Fastighetsskattens karaktär
Till skillnad från beskattning av löner, företagsvinster och konsumtion riktas fastighetsskatt mot en tillgång som inte består av och för ägaren sällan omsätts till reda pengar. Fastighetsskatten utgår därmed från att ägandet alltid kombineras med lönearbete eller kapitalinkomster som kan bekosta denna skatt. Men genom händighet, sparsamhet och inslag av självhushåll kan medborgare i egen fastighet leva "fattigt" i bemärkelsen låga kontanta inkomster. Är vi på väg mot ett samhälle där endast den som har hög inkomst av kapital eller tjänst har råd att äga en fastighet? Ska en person som sparat till en stuga eller ärvt ett hus inte ha en rimlig chans att behålla den med normala inkomster?
Om samhället straffar människorna som vill hjälpa sig själva, skapas ett hjälplöst folk. Om samhället istället uppmuntrar den som står på egna ben, stärks människors självkänsla och självständighet. Att göra det möjligt att äga också för den mindre bemedlade är däremot att verka för ett jämlikt samhälle, ett samhälle där äganderätt inte heter stora pengar.
Vid tidigare fastighetstaxeringar har fastighetsskatten varit på en oförändrad nivå eller sänkts. I samband med hyreshustaxeringen 1994 sänkte den borgerliga regeringen skattesaten från 2,5 till 1,5 % för att något kompensera för höjda taxeringsvärden.
Fastighetsskatt har inte införts på skog och åkermark. Ett argument för detta är att skogen och åkern inte automatiskt genererar intäkter för att betala en fastighetsskatt. Samma resonemang kan användas för att motverka kraftiga skattehöjningar på andra typer av fastigheter, framför allt småhus.
Kraftigt höjd fastighetsskatt
Det som har hänt 1996 är unikt. Aldrig tidigare har taxeringsvärdena ökat samtidigt som fastighetsskatten höjs. Taxeringsvärdena höjs med 23 % och fastighetsskatten med 13 % vilket innebär en höjning på ca 40 % eller 4, 8 miljarder. Dessutom genomförs för första gången en årlig indexuppräkning. Resultatet för många som berörs är både orimligt och orättvist framförallt för dem som bor i storstäder och skärgårdar. Av höjningen med 4,8 miljarder kronor kommer 1,7 miljarder kronor eller 35 procent från storstäderna.
En höjning av skatten med 40 procent på småhus är en mycket farlig politik i det läge vi nu befinner oss i. Att bo i småhus ska inte behöva vara ett högriskprojekt. Att sätta in eget kapital i ett småhus ska t ex inte behöva vara lika spekulativt som att köpa aktier. Är statsminister Göran Persson verkligen beredd att köra människor ut ur deras hus och hem? Före valet lovade han att fastighetsskatten inte skulle höjas. Vad det löftet var värt vet vi idag.
Flyttlasspolitik
Många barnfamiljer, pensionärer med låga inkomster, de som har köpt sina hus när priserna stod som högst 1989-91 och familjer som drabbas av arbetslöshet kommer helt enkelt inte att ha råd att bo kvar i skärgårdar och storstadsområden. Vi måste komma ihåg att 75 procent av alla barn bor i villa. Det är således inte enbart "rika" människor som bor i småhus. Regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet bäddar för en ny "flyttlasspolitik" i och med att de drev igenom beslutet om en kraftigt höjd skatt på småhus. Oändliga tragedier kan uppstå med en ny fastighetskris som yttersta konsekvens.
Regionala obalanser
I skärgårdar, längs kusterna, på skidorter och andra områden som berörs av mycket kraftiga höjningar av fastighetsvärdena utgör den höjda fastighetsskatten ett stort problem. Våra kuster blir ett reservat för rika samtidigt som skatten tvingar bort bönder, hantverkare, butiksägare och fiskare.
