till att skattebasen minskar, vilket naturligtvis reducerar
möjligheten att finansiera andra skattesänkningar.
Sammantaget anser vi emellertid att det finns goda möjligheter till en
fortsatt grön skatteväxling. Vi avstår från att lägga konkreta förslag i
avvaktan på Skatteväxlingsutredningens slutbetänkande.
Matmomsen
Mot bakgrund av obalanserna i de offentliga finanserna och
läget på arbetsmarknaden är det angeläget att sänka de mest
skadliga skatterna först. Den lägre matmomsen som infördes
1 januari 1996 - då mervärdesskatten på livsmedel sänktes
från 21 till 12 procent - tog i anspråk nära 8 miljarder kronor
av skattesänkningsutrymmet. Motivet påstods vara
fördelningspolitiskt. Eftersom momsen tillhör de minst
skadliga och snedvridande skatterna - och är ett
utomordentligt trubbigt medel för fördelningspolitik - anser
vi att mervärdesskattesatsen för livsmedel bör höjas till den
generella nivån. I vårt ekonomisk-politiska alternativ
innebär det att utrymmet för att sänka tillväxtfrämjande
skatter ökar, samtidigt som vi kompenserar barnfamiljerna
genom höjda barnbidrag.
Arealskatt för
miljöomställning i
jordbruket
Sverige bör i större utsträckning utnyttja de miljöstöd från
EU som förhandlats fram. Till skillnad från regeringen tycker
vi att de pengar, ca 600 miljoner, som finns avsatta för ett
miljövänligare svenskt jordbruk också bör användas. För att
få tillgång till dessa krävs att vi själva satsar samma belopp.
Den svenska medfinansiering som krävs bör lösas genom att
vi inför en form av arealskatt, som framförallt riktar sig mot
de bönder som i dag gör stora vinster på EU:s nuvarande
bidragssystem. Vår modell, som beskrivs närmare i motionen
"Miljöomställning av jordbruket", innebär att totalt 1 200
miljoner kan användas för att på olika sätt stödja de delar av
svenskt jordbruk som vill driva ett mer ekologiskt anpassat
jordbruk och de som gör stora naturvårdstjänster genom att
bevara öppna landskap.
Rättssäkerhet
En förutsättning för ett fungerande skattesystem är att det
finns en tillfredsställande kontroll av skatteunderlaget. Det är
i alla medborgares intresse att skattemyndigheterna har en
hög ambition att motverka skattefusk och förutsättningar för
att kunna beivra sådant i de fall det förekommer. Mot denna
strävan kan ibland komma att stå den enskildes intresse av
integritet och rättssäkerhet.
Enligt budgetpropositionen avser regeringen att återkomma till riksdagen
med förslag om skärpning av skatteflyktsklausulen och vissa återställare när
det gäller revisionsverksamheten samt andra förändringar som enligt vår
uppfattning står i strid med fundamentala principer som syftar till att skydda
den enskildes integritet och förhindra godtycklig maktutövning.
En av de viktigaste principerna i det liberala frihetsarvet är rättssäkerheten.
I rättssäkerhetens idé ligger att reglerna skall vara fasta och klara så att
medborgarna därigenom kan förutse och förstå konsekvenserna av sina
handlingar. Medborgarna skall ha förutsättningar att känna till var gränsen
går mellan tillåtet och förbjudet och klart veta vilka sanktionerna är om
lagens bestämmelser överträds.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen på skattepolitiken,
2. att riksdagen beslutar att sänka den statliga inkomstskatten från 25 till
20 %,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om ny beräkning för
skiktgränsen i inkomstskatteskalan,
4. att riksdagen beslutar om sänkta arbetsgivaravgifter i enlighet med vad
som anförts i motionen,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ändring av tidpunkter
för redovisning och betalning av mervärdesskatt i enlighet med vad som
anförts i motionen,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
fåmansbolagen i enlighet med vad som anförts i motionen,1
7. att riksdagen beslutar avskaffa dubbelbeskattningen av aktier,
8. att riksdagen beslutar avskaffa fastighetsskatten på industribyggnader,
9. att riksdagen avslår regeringens förslag att införa sociala avgifter för
andel-i-vinst-system,
10. att riksdagen beslutar återgå till de regler för förmögenhetsvärdering av
aktier som gällde 1995,
11. att riksdagen beslutar höja avdragsrätten för det privata
pensionssparandet till 1 basbelopp,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grön skatteväxling,1
13. att riksdagen avslår förslag till ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt, förslag till ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss
elektrisk kraft, förslag till ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
samt förslag till ändring i lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk
kraft från kärnkraftverk, såvida inte arbetsgivaravgifterna sänks i
motsvarande mån,
14. att riksdagen beslutar om en höjning av mervärdesskatten på livsmedel
i enlighet med vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en arealskatt för
jordbruksfastigheter i enlighet med vad som anförts i motionen,1
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt inkomstskatt och
höjda egenavgifter i arbetslöshetsförsäkringen enligt vad som anförts i
motionen,1
17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om uppskov med
bolagsskatt för nystartade företag i enlighet med vad som anförts i
motionen,1
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rättsäkerheten i skattesystemet.1
Stockholm den 7 oktober 1996
Lars Leijonborg (fp)
Isa Halvarsson (fp)
Eva Eriksson (fp)
Kerstin Heinemann (fp)
Elver Jonsson (fp)
Lennart Rohdin (fp)
Anne Wibble (fp)
Karin Pilsäter (fp)