med anledning av prop. 1996/97:17 Skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall
Fastighetsskattens karaktär
Till skillnad från beskattning av löner, företagsvinster och
konsumtion riktas fastighetsskatt mot en tillgång som inte
består av och för ägaren sällan omsätts till reda pengar.
Fastighetsskatten utgår därmed från att ägandet alltid
kombineras med lönearbete eller kapitalinkomster som kan
bekosta denna skatt. Men genom händighet, sparsamhet och
inslag av självhushåll kan medborgare i egen fastighet leva
"fattigt" i bemärkelsen låga kontanta inkomster. Är vi på väg
mot ett samhälle där endast den som har hög inkomst av
kapital eller tjänst har råd att äga en fastighet? Ska en person
som sparat till en stuga eller ärvt ett hus inte ha en rimlig
chans att behålla den med normala inkomster?
Om samhället straffar människorna som vill hjälpa sig själva, skapas ett
hjälplöst folk. Om samhället istället uppmuntrar den som står på egna ben,
stärks människors självkänsla och självständighet. Att göra det möjligt att äga
också för den mindre bemedlade är däremot att verka för ett jämlikt samhälle,
ett samhälle där äganderätt inte heter stora pengar.
Vid tidigare fastighetstaxeringar har fastighetsskatten varit på en
oförändrad nivå eller sänkts. I samband med hyreshustaxeringen 1994 sänkte
den borgerliga regeringen skattesaten från 2,5 till 1,5 % för att något
kompensera för höjda taxeringsvärden.
Fastighetsskatt har inte införts på skog och åkermark. Ett argument för
detta är att skogen och åkern inte automatiskt genererar intäkter för att betala
en fastighetsskatt. Samma resonemang kan användas för att motverka kraftiga
skattehöjningar på andra typer av fastigheter, framför allt småhus.
Kraftigt höjd fastighetsskatt
Det som har hänt 1996 är unikt. Aldrig tidigare har
taxeringsvärdena ökat samtidigt som fastighetsskatten höjs.
Taxeringsvärdena höjs med 23 % och fastighetsskatten med
13 % vilket innebär en höjning på ca 40 % eller 4, 8
miljarder. Dessutom genomförs för första gången en årlig
indexuppräkning. Resultatet för många som berörs är både
orimligt och orättvist framförallt för dem som bor i storstäder
och skärgårdar. Av höjningen med 4,8 miljarder kronor
kommer 1,7 miljarder kronor eller 35 procent från
storstäderna.
En höjning av skatten med 40 procent på småhus är en mycket farlig politik
i det läge vi nu befinner oss i. Att bo i småhus ska inte behöva vara ett
högriskprojekt. Att sätta in eget kapital i ett småhus ska t ex inte behöva vara
lika spekulativt som att köpa aktier. Är statsminister Göran Persson verkligen
beredd att köra människor ut ur deras hus och hem? Före valet lovade han att
fastighetsskatten inte skulle höjas. Vad det löftet var värt vet vi idag.
Flyttlasspolitik
Många barnfamiljer, pensionärer med låga inkomster, de som
har köpt sina hus när priserna stod som högst 1989-91 och
familjer som drabbas av arbetslöshet kommer helt enkelt inte
att ha råd att bo kvar i skärgårdar och storstadsområden. Vi
måste komma ihåg att 75 procent av alla barn bor i villa. Det
är således inte enbart "rika" människor som bor i småhus.
Regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet bäddar för en ny
"flyttlasspolitik" i och med att de drev igenom beslutet om
en kraftigt höjd skatt på småhus. Oändliga tragedier kan
uppstå med en ny fastighetskris som yttersta konsekvens.
Regionala obalanser
I skärgårdar, längs kusterna, på skidorter och andra områden
som berörs av mycket kraftiga höjningar av
fastighetsvärdena utgör den höjda fastighetsskatten ett stort
problem. Våra kuster blir ett reservat för rika samtidigt som
skatten tvingar bort bönder, hantverkare, butiksägare och
fiskare.