Den senaste taxeringen innebär att skillnaderna ökar mellan lågprisorter och högprisorter. De är idag kolossala skillnader i fastighetskatt mellan landsbygd och högprisorter. Dessa skillnader måste utjämnas. Det är inte acceptabelt att det för ett likvärdigt hus kan skilja flera tiotusentals kronor i årlig fastighetskatt beroende på var i landet huset är beläget. Principen borde istället vara "lika hus - lika skatt" för det egna boendet. Ett sätt att göra detta på är att fastighetsskatten begränsas till ett visst högsta taxeringsvärde på marken.
När det gäller kommunalskatterna finns det en politisk majoritet för målet att utjämna skattekraften mellan Sveriges kommuner. Men en utjämnad kommunalskatt kräver också en utjämnad fastighetsskatt.
Efterfrågan på bostäder påverkas
Det finns beräkningar på hur efterfrågan på bostäder påverkas av ökade boendekostnader. Peter Englund, professor i ekonomi i Uppsala, fann att skattehöjningen leder till ett efterfrågebortfall motsvarande 5 procent av beståndet. Det motsvarar 75.000 småhus. I år byggs det ca 3.000 villor. Därmed är småhusbyggandet borta för kanske tio år framåt. Skattehöjningen leder till en varaktig fördyring av boendet som kommer att resultera i minskat byggande. De statliga miljarder som läggs på byggstimulans lär alltså mer än väl motverkas av de skattehöjningar på boendet som samtidigt beslutas.
Kristdemokraternas syn på fastighetsskatt
På sikt bör systemet med fastighetsskatt avvecklas. Istället bör kommunerna ges möjlighet att ta ut en fastighetsavgift för täckande av kostnader för gatuunderhåll, brandförsvar och annan kommunal service kopplad till fastigheten. I dagens statsfinansiella läge är det inte lämpligt att genomföra detta förslag men när statens ekonomi förbättras är detta en naturlig utveckling.
Regeringens förslag till lindring av fastighetsskatten
Regeringens löfte om att lindra fastighetsbeskattningen för dem som bor i särskilt drabbade områden har resulterat i ett förslag som är så urvattnat att det endast marginellt kan hjälpa dem som drabbats hårdast och dessutom under en begränsad tid. Avsikten var väl ändå att människor ska kunna bo kvar?
Endast de som har fått sitt taxeringsvärde höjt med 40 %, dock minst 200.000 kr högre, ges skattereduktion. Vidare är lindringen tidsbegränsad till fem år. Det finns dock många människor som har fått ökade taxeringsvärden på 20-30 %, vilket ger en mycket kraftig ökning av fastighetsskatten både i procent och kronor. Att enbart lindra en procentuell ökning tar inte hänsyn till om taxeringsvärdet är lågt eller högt. En lindring måste även ta sikte på vad fastighetsskatten blir i kronor. Därför föreslår Kristdemokraterna i denna motion ytterligare åtgärder för att lindra fastighetsskatten.
I propositionen framgår att en utredning ska tillsättas som ska se över hela systemet med fastighetsskatt och fastighetstaxering. Socialdemokraterna och Centerpartiet verkar inte ha förstått att det bor människor i de fastigheter vars taxering nu ska utredas. De boende kommer att krävas på fastighetsskatt under den tid utredningen pågår och om de inte kan betala kommer de att tvingas flytta. Regeringen vill alltså fortsätta att utreda de orimliga effekterna. Orimligheter ska åtgärdas, inte utredas. Detta är ytterligare ett bevis på regeringens uppskovs- och långbänkspolitik.
Kristdemokraternas förslag till lindring av fastighetsskatten
Kristdemokraterna röstade i riksdagen nej till förslaget att höja fastighetsskatten från 1,5 till 1,7 % av taxeringsvärdet. Det var fullständigt orimligt att höja skatten samtidigt som taxeringsvärdena höjdes kraftigt. Kristdemokraterna upprepar därför kravet att fastighetsskatten måste sänkas generellt. Riksdagen bör besluta att fastighetsskatten återgår till 1,5 % av taxeringsvärdet. I den kristdemokratiska budgetmotionen avseende 1997 avsätts 1.500 miljoner kronor för detta ändamål.
