Det är dyrt att bo, både i hyreshus och i villa. Kommuners
socialkontor har i en tid präglad av arbetslöshet, i många fall
fått träda in och hjälpa till när den egna inkomsten inte
räcker för vardagsutgifterna, där boendet tar en allt större del
av en krympande pengakaka.
I Sverige fanns förr en omhuldad princip att boendet inte fick ta mer än
20 % av den egna intäkten. Det finns skäl att ha detta i åtanke när
ekonomiska restriktioner som fastighetsskatt och höjda taxeringsvärden
tränger in i våra allrum.
Den 1 januari 1996 höjdes fastighetsskatten från 1,5 % till 1,7 %.
Taxeringsvärdena höjdes så till den milda grad att änkefru Svensson som inte
haft det så fett under sitt liv plötsligt fann sig vara miljonär där hon bodde
ensam i stugan vid havet i Bohuslän. Snart skulle hon förstå att med den
pension hon hade skulle hon få betala både förmögenhetsskatt och
fastighetsskatt som om hon vore en guldkantad sommargäst från
huvudstaden.
Idag mår fru Svensson illa. Huset har hon och maken strävat ihop till under
många mödor. Här har barnen växt upp, här finns alla minnen, här i detta hus
har hon sitt liv. Hon har förstås haft otur som råkar bo kvar i ett litet
kustsamhälle där flera hus köpts upp av sommargäster som gladeligen betalat
miljoner för att komma in i en pittoresk miljö i det vackra Bohuslän.
Hon har fått råd att låna på huset till att betala skatten med. Eller sälja och
flytta till det fina servicehuset i centralorten. Tills vidare är hon beredd att
ta
av det lilla kapital maken lämnade efter sig för att betala skatten och ett av
barnen har lovat skjuta till några tusenlappar. Sen hoppas hon att politikerna
ska ta sitt förnuft till fånga och inse att sjöutsikt för en fiskare inte är lyx
utan
hänger ihop med helt andra saker.
Kommer politikerna att ta sitt förnuft till fånga? Fru Svensson ska nog inte
hoppas för mycket, för de partier som bestämt om skatten har majoritet i
riksdagen. Som riksdags-man för de liberala väljarna i Bohuslän yrkar jag att
fastighetsskatten måste reformeras. Till att börja med måste skatten frysas på
den tidigare nivån som var 1,5 %. Sedan måste sättet för att beräkna
taxeringsvärden reformeras. Markvärdet spelar alldeles för stor roll i
beräkningen av taxeringsvärdet. Därför blir taxeringsvärdena snedvridna. Det
är också en skymf mot rättsmedvetandet att ombyggnader, förbättringar och
investeringar i syfte att få ett hus energisnålt bestraffas genom högre
taxeringsvärde. Tvärtom anser jag att sådana förbättringar skall premieras
genom införande av en s.k. miljöfaktor.
I ärendet har majoritetspartierna försökt lindra de orimliga effekterna av
fastighetsskatten, men förslagen är otillräckliga och inget annat än kosmetika
över ett boskattesystem som förenar orättvisa med godtycke.
Det finns ytterligare en effekt som har med vår nuvarande bostadsskatte-
politik att göra: Fru Svenssons barn vågar vare sig köpa hus eller bygga. De
är i gott sällskap med många andra i de yngre generationerna. I Lysekils
kommun är egethem-byggandet nollat, i andra kommuner nästan lika illa.
Visst spelar ränteläget roll, men i ännu högre grad ovissheten inför nya
pålagor på boendet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fastighetsskattens effekter för åretomboende i skärgården,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reformering av markvärdesberäkningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av s.k. miljöfaktor avseende förbättringar på energi- och
miljösidan.