Motion till riksdagen

1996/97:Fi210

av Olof Johansson m.fl. (c)

Samarbete för företagande, arbete och stabilitet

---

Motionen delad mellan flera utskott

Sammanfattning

I Centerpartiets motion "Hållbar utveckling - samarbete för
företagande, arbete och stabilitet" med anledning av
regeringens budgetproposition redovisar Centerpartiet sin
syn på den ekonomiska politiken och budgeten. Det är en
styrka för landet, företagen och sysselsättningen att
Centerpartiet tillsammans med regeringen står för de
ekonomisk-politiska riktlinjerna. Därmed finns en stabil
majoritet i riksdagen.

Budgetpropositionen har föregåtts av överläggningar mellan Centerpartiet
och regeringen. Vi står gemensamt bakom budgetens utgiftsramar.

Centerpartiet har valt samarbete för nationens bästa före politisk
konfrontation. Bakgrunden till detta är den mycket svåra statsfinansiella
situation som landet befunnit -sig i sedan början på 1990-talet. Saneringen av
statens finanser påbörjades av fyrklöverregeringen, men var inte klar när
regeringsmakten 1994 övergick till Socialdemokraterna. I valrörelsen 1994
förespråkade Centerpartiet nationell samling för att klara landets stora
ekonomiska problem.

Sedan samarbetet inleddes med regeringen våren 1995, med
överenskommelsen om kompletteringspropositionen, har samtliga
övergripande propositioner varit föremål för förhandling och
överenskommelse mellan Centerpartiet och regeringen. Den ekonomiska
politiken har varit framgångsrik under de senaste 18 månaderna. Förtroendet
för svensk ekonomi har markant ökat. De för ekonomin, företagen och
hushållen så viktiga räntorna har sedan i april 1995 sjunkit radikalt. Den
femåriga obligationsräntan, som styr bl.a. bolån har sjunkit med mer än 4,5
procentenheter. För en familj med ett villalån på 500 000 kronor, som sätts
om i början på oktober i år, är räntekostnaderna ca 1 700 kronor lägre per
månad, jämfört med om samma familj hade bundit sina lån i april 1995.

Inflationen är låg, kronan har stärkts avsevärt och budgetunderskottet har
minskat kraftigt, för att enligt prognoserna vara eliminerat till år 1998.
Balans
i statens budget är en förutsättning för att bekämpningen av arbetslösheten
ska bli framgångsrik.

Arbetslösheten framstår fortfarande som det allt annat överskuggande
problemet i vårt land. Många människor tvingas idag genomlida en svår
period av ekonomisk och psykisk påfrestning. Med anledning av det mycket
svåra arbetsmarknadsläget tog Centerpartiet och regeringen ledningen i
kampen mot arbetslösheten i juli i år med ett omfattande sysselsättningspaket.
Det är första steget mot målet att halvera den öppna arbetslösheten till år
2000. De allra flesta av dessa åtgärder träder i kraft vid årsskiftet och kommer
därefter att få positiva sysselsättningseffekter. De sysselsättningsskapande
åtgärderna genomförs utan att statens finanser urholkas. Åtgärderna redovisas
i denna motion. Arbetslöshetsmålet ska följas upp varje halvår. Ytterligare
åtgärder kommer att vidtas.

På miljöområdet vill centerpartiet gå längre och snabbare fram.
Centerpartiet har i samarbetet med regeringen fått genomslag för ett
miljardprogram för kretsloppsanpassning. Miljöteknikdelegationen sätter
igång sitt arbete från och med årsskiftet. Koldioxidskatten för industrin
fördubblas från årsskiftet. En avfallsskatt, som initierades under förra
mandatperioden ska införas från årsskiftet 1997/98. Sysselsättningen på
miljöområdet ökar redan starkt, men kommer att öka än mer till följd av
nämnda beslut.

Centerpartiet föreslår att en skatt på kväveoxid införs fr.o.m. 1998. Den ska
finansiera viktiga satsningar på miljöområdet. För 1997 föreslår vi att 50
miljoner används ur programmet för hållbar utveckling till kalkning av sjöar
samt inköp av mark för naturvårdsändamål. Miljöräkenskaper måste föras
och redovisas i en bilaga till budgetpropositionen i likhet med vad som
gjordes 1992. Centerpartiet vill prioritera en skatteväxling med sänkt skatt på
arbete och höjd skatt för miljöstörande verksamhet.

Den nya budgetprocessen

Riksdagen övergår i och med behandlingen av
budgetpropositionen till en ny budgetprocess. Från och med
1997 kommer budgetåret för staten att sammanfalla med
kalenderåret. Det innebär betydande förändringar av
riksdagens arbetsrutiner, men syftar också till att förenkla
statens verksamhet. Myndighetskontakterna underlättas och
kontrollmöjligheterna av den statliga förvaltningen
förbättras.

Det finns ett samband mellan en svag budgetprocess och uppbyggnaden av
statsskulden. Det bekräftas även internationellt. Den nya budgetprocessen
innebär att samordningen i riksdagen stärks och att överblicken förbättras.
Det ska inte längre vara möjligt att driva igenom ofinansierade
utgiftsökningar eller inkomstminskningar. Finansutskottets roll stärks. Alla
förslag med finanspolitisk påverkan ska i princip med automatik remitteras
till finansutskottet för behandling.

