med anledning av skr. 1996/97:13 Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1995
I skrivelsen "Redovisning av Allmänna pensionsfondens
verksamhet år 1995" utvärderar regeringen utfallet av AP-
fondernas medelsförvaltning. Motivet för utvärderingen är
strikt avgränsat till avkastningen. I en passus i skrivelsen
heter det, att eftersom "målen enligt APR är att
fondstyrelserna långsiktigt skall uppnå en hög avkastning bör
utvärderingens utgångspunkt vara att särskilt studera
avkastningen på de medel som fondstyrelserna fått i uppdrag
att förvalta" (s. 6). Intresset för en hög avkastning på AP-
fondernas fondkapital har naturligtvis ökat under senare år
beroende på att de löpande pensionsavgifterna inte längre
räcker för att täcka de årliga pensionsutbetalningarna. Delar
av avkastningen på AP-fonderna har således utnyttjats för
direkta pensionsutbetalningar.
Men det saknas en viktig ingrediens i regeringens utvärdering av AP-
fondernas verksamhet. AP-fonderna fyller också en näringspolitisk funktion.
Pensionskapitalet uppgår totalt till ca 620 miljarder kronor. 1:a, 2:a och 3:e
AP-fonden gör enbart placeringar i räntebärande värdepapper och fastigheter,
men 4:e och 5:e AP-fonden har rätt att placera medel i aktier. Dessutom
inrättades i juni innevarande år en 6:e AP-fond. Den sistnämnda fonden ska
framför allt göra placeringar i små och medelstora företag. Det finns därför
anledning att utvärdera AP-fondernas verksamhet utifrån näringspolitisk
synpunkt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det finns också anledning att se över de regler som styr AP-fondernas
placeringar av pensionskapitalet. Enbart ca 60 miljarder - eller knappt 10
procent av fondernas tillgångar - kan utnyttjas för placeringar i onoterade
eller noterade bolag. Vänsterpartiet har under en längre tid krävt att en större
andel av AP-fondsmedlen skall kunna utnyttjas för aktieinköp. Vi menar
också att den begränsningsregel som innebär att 4:e och 5:e AP-fonden bara
får äga upp till 10 procent av aktierna i ett börsföretag bör avskaffas.
Näringsminister Anders Sundström gav i en tidningsartikel nyligen uttryck
för en liknande uppfattning.
Ägandet har en stor betydelse för näringslivets utveckling. Vänsterpartiet
menar att ett pluralistiskt ägande är bästa garantin för ett effektivt och
dynamiskt näringsliv. Med flera aktiva och engagerade ägarintressen undviks
såväl privata som offentliga monopol. Svenskt näringsliv behöver seriösa
ägare med långsiktiga placeringshorisonter. Under senare år har utländska
ägare och spekulativa intressen ökat sin ägarrepresentation i Sverige. Vi
menar att det kollektiva sparandet och offentliga institutioner kan spela
viktiga roller som såväl riskkapitalförsörjare som stabila och aktiva
ägarintressen i svenskt näringsliv. AP-fondernas placeringsrättigheter i aktier
bör därför utvidgas. Regeringen bör tillsätta en utredning om hur det
kollektiva pensionssparandet kan utnyttjas för aktiva näringspolitiska insatser
för förnyelse och ökad sysselsättning i det svenska näringslivet. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att utvärdera AP-fondernas verksamhet ur ett
näringspolitiskt perspektiv,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning av det kollektiva pensionskapitalets betydelse för att
befordra förnyelse och sysselsättning i det svenska näringslivet.
Stockholm den 31 oktober 1996
Johan Lönnroth (v)
Hans Andersson (v)
Lars Bäckström (v)
Ingrid Burman (v)
Marie Engström (v)
Per Rosengren (v)