Den senaste taxeringen innebär att skillnaderna ökar mellan lågprisorter
och högprisorter. De är idag kolossala skillnader i fastighetskatt mellan
landsbygd och högprisorter. Dessa skillnader måste utjämnas. Det är inte
acceptabelt att det för ett likvärdigt hus kan skilja flera tiotusentals kronor
i
årlig fastighetskatt beroende på var i landet huset är beläget. Principen borde
istället vara "lika hus - lika skatt" för det egna boendet. Ett sätt att göra
detta
på är att fastighetsskatten begränsas till ett visst högsta taxeringsvärde på
marken.
När det gäller kommunalskatterna finns det en politisk majoritet för målet
att utjämna skattekraften mellan Sveriges kommuner. Men en utjämnad
kommunalskatt kräver också en utjämnad fastighetsskatt.
Efterfrågan på bostäder
påverkas
Det finns beräkningar på hur efterfrågan på bostäder
påverkas av ökade boendekostnader. Peter Englund,
professor i ekonomi i Uppsala, fann att skattehöjningen leder
till ett efterfrågebortfall motsvarande 5 procent av beståndet.
Det motsvarar 75.000 småhus. I år byggs det ca 3.000 villor.
Därmed är småhusbyggandet borta för kanske tio år framåt.
Skattehöjningen leder till en varaktig fördyring av boendet
som kommer att resultera i minskat byggande. De statliga
miljarder som läggs på byggstimulans lär alltså mer än väl
motverkas av de skattehöjningar på boendet som samtidigt
beslutas.
Kristdemokraternas syn på
fastighetsskatt
På sikt bör systemet med fastighetsskatt avvecklas. Istället
bör kommunerna ges möjlighet att ta ut en fastighetsavgift
för täckande av kostnader för gatuunderhåll, brandförsvar
och annan kommunal service kopplad till fastigheten. I
dagens statsfinansiella läge är det inte lämpligt att genomföra
detta förslag men när statens ekonomi förbättras är detta en
naturlig utveckling.
Regeringens förslag till
lindring av fastighetsskatten
Regeringens löfte om att lindra fastighetsbeskattningen för
dem som bor i särskilt drabbade områden har resulterat i ett
förslag som är så urvattnat att det endast marginellt kan
hjälpa dem som drabbats hårdast och dessutom under en
begränsad tid. Avsikten var väl ändå att människor ska kunna
bo kvar?
Endast de som har fått sitt taxeringsvärde höjt med 40 %, dock minst
200.000 kr högre, ges skattereduktion. Vidare är lindringen tidsbegränsad till
fem år. Det finns dock många människor som har fått ökade taxeringsvärden
på 20-30 %, vilket ger en mycket kraftig ökning av fastighetsskatten både i
procent och kronor. Att enbart lindra en procentuell ökning tar inte hänsyn till
om taxeringsvärdet är lågt eller högt. En lindring måste även ta sikte på vad
fastighetsskatten blir i kronor. Därför föreslår Kristdemokraterna i denna
motion ytterligare åtgärder för att lindra fastighetsskatten.
I propositionen framgår att en utredning ska tillsättas som ska se över hela
systemet med fastighetsskatt och fastighetstaxering. Socialdemokraterna och
Centerpartiet verkar inte ha förstått att det bor människor i de fastigheter
vars
taxering nu ska utredas. De boende kommer att krävas på fastighetsskatt
under den tid utredningen pågår och om de inte kan betala kommer de att
tvingas flytta. Regeringen vill alltså fortsätta att utreda de orimliga
effekterna. Orimligheter ska åtgärdas, inte utredas. Detta är ytterligare ett
bevis på regeringens uppskovs- och långbänkspolitik.
Kristdemokraternas förslag
till lindring av
fastighetsskatten
Kristdemokraterna röstade i riksdagen nej till förslaget att
höja fastighetsskatten från 1,5 till 1,7 % av taxeringsvärdet.
Det var fullständigt orimligt att höja skatten samtidigt som
taxeringsvärdena höjdes kraftigt. Kristdemokraterna
upprepar därför kravet att fastighetsskatten måste sänkas
generellt. Riksdagen bör besluta att fastighetsskatten återgår
till 1,5 % av taxeringsvärdet. I den kristdemokratiska
budgetmotionen avseende 1997 avsätts 1.500 miljoner
kronor för detta ändamål.