Utgiftstak för de offentliga finanserna

Ett utgiftstak för de offentliga finanserna har lagts fast, efter
förslag i den ekonomiska vårpropositionen 1996, som
utarbetades i nära samarbete mellan Centerpartiet och
regeringen. Redan 1995 initierade Centerpartiet förslaget om
utgiftstak, vilket nu blir verklighet. Utgiftstaket kommer att
utgöra ett effektivt instrument för att statens utgifter inte ska
skena iväg. Före reformen har Sverige varit ett av de minst
budgetdisciplinerade länderna inom EU. Utgiftstaket, som
för 1997 är fastställt till totalt 723 miljarder, består av 27
utgiftsområden. Det ska inte längre vara möjligt att
överskrida anslag utan att korrigerande åtgärder beslutas. Det
är en styrka för den ekonomiska politiken. Med den nya
budgetprocessen och utgiftstaket skapas ökade
förutsättningar för stabilitet i statens finanser.

Balanskrav på kommuner och
landsting

De offentliga finanserna innehåller mer än enbart statens
inkomster och utgifter. Kommuner och landsting utgör
viktiga delar. Statens budgetsaldo får inte förändras på
bekostnad av kommunernas och landstingens, men
kommunerna och landstingen måste också ta sitt ansvar för
att föra en budgetpolitik med balans. För att tillförsäkra sig
om detta har en överenskommelse träffats med både
Kommunförbundet och Landstingsförbundet om balanskrav
på kommuner och landsting. Dessa krav träder i kraft år 1999
för kommunerna och år 2000 för landstingen. Kommunerna
och landstingen ska inte längre kunna låna till löpande
utgifter, utan endast till investeringar. Kraven skärps på hur
pensionsåtagandena ska redovisas.

Ansvarstagande före
konfrontation - för
nationens bästa

Den bristande förståelsen i svensk politik för behovet av
långsiktighet i besluten har lett till stora svårigheter för vårt
land. Den politiska instabiliteten och de återkommande
kursomläggningarna under de senaste 25 åren har inverkat
menligt på den svenska ekonomiska utvecklingen. Den
cementerade blockpolitiken är en betydande förklaring till att
vårt land hamnade i ett ekonomiskt krisläge i början på 1990-
talet.

Centerpartiet inledde våren 1995 ett samarbete med regeringen om den
ekonomiska politiken. Det var i linje med Centerpartiets plädering i 1994 års
valrörelse för behovet av nationell samling för att lösa Sveriges ekonomiska
problem. Samarbetet har haft positiv betydelse för den ekonomiska
utvecklingen i Sverige. Det har skapat politisk och ekonomisk stabilitet.
Därigenom har Riksbanken fått stöd för att kunna genomföra omfattande
lättnader i penningpolitiken.

Svenskt närings- och samhällsliv kan nu räkna med en fast och långsiktig
inriktning av den ekonomiska politiken. I det ekonomiska krisläget våren
1995 var det nödvändigt för trovärdigheten att ett samarbete över de
traditionella blockgränserna kunde inledas. Idag har vi en del av facit. Vår
bedömning var riktig. Politiken har fått positivt genomslag i den ekonomiska
utvecklingen. Räntorna har sjunkit, kronan stärkts, budgetunderskottet
minskats och det internationella förtroendet för Sverige har stärkts. Om inte
Sverige haft en politiskt stabil sanering av de offentliga finanserna hade vi
inte heller kunnat dra nytta av fördelaktiga internationella trender.

Politiken får aldrig abdikera till förmån för särintressen och spekulation.
Centerpartiet har i ett mycket besvärligt läge tagit ansvar för nationen. Det
har resulterat i önskade effekter. Det primära syftet med samarbetet har hela
tiden varit saneringen av statens finanser. Det är också av yttersta vikt att
det
mödosamma arbetet fullföljs.

I regeringens budgetproposition läggs förslag om en rad åtgärder som är en
direkt följd av överenskommelser mellan Centerpartiet och regeringen, för att
kunna nå målet att statens finanser ska vara i balans till år 1998.

Fullfölj pensionsreformen

Osäkerheten om det framtida pensionssystemets utformning
skapar oro. Centerpartiet har medverkat till den historiskt
breda uppgörelsen om ett nytt och stabilt pensionssystem.
Pensionsreformen måste nu fullföljas.

Statsministern bör kalla till partiledaröverläggningar vad gäller
pensionsreformens genomförande. Annars riskerar regeringens vilja att
fullfölja den träffade uppgörelsen att ifrågasättas och att ikraftträdandet
försenas. Nuvarande osäkerhet leder till ett mycket högt hushållssparande,
bl.a. i form av pensionssparande. Det medverkar till att hålla tillbaka
hushållens konsumtion i ett läge då den behöver öka för att stärka den
ekonomiska återhämtningen.

Uppföljning av
konsolideringsprogrammet

Fyrklöverregeringen lyckades att hejda den ekonomiska
nedgången. Effekterna på samhällsekonomin av utvecklingen
på 1980-talet och den därpå snabbt vikande konjunkturen var
dramatiska. Basen för välfärdspolitiken hotades.

Den ekonomiska politik fyrklöverregeringen förde tog framförallt sikte på
att öka tillväxten i ekonomin, hejda den kraftiga ökningen av arbetslösheten
och att forma hållbara trygghetssystem. Målsättningen var att bryta den
ekonomiska stagnationen och återupprätta Sverige som en tillväxt- och
företagarnation med en stark och växande industri.

Problemens omfattning och djup gjorde det inte möjligt att under en
mandatperiod komma till rätta med alla de problem 1980-talets
kasinoekonomi hade skapat. Detta är bakgrunden till att Centerpartiet våren
1995 inledde ett ekonomisk-politiskt samarbete med den socialdemokratiska
regeringen för att fortsätta saneringen av statens finanser. Det arbetet var
långtifrån färdigt i och med förra mandatperioden. Målet att uppnå balans i
statens budget till år 1998 är nu på väg att infrias. Redan 1996 slutar
statsskulden som andel av BNP att växa. Det är två år tidigare än vad den
dåvarande regeringen förutspådde 1994. Statens lånebehov minskar med
drygt 100 miljarder mellan 1995 och 1996.

Totalt omfattar det utökade saneringsprogrammet åtgärder som uppgår till
126 miljarder kronor i permanenta budgetförstärkningar, vilket kan jämföras
med Centerpartiets saneringsprogram inför valet 1994, som omfattade ca 122
miljarder. I de ekonomiska vårpropositionerna 1995 och 1996 har nya
kraftfulla åtgärder vidtagits, efter överenskommelser mellan regeringen och
Centerpartiet. Under hösten kommer så gott som varenda punkt i
konsolideringsprogrammet att ha förelagts riksdagen för beslut.

Sedan den ekonomiska vårpropositionen i år har förutsättningarna för
statens budgetsaldo förbättrats avsevärt. I regeringens redovisning av läget
påpekas att det samlade utgiftsbehovet har nedreviderats med ca 28 miljarder
sedan vårpropositionen, och budgetsaldot har förbättrats med ca 40 miljarder.
Även om en del av dessa förändringar beror på engångseffekter är
förbättringen avsevärd. Budgetunderskottet för i år beräknas till 4,0 % av
BNP, för 1997 till 2,6 % av BNP och till 1998 beräknas budgetbalans vara
uppnådd.

Stabil finanspolitik - låg inflation

Sveriges närtida finanspolitiska historia är föga smickrande.
1970- och 80-talens ekonomiska politik har inte varit
lyckosam. Flera faktorer har försvårat möjligheterna att föra
en framgångsrik ekonomisk politik. Sverige har utsatts för
hård konkurrens från omvärlden och drabbats hårt av
oljekriserna. Samtidigt har den svenska arbetsmarknaden
varit stel och saknat en väl fungerande lönebildning. Det har
lett till upprepade kostnadskriser för de svenska företagen.
Återkommande devalveringar har bara skapat tillfälligt
andrum, men inte löst de grundläggande problemen.

Inflationen har ideligen spätts på av dessa faktorer i samverkan. En
varaktigt hög inflation är ett sjukdomstecken för varje ekonomi. Den sätter
tidigare gränser för kapacitetsutnyttjandet. Den tyder på grundläggande
problem som tenderar att störa marknadsekonomins funktionssätt.

Den höga inflationen slår allra hårdast mot dem som har de snävaste
marginalerna och de sämst inflationssäkrade inkomsterna. Ur
fördelningspolitisk synpunkt är det därför av stor vikt att inflationen kan
hållas nere.

Hög inflation ökar kraven på avkastning för företagande. Det leder också
till att näringslivsstrukturerna konserveras och att förnyelsen blir
otillräcklig.
Få vågar satsa riskkapital i nya affärsidéer, utan garanterad avkastning.
Spekulation i fasta tillgångar, som t.ex. fastigheter ökar istället. Företagande
är alltid ett risktagande. Det underlättas av stabila spelregler samt goda
makroekonomiska betingelser. Låga räntor förutsätter låg inflation.

Inflationen är en så betydande och påtaglig faktor för människor och
marknad att de anpassar sina beteenden efter den. För närvarande är det
märkbart hur hushållen håller tillbaka sin konsumtion i förhållande till
tidigare. 1980-talets konsumtionsekonomi var till största delen en följd av
höginflationsekonomin. Det blev uppenbart att ekonomins tillväxttakt förr
eller senare skulle upphöra. Därmed stod Sverige i början av 1990-talet inför
svåra statsfinansiella problem, utöver de strukturella. Den offentliga sektorn
hade vuxit för snabbt, medan den privata sektorn hade inlett en ur historiskt
perspektiv mycket kraftig tillbakagång. Statens försörjningsbörda blev
alldeles för betungande och den sjunkande tillväxten ledde till en snabbt
ökande arbetslöshet.

Priset för den höga inflationen och överkonsumtionen är arbetslösheten och
nödvändigheten att sanera statens finanser. Idag ser framtiden ljusare ut än på
mycket länge. Samhällsekonomin är nu sundare och avspeglar i större
utsträckning reella värden än tidigare. Finanspolitiken är stabil och
förutsägbar, samtidigt som människors beteenden har anpassats till rådande
omständigheter. Utöver saneringen av statens finanser, som ägt rum de
senaste åren, har det också skett en betydande skuldsanering hos hushållen.
En kommande konsumtionsökning kan ske, utan att den skadar
samhällsekonomin.

Inflationstakten på årsbasis är för augusti i år nere i rekordlåga 0,3 %.
Någon överhängande risk för deflation föreligger dock inte eftersom den
mycket låga inflationstakten till stor del hänger samman med
räntesänkningarna och skatteförändringar, i form av sänkt matmoms, ROT-
avdrag samt borttagen bilaccis. Dessutom har kronförstärkningen gjort att
priserna på importerade varor dämpats. Effekten av detta kommer gradvis att
avta under de närmaste månaderna. Den underliggande inflationen bedöms
ligga runt 1,5 %. Den fortsatt låga inflationen ger förutsättningar för
ytterligare räntesänkningar, om inte den internationella utvecklingen
motverkar detta.

Sunda offentliga finanser innebär att förutsättningarna blir klarare för
företagen. Stabil finanspolitik och låg inflation måste vara en grundbult i den
ekonomiska politiken.

Tillväxt för nya jobb

Centerpartiet vill pressa ned budgetunderskottet för att uppnå
en hållbar utveckling. Det är bakgrunden till att samarbetet
om den ekonomiska politiken inleddes med den
socialdemokratiska regeringen våren 1995. Samtidigt har vi
fått genomslag för sysselsättningsskapande åtgärder, inte
minst genom satsningar på ekologisk hållbar utveckling,
kretsloppsanpassning och bättre villkor för företagandet.
Dessa frågor har fått en tydlig prioritering genom
Centerpartiets aktiva medverkan i beslutsprocessen. De höjda
energiskatterna i kombination med sänkningen av
arbetsgivaravgiften är ett medvetet vägval och en påbörjad
skatteväxling. Den måste fullföljas.

Lägre räntor och starkare krona

Det målmedvetna arbetet med att sanera statens finanser har
gett resultat och får positiva återverkningar på hela
ekonomin. Det ger förutsättningar för ökad sysselsättning.
Offensiva åtgärder för att pressa tillbaka arbetslösheten når
inte framgång, om de inte vidtas utifrån en solid ekonomisk
grund. Sysselsättningsfrämjande åtgärder bör vidtas inom
ramen för en konsekvent budgetpolitik. De lägre räntorna
och den starkare kronan vittnar om att en bättre
styrkeposition har uppnåtts på kort tid.

Den femåriga räntan har sedan i april förra året gått ned med ca fyra och en
halv procentenhet, medan kronan har stärkts med 17-18 % gentemot EU-
valutorna. Riksbanken har sänkt den styrande reporäntan från 8,90 % till 5,05
% hittills under året. Räntedifferensen gentemot Tyskland har minskat från ca
4,5 till mindre än 1,2 procentenheter (3 oktober).

Efter presentationen av budgetpropositionen har räntorna fortsatt att sjunka
kraftigt och kronan har stärkts. De antaganden som budgetpropositionens
beräkningar bygger på är mer försiktiga än den lägre räntenivå vi nu är nere
på. Den femåriga räntan, som bl.a. styr hushållens boräntor ligger för
närvarande under 6,50 % (4 oktober). I budgetpropositionen beräknas den
femåriga räntan sjunka från 7,5 % 1996 till 7,0 % 1997. Den senaste tidens
räntenivå har legat en bra bit under regeringens bedömning. Denna utveckling
är bra för hushållen, företagen och inte minst staten. Räntesänkningarna
innebär att kostnaderna för räntan på statsskulden minskar i takt med att lånen
sätts om. När kronan stärks med en procent gentemot de valutor vi har vår
utlandsskuld i, minskar värdet av denna mätt i svenska kronor med ca 4
miljarder.

De lägre räntorna leder till att kapitalkostnaderna för hushållen och
företagen sänks, vilket leder till att den ekonomiska aktiviteten ökar allt
annat
lika. Det gäller såväl den privata konsumtionen som företagens investeringar.
Centerpartiet gör bedömningen att golvet för räntorna inte är nått och att de
massiva räntesänkningarna bör leda till positiva sysselsättningseffekter.
Under 1997 finns förutsättningar för en betydande realräntesänkning.
Tillväxten för i år bedöms i budgetpropositionens basalternativ uppgå till 1,6
procent i år och för 1997 till 2,3 procent. I budgetpropositionens
tillväxtalternativ anges BNP-ökningen till 2,6 % för 1997. Det är
Centerpartiets strävan, i likhet med regeringens, att tillväxtalternativet skall
förverkligas.

Beslutade åtgärder för ökad
sysselsättning och hållbar utveckling

Arbetslösheten måste bekämpas. Många människor lider idag
av att inte ha ett jobb. Situationen kräver fler konkreta
åtgärder. Det måste ske utan att budgetsaneringen äventyras.
En ansvarsfull finanspolitik lägger grunden för lägre räntor
och högre tillväxt i ekonomin, vilket i sin tur leder till ökad
sysselsättning.

Mot bakgrund av de alarmerande arbetslöshetssiffrorna fann Centerpartiet
och regeringen starka skäl för att föreslå konkreta åtgärder i den så kallade
sysselsättningspropositionen, som behandlades av riksdagen i juli. De flesta
av dessa beslutade åtgärder träder i kraft vid årsskiftet 1996/97. En del
åtgärder har redan trätt i kraft.

Den högt ställda ambitionen är att halvera den öppna arbetslösheten till år
2000. För att följa upp denna målsättning ska riksdagen halvårsvis göra en
uppföljning av arbetsmarknadsläget. Vid dessa tillfällen ska nya åtgärder
övervägas. Det är en självklarhet, att det långsiktiga sysselsättningsmålet är
en total arbetslöshet på traditionellt låg svensk nivå.

Sänkta arbetsgivaravgifter

Skatten på arbete måste minska. I samband med
sysselsättningspropositionen kom Centerpartiet och
regeringen överens om att sänka arbetsgivaravgiften med 5
procentenheter upp till en lönesumma om 600 000 kronor.
Sänkningen kommer alla företag till del, men har störst
betydelse för de mindre företagen. Egenavgifterna för
egenföretagare sänks med 5 procentenheter upp till en
lönesumma om 180 000 kronor. Åtgärden syftar främst till
att skapa bättre förutsättningar för de mindre företagen att
kunna anställa.

I norra Sverige kommer arbetsgivaravgifterna att vara lägre, eftersom den
nya sänkningen adderas till de sedan tidigare nedsatta socialavgifterna i
Norrlands inland. Totalt innebär det som mest en 13 procentenheter lägre
arbetsgivaravgift än grundnivån fr.o.m. den 1 januari 1997. För centerpartiet
är sänkningen en början på en process där skatterna på arbete sänks i takt med
att statsfinanserna så tillåter, eller när ekonomiska medel kan frigöras i form
av höjd skatt på miljöstörande verksamheter. Därför är det så angeläget att en
skatteväxling genomförs snarast möjligt. Denna syftar till att minska
arbetskraftskostnaderna samtidigt som miljöstörande konsekvenser av
produktionen får bära sina kostnader. Annars får skattebetalarna i allmänhet
betala dessa.

Lättnader i dubbelbeskattningen

I enlighet med den överenskommelse som Centerpartiet
träffat med regeringen i samband med prop. 1995/96:222
Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000,
kommer en permanent lättnad av dubbelbeskattningen på
aktieutdelningar i onoterade bolag att genomföras inom en
avsatt ram på 3,5 miljarder kronor. Åtgärden syftar till att
främja riskkapitalförsörjningen också i förhållande till andra
kapitalplaceringar.

Under fyrpartiregeringen avskaffades skatten på aktieägarnas utdelningar
helt. Hösten 1994 upphävde riksdagen detta beslut på förslag av regeringen.
Den nu träffade överenskommelsen mellan Centerpartiet och regeringen
innebär att 3,5 miljarder kronor avsätts till en lättnad av dubbelbeskattningen
för onoterade bolag. Detta ska till största delen finansieras inom
bolagssektorn.

Modern och småföretagsanpassad arbetsrätt

Ansträngningarna att åstadkomma ökad sysselsättning i vårt
land måste stå högst upp på dagordningen, vilket dock aldrig
får innebära att saneringen av statens finanser äventyras.
Goda och stabila statsfinanser är grunden för en gynnsam
sysselsättningsutveckling.

En reformering av arbetsrätten har bedömts nödvändig. Centerpartiets
överenskommelse med regeringen om arbetsrätten är tillfredsställande ur
flera perspektiv. Genom en bred politisk uppgörelse skapas stabila regler
även på arbetsmarknaden.

Den kan förväntas leda till att fler arbetsgivare vågar anställa nya
medarbetare än vad som annars hade varit fallet. Den lokala nivån stärks,
med ökat inflytande för det lokala facket och den lokala arbetsgivaren.
Överenskommelsen ger stabilitet i arbetslivet och tillgodoser behovet av
förnyelse och ökad flexibilitet. Den nya arbetsrätten ger ökade förutsättningar
för tillväxt, samtidigt som anställningstryggheten bevaras.

Överenskommelsen om arbetsrätten är ett tydligt exempel på hur
Centerpartiet och regeringen tagit sitt ansvar och bidragit till att skapa
stabila
regler på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadens parter misslyckades och tog
inte sitt naturliga ansvar.

Kunskapslyftet inleds

30 000 nya högskoleplatser tillskapas fram till skolåret
1999/2000. Det är också ett resultat av Centerpartiets
överenskommelser med regeringen. De stora satsningarna
kommer framförallt de mindre och medelstora högskolorna
till del. Detta ger landets olika regioner ökade möjligheter till
utveckling av näringslivet. En stor del av
utbildningsplatserna kommer att vara av teknisk eller
naturvetenskaplig karaktär. Tyngdpunkten i satsningarna
ligger på Bergslagen, Sundsvall-Härnösand-Östersund och
sydöstra Sverige, men innebär också stora utökningar på
landets övriga högskolor.

Fasta forskningsresurser tilldelas dessutom de mindre och medelstora
högskolorna, vilket ökar deras möjligheter att etablera ett närmare samarbete
med det regionala näringslivet. Därmed bryts utvecklingen mot att enbart
koncentrationsområden skall ha högre utbildning i kombination med
forskning.

Till hösten 1997 kommer en etablering av 100 000 nya platser för vuxna
inom det reguljära utbildningssystemet att vara klar. Utbildningssatsningen
genomförs för att åstadkomma ett nationellt kunskapslyft och ge vuxna
chansen att läsa in grundskole- och gymnasiekompetens. Det är ett
grundläggande rättvisekrav.

15 000 studentbostäder byggs

Som en direkt följd av utbildningssatsningarna ökar behovet
av studentbostäder på de orter som har tilldelats fler platser.
Förslaget om att anordna
15 000 studentlägenheter är därför riktigt.

Runtom i landet är vakansgraden hög i lägenhetsbeståndet, vilket har sin
bakgrund i det omfattande byggandet i slutet av 1980-talet och i början på 90-
talet. Dessutom skedde byggandet till så höga kostnader att folk nu väljer att
inte bo i detta bestånd. Centerpartiet anser därför att även ombyggnad av
befintliga bostäder bör övervägas vid prövningen av vilka projekt som ska få
tillgång till det statliga investeringsstödet. Ombyggnad är mer arbets-
kraftsintensivt än nybyggnad. Således är det även ur sysselsättningspolitiskt
perspektiv angeläget att en så stor del av satsningen som möjligt sker i form
av anpassning och ombyggnad av det redan befintliga beståndet. Detta bör
ges regeringen till känna.

Lokalt inflytande över
arbetsmarknadsåtgärderna

Arbetsmarknadspolitiken ändrar nu inriktning mot ökad
decentralisering. Det ligger helt i linje med Centerpartiets
ideologiska inriktning. Den lokala nivån får en större del av
ansvaret för arbetslöshetsbekämpningen. I samtliga
kommuner ska arbetsförmedlingsnämnder inrättas. En
majoritet av ledamöterna ska tillsättas av kommunerna, men
nämnderna ska också innehålla företrädare för
arbetsmarknadens parter. Detta innebär att besluten förs
närmare de berörda, d.v.s. de arbetslösa, vilket också bör
innebära att resurserna för arbetslöshetsbekämpningen
används mer träffsäkert.

Det är mycket viktigt när nu medel ska överflyttas från AMS centralt till
den lokala nivån, att också en reell handlingsfrihet finns för den lokala nivån.
Arbetsförmedlingsnämnderna bör förses med så få restriktioner som möjligt.
Staten måste lita till den lokala nivåns initiativkraft och handlingsförmåga.
Detta bör ges regeringen till känna.

Strukturella förändringar i a-kassan

De förslag som presenterades i sysselsättningspropositionen
för att finansiera 80-procentsnivån i a-kassan stärker
arbetslöshetsförsäkringens karaktär av
omställningsförsäkring. De viktigaste förändringarna är att
den ersättningsgrundande lönen räknas på snittet för det
senaste året, och att en bortre parentes införs.

De korrigerande åtgärderna som vidtas i budgetpropositionen sluter an till
principen att arbetslinjen ska hävdas. Studier och värnplikt ska naturligtvis
inte försämra den dagpenning som en försäkrad person har rätt att uppbära.
Centerpartiet bejakar därför den förändring av reglerna för
arbetslöshetsförsäkringen som föreslås i budgetpropositionen.

Offensiva närings- och regionalpolitiska
satsningar

Under budgetåret 1994/95 beslutade riksdagen på förslag av
fyrklöverregeringen att överföra 800 miljoner från
arbetsmarknadsanslagen till länsstyrelserna för temporära,
men långsiktigt verkande stimulansåtgärder för att främja
företagande och regional utveckling. Satsningen slog mycket
väl ut. Syftet var att under en period ge ökade möjligheter för
företagsförnyelse, och därmed fler arbetstillfällen.
Utvärderingen visade att 9 600 personer hade nyanställts till
följd av de regionalpolitiska insatserna fram till den 31
december 1995, vilket var ca tre gånger fler än väntat.
Genomsnittsstorleken på de företag som har fått stöd är 9-10
anställda.

Som ett resultat av uppgörelsen mellan Centerpartiet och regeringen om
den ekonomiska politiken våren 1995 tillfördes ytterligare 400 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96. I sysselsättningspropositionen 1995/96:222
beslutades om tillförsel av ytterligare 500 miljoner kronor för samma
ändamål. De kombinerade regional- och näringspolitiska insatserna är en
viktig framgång för Centerpartiets helhetssyn och decentraliseringspolitiken.

Program för omställning till hållbar utveckling

Ett femårigt program om drygt 1 miljard för omställning till
en hållbar utveckling föreslogs och beslutades i
sysselsättningspropositionen 1995/96:222, som ett steg i
utvecklingen av kretsloppssamhället. Medlen ska anvisas till
kretsloppsprojekt för bl.a. byggnader, byggande, återvinning
och va-anläggningar. Det är mycket viktigt att staten visar
vägen och tar ett ansvar för kretsloppsanpassningen. De
statliga stöden kommer att påskynda den tekniska
utvecklingen och skapa sysselsättning. I syfte att skapa
incitament för olika aktörer att genomföra dessa åtgärder bör
stöden kunna ges med 15-30 % av kostnaderna. Det finns ett
oerhört stort behov av åtgärder för omhändertagande av
miljöfarligt avfall, fler och bättre återvinningsmöjligheter
och minskade utsläpp av fosfor och kväve från
avloppsanläggningar. Alla typer av kretsloppsprojekt bör
kunna komma i fråga för dessa stödinsatser. I vår partimotion
1996/97:Jo727 om miljöpolitiken har vi föreslagit att 50
miljoner kronor ur detta program ska användas för kalkning
av sjöar och inköp av mark 1997, som en tidsbegränsad
finansiering.

Program för samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen

En fond omfattande 1 miljard kronor skapas för att påskynda
utvecklingen i Östersjöområdet. Det ligger i Sveriges intresse
att få ett utökat handelsutbyte i regionen, vilket ytterligare
befäster demokratin och kan understödja en fredlig
utveckling i området.

Miljardprogrammet syftar till att åstadkomma ett fördjupat samarbete i
regionen. Det ska främja skapandet av stabila och demokratiska institutioner i
våra östliga grannländer. Vidare krävs stora miljöinsatser runt Östersjön för
att rädda detta livsviktiga innanhav. Sverige har den längsta kuststräckan, och
har historiskt sett en stark förankring i området. Därför är det naturligt att
vi
iklär oss en ledarroll för Östersjöområdet. Samarbetet måste präglas av
solidaritet, humanism och kulturell förståelse, samtidigt som handeln, den
ekonomiska utvecklingen och miljöarbetet ges högsta prioritet. Vi välkomnar
de regeringsinitiativ som tagits med denna inriktning.

Program för småföretagsutveckling, förnyelse
och tillväxt

Detta treåriga program om 1 miljard kronor täcker in ett brett
spektrum av åtgärder för att stimulera ny- och
småföretagande. Däribland finns de små och medelstora
företagens behov av kunskapsutveckling för att stärka sina
positioner som leverantörer, för att i högre grad kunna ta
steget ut på exportmarknaderna. Åtgärderna bör kopplas till
redan existerande institutioner såsom högskolorna,
universiteten och forskningsinstituten. De regionala och
lokala myndigheterna spelar en viktig roll för att optimera
insatserna. Dessutom skapas ett system med industriella
utvecklingscentrum för samverkan mellan företag på
regional och nationell nivå.

Därtill behövs en radikal förenkling av regler för företagen. Det är
angeläget att regeringen under detta riksmöte lägger förslag till riksdagen om
förenkling och samordning av skatteuppbörden för småföretagen.

ROT-avdrag

I samband med vårpropositionen beslutades om ett ROT-
avdrag, med i princip samma regler som gällde under
fyrklöverregeringens tid. Bostadsrätter ges också rätt till
avdrag. Dessa har rätt till ett maximalt avdrag på 5 000
kronor, medan maximalt belopp för en egnahemsägare är 10
500 kronor. Vidare skall anordningar i direkt anslutning till
huset berättiga till avdrag. Avdragsrätten för reparationer
samt om- och tillbyggnader är en viktig åtgärd för att skapa
sysselsättningstillfällen, samtidigt som det uppmuntrar till
lagligt utförda arbeten.

Skattelättnader för bättre fart i ekonomin

Stämpelskatten vid förvärv av fast egendom och tomträtter
sätts tillfälligt ned till en tredjedel under tiden 12 juni 1996-
31 december 1997. Denna nedsättning kommer att öka
omsättningen på fastighetsmarknaden, vilken har varit
mycket liten sedan fastighetskrisen under åren 1991 och
1992. Nedsättningen av stämpelskatten ökar
omsättningshastigheten på andrahandsmarknaden och bidrar
därmed till att kostnadssänkningarna till följd av lägre räntor
kan slå igenom snabbare på prisutvecklingen.

I samma proposition föreslogs också att försäljningsskatten på bilar slopas,
vilket redan har lett till ökad nybilsförsäljning. Detta finansieras genom att
fordonsskatten höjs i motsvarande grad. Växlingen mellan dessa båda skatter
är riktig ur miljösynpunkt och stimulerar en förnyelse av den svenska
bilparken, som är en av de äldsta i Europa. Centerpartiet har dessutom stora
förväntningar på den utredning, som har i uppdrag att se över alla skatter på
trafikområdet. Ytterligare åtgärder som ännu effektivare premierar mer
miljövänliga transport- och drivmedel är nödvändiga. Framtidens bilar
kommer inte att drivas med bensin. Denna utveckling vill Centerpartiet
påskynda genom att skattemässigt gynna biobaserade drivmedel, som t.ex.
etanol och rapsolja.

Reformerad och miljövänlig beskattning av
förmånsbilar

Vidare initierades en reformerad fömånsbilsbeskattning i
sysselsättningspropositionen. Den förändrade
förmånsbilsbeskattningen som föreläggs riksdagen i
proposition 1996/97:19 sker efter överläggningar mellan
Centerpartiet och regeringen. Beskattningen sänks och
motsvarar därmed bättre förmånens verkliga värde, vilket
också torde innebära en stimulans för den svenska
bilindustrin.

Ett av de viktigaste inslagen i propositionen i fråga är att en rörlig del, i
form av ett förmånsvärde om 9,60 kronor per liter bensin, motsvarande 120 %
av Riksskatteverkets fastställda värde, blir förmån av fri bensin vid privat
körning. Denna nivå innebär att det nettolöneutrymme som tas i anspråk för
företagsbetald bensin överstiger de ca 8 kronor per mil som bensinförmånen
är värd. Detta gör det hädanefter rationellt för den anställde att avstå från
att
få bensinen betald av arbetsgivaren. Det innebär en förbättring ur
miljösynpunkt, i förhållande till tidigare ordning, där den privata körningen
var okänslig för rörliga kostnader, som alla bekostades av företaget.

Arbete åt arbetslösa över 55 år (55+)

En stor del av de arbetslösa utgörs av personer som är 55 år
och äldre.

Denna grupp människor har en värdefull period kvar i det
reguljära arbetslivet, men har mycket svårt att få nytt jobb
efter att ha blivit arbetslösa. Riksdagens beslut att bereda
dessa möjlighet att arbeta inom den offentliga sektorn är
viktigt. Detta ska ske under förutsättning att personen i fråga
har varit arbetslös i minst två år samt uppbär a-
kasseersättning. Anställningen ska finansieras via a-kassan.
Det finns ofta viktiga arbetsuppgifter att utföra inom kanske
framförallt vård och omsorg, som annars inte skulle bli
utförda.

Vidare ska även personer mellan 20 och 55 års ålder beredas tillfälle att
studera ett år på grundskole- eller gymnasienivå med ersättning från
arbetslöshetsförsäkringen. Ingenting är så farligt för samhället som en vitt
utbredd arbetslöshet. Den får ofta sociala följder, i form av kriminalitet,
alkohol- och narkotikamissbruk och mer besvärliga hemförhållanden för
många familjer och barn.

Miljöteknikdelegation inrättas

En miljöteknikdelegation har tillsatts på initiativ av
Centerpartiet. Delegationen har fått i uppgift att komma med
förslag på organisation och åtgärdsplan till den 1 december i
år för att arbetet ska kunna inledas fr.o.m. den 1 januari
1997. Delegationen kommer främst att ägna sig åt
upphandling av miljövänliga produkter. Delegationen har en
nyckelroll som samordnare mellan olika beställare inom det
privata näringslivet och bland de offentliga myndigheterna.

Miljöteknikdelegationen kan bana väg för nya jobb inom miljösektorn.
Samordnad upphandling av miljöteknik påskyndar kretsloppanpassningen.
Miljöområdet är en internationellt snabbt växande marknad, där Sverige
måste ha en ledande position.

Kvittningsrätt för nyföretagande

Kvittningsrätten har återinförts. Kvittningsrätten ger rätt att
kvitta förluster i nystartad näringsverksamhet mot inkomster
av tjänst.

Kvittningsrätten är mycket viktig för alla som vill starta eget. Under de fem
första åren medges avdrag med maximalt 100 000 kronor per år för förlust i
näringsverksamhet mot inkomst av tjänst. Detta är ett sätt att stimulera
människor att starta eget och testa sina idéer. Inte minst kvinnor brukar börja
sin affärsverksamhet i liten skala för att sedan utöka den. Många av de mest
framgångsrika svenska företagen började en gång i tiden som "källarföretag".
Nyföretagande måste uppmuntras. Arbetslösheten måste pressas tillbaka
genom att nya jobb skapas inom den privata sektorn. Småföretagen och
nystartade företag är särskilt viktiga för att detta ska åstadkommas.

Miljö- och investeringsstöd till jordbruket.

I budgetpropositionen föreslås, efter överenskommelser
mellan centerpartiet och regeringen, dels ett
investeringsbidrag om 120 miljoner, dels en utökad ram för
EU:s miljöstöd med 600 miljoner, varav 300 miljoner
kommer från EU, vilket gör att Sverige bättre utnyttjar den
ram som medlemskapsförhandlingarna åstadkom. Detta ger
öppnare landskap och mer likvärdiga förutsättningar för det
svenska jordbruket.

Den sjätte AP-fonden.

En sjätte AP-fond har inrättats för att placera fondmedel i
svenska företag, särskilt i små företag. Fondens medel kan
bl.a. investeras i mindre, nystartade och onoterade bolag
samt investmentbolag. AP-fonden kan aldrig äga mer än 30
% i ett företag.

Den sjätte AP-fonden kommer att förvalta 10 miljarder kronor, vilket är ett
betydelsefullt tillskott till näringslivets riskkapitalförsörjning. Ofta har
mindre företag svårt att dra till sig riskkapital för att kunna expandera
verksamheten. Den sjätte AP-fonden är viktig för att väga upp det utländska
institutionella kapital som investeras i svenska företag. Aktiva placerare är
bl.a. de amerikanska pensionsfonderna, varför det är högst rimligt att också
svenska pensionsmedel ska kunna investeras i den svenska företagssektorn.

Arbetsmarknad med nya villkor

I arbetslöshetsbekämpningen finns inga snabba klipp. Sunda
statsfinanser, med låga räntor och låg inflation är den
viktigaste grunden i bekämpningen av arbetslösheten. Till
detta måste en strukturellt riktig politik läggas, som
underlättar nyanställningar och företagande.

I den politiska debatten framförs ibland förslag på enkla lösningar som nya
mirakelmediciner för att nedbringa arbetslösheten. Den svenska
arbetslösheten är ekonomiskt och strukturellt betingad.

Den nödvändiga omställningen är i många fall smärtsam, men leder också
till ökad produktivitet inom den offentliga sektorn samtidigt som utrymme
skapas för en expansion i det privata näringslivet. Basen för näringslivets
möjligheter att sysselsätta dagens arbetslösa består i att statens finanser åter
är i balans och att räntorna går ned. Makroekonomisk stabilitet måste
eftersträvas och uppnås. Det behövs ett omvandlingstryck i ekonomin, vilket
inte uppnås om vi cementerar de gamla problemen och blundar för att
utvecklingen kräver nya lösningar. Detta är en utmaning, inte ett hinder.

Förändringar av arbetstidens längd är en vanligt återkommande fråga i
debatten. Centerpartiet ser mycket positivt på de frivilliga försök som görs
runtom i landet med arbetstidsförkortning, samtidigt som andra kan få utöka
sin deltid. Det är effektivt utifrån samhällsekonomiska och mänskliga
utgångspunkter. Arbetstidsförkortning anförs också ofta som ett sätt att få
bukt med arbetslösheten, och samtidigt öka människors fritid. Centerpartiet
avvisar en lagreglerad sänkning av arbetstiden och anser att det primärt är
arbetsmarknadens parter som har ansvaret för dessa frågor. Däremot är det
viktigt att ökad flexibilitet också slår igenom på arbetstiderna.

Flexibla arbetstider

De svenska exportföretagen verkar i tuff internationell
konkurrens och är mycket beroende av svängningar i
världskonjunkturer. Av detta skäl är det ofta viktigt att med
relativt kort varsel kunna ställa om till ett högre eller lägre
kapacitetsutnyttjande. Det är en nödvändighet för företagens
lönsamhet och överlevnad, vilket inte minst är viktigt för
antalet arbetstillfällen inom exportindustrin på längre sikt.
Centerpartiet ser mycket positivt på de försök med flexibla,
kundanpassade arbetstider som olika företag bedriver efter
överenskommelser med de lokala fackföreningarna. Det är
viktigt att ökad flexibilitet också slår igenom på
arbetstidsområdet. Det betyder att parterna måste få ökad
frihet att fördela arbetet över tiden och att därmed minska
användningen av övertidsarbete.

Företag och företagande

Sverige har en mycket stolt företagartradition, men alltför få
små och medelstora företag. Vi har ett mycket stort antal
multinationella företag i förhållande till landets
befolkningstal. De är ofta världsledande. Inom deras
verksamhetsområden åstadkoms ofta produktivitetsökningar
med hjälp av ny teknik. De svenska multinationella företagen
har hela två tredjedelar av sin personal anställd i utlandet.

Centerpartiet ser det som helt nödvändigt att nya och mindre företag kan
utvecklas och expandera för att vi ska klara målet om halvering av
arbetslösheten till år 2000. Samtidigt är det viktigt att de multinationella
bolagen stannar i Sverige med en betydande del av sin produktion. Inom
många branscher finns förutsättningar för god tillväxt. Det gäller bl.a.
telekommunikation och miljöteknik. Inom den kunskapsintensiva
tjänstesektorn ligger Sverige efter vid en internationell jämförelse. Det måste
analyseras och mötas med åtgärder.

Fyrklöverregeringen gjorde stora insatser för att underlätta företagandet.
Ytterligare åtgärder har vidtagits i samarbetet mellan Centerpartiet och den
nuvarande regeringen. Dessa