I högprisorterna, d v s kring storstäder och i skärgårdar, beror den höga fastighetsskatten framförallt på att marken åsatts höga värden samt att det s k tabellnivåvärdet för byggnaden sätts högt (detta speglar att försäljnings- priserna för byggnaderna är höga i förhållande till standard och boyta). Ett högt taxeringsvärde för ett ganska ordinärt småhus beror alltså både på att markvärdet och byggnadsvärdet är högt. Det kan förefalla paradoxalt - lägesfaktorn borde bara avspeglas i markvärdet. Men i verkligheten "smittar" ett högt markvärde av sig även på byggnadsvärdet. En lindring av fastighets- skatten genom begränsningsregler för taxeringsvärdets genomslag för beskattningen måste därför innefatta regler både för markvärdet och byggnadsvärdet.
I skärgårdsområdena och kustorterna är skatten i kronor inte lika hög men själva höjningen desto större. Det beror på att efterfrågan på sommarhus är stark och att folk som arbetar i staden bosätter sig permanent i gammal skärgårdsbygd. Ett hus i storstaden taxeras således högre, såväl marken som byggnaden, än ett likvärdigt hus på någon annan ort i Sverige. Många människor, inte minst beslutsfattare, lever i tron att det enbart är taxerings- värdet på marken som påverkas av det geografiska läget men så är alltså inte fallet.
Mot denna bakgrund är det angeläget att införa en begränsningsregel som gör att medelinkomsttagare och pensionärer på högprisorter ska kunna bo kvar. Kristdemokraterna föreslår därför att fastighetsskatten enbart ska beräknas på en tredjedel av markvärdet ovanför ett taxeringsvärde på 150.000 kronor. Vidare föreslås att tabellnivåvärdet K begränsas till 5, vilket innebär att lägesfaktorns genomslag på byggnadsvärdet begränsas. Detta förslag innebär till skillnad mot regeringens förslag en möjlighet att få bo kvar. Fastighetsskatten skulle med detta förslag för genomsnittsvillan i de verkliga högpriskommunerna sjunka med 30-40 %. Dessa två förändringar kostar, enligt beräkningar gjorda av Skattebetalarnas förening, omkring 500 miljoner kronor och avsätts i den kristdemokratiska budgetmotionen avseende 1997.
Ovanstående begränsningar av markvärdet och tabellnivåvärdet vid fastig- hetstaxeringen bör också gälla för permanentboende vid förmögenhets- beskattningen. På sikt bör förmögenhetsskatten vid permanentboende slopas helt.
Slopad sambeskattning av förmögenhet
Den sista resten av sambeskattning i skattesystemet som finns kvar är sambeskattning av förmögenhet. Förmögenhetsskatten är 1,5 % på den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 800.000 kronor (900.000 kronor fr o m 1/1 1997). Det innebär att en person med ej skattepliktig förmögenhet ändå drabbas av förmögenhetskatt om man tillsammans med den man är gift med kommer upp i förmögenhet över 800.000 kronor. Kristdemokraterna föreslår i sin allmänna skattemotion att sambeskattningen av förmögenhet slopas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slopad fastighetsskatt,
2. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 1,5 % av taxeringsvärdet,
3. att riksdagen beslutar att fastighetsskatten enbart skall beräknas på en tredjedel av markvärdet ovanför ett taxeringsvärde på 150 000 kr,
4. att riksdagen beslutar att tabellnivåvärdet K för byggnader begränsas till 5,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förmögenhetsskatten vid permanentboende slopas.
Stockholm den 4 oktober 1996
Michael Stjernström (kd)
Ulf Björklund (kd) Dan Ericsson (kd) Rose-Marie Frebran (kd) Holger Gustafsson (kd) Göran Hägglund (kd) Mats Odell (kd)