I högprisorterna, d v s kring storstäder och i skärgårdar, beror den höga
fastighetsskatten framförallt på att marken åsatts höga värden samt att det s k
tabellnivåvärdet för byggnaden sätts högt (detta speglar att försäljnings-
priserna för byggnaderna är höga i förhållande till standard och boyta). Ett
högt taxeringsvärde för ett ganska ordinärt småhus beror alltså både på att
markvärdet och byggnadsvärdet är högt. Det kan förefalla paradoxalt -
lägesfaktorn borde bara avspeglas i markvärdet. Men i verkligheten "smittar"
ett högt markvärde av sig även på byggnadsvärdet. En lindring av fastighets-
skatten genom begränsningsregler för taxeringsvärdets genomslag för
beskattningen måste därför innefatta regler både för markvärdet och
byggnadsvärdet.
I skärgårdsområdena och kustorterna är skatten i kronor inte lika hög men
själva höjningen desto större. Det beror på att efterfrågan på sommarhus är
stark och att folk som arbetar i staden bosätter sig permanent i gammal
skärgårdsbygd. Ett hus i storstaden taxeras således högre, såväl marken som
byggnaden, än ett likvärdigt hus på någon annan ort i Sverige. Många
människor, inte minst beslutsfattare, lever i tron att det enbart är taxerings-
värdet på marken som påverkas av det geografiska läget men så är alltså inte
fallet.
Mot denna bakgrund är det angeläget att införa en begränsningsregel som
gör att medelinkomsttagare och pensionärer på högprisorter ska kunna bo
kvar. Kristdemokraterna föreslår därför att fastighetsskatten enbart ska
beräknas på en tredjedel av markvärdet ovanför ett taxeringsvärde på 150.000
kronor. Vidare föreslås att tabellnivåvärdet K begränsas till 5, vilket innebär
att lägesfaktorns genomslag på byggnadsvärdet begränsas. Detta förslag
innebär till skillnad mot regeringens förslag en möjlighet att få bo kvar.
Fastighetsskatten skulle med detta förslag för genomsnittsvillan i de verkliga
högpriskommunerna sjunka med 30-40 %. Dessa två förändringar kostar,
enligt beräkningar gjorda av Skattebetalarnas förening, omkring 500 miljoner
kronor och avsätts i den kristdemokratiska budgetmotionen avseende 1997.
Ovanstående begränsningar av markvärdet och tabellnivåvärdet vid fastig-
hetstaxeringen bör också gälla för permanentboende vid förmögenhets-
beskattningen. På sikt bör förmögenhetsskatten vid permanentboende slopas
helt.
Slopad sambeskattning av
förmögenhet
Den sista resten av sambeskattning i skattesystemet som
finns kvar är sambeskattning av förmögenhet.
Förmögenhetsskatten är 1,5 % på den del av den
beskattningsbara förmögenheten som överstiger 800.000
kronor (900.000 kronor fr o m 1/1 1997). Det innebär att en
person med ej skattepliktig förmögenhet ändå drabbas av
förmögenhetskatt om man tillsammans med den man är gift
med kommer upp i förmögenhet över 800.000 kronor.
Kristdemokraterna föreslår i sin allmänna skattemotion att
sambeskattningen av förmögenhet slopas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om slopad fastighetsskatt,
2. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 1,5 % av
taxeringsvärdet,
3. att riksdagen beslutar att fastighetsskatten enbart skall beräknas på en
tredjedel av markvärdet ovanför ett taxeringsvärde på 150 000 kr,
4. att riksdagen beslutar att tabellnivåvärdet K för byggnader begränsas till
5,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förmögenhetsskatten vid permanentboende slopas.
Stockholm den 4 oktober 1996
Michael Stjernström (kd)
Ulf Björklund (kd)
Dan Ericsson (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Holger Gustafsson (kd)
Göran Hägglund (kd)
Mats Odell (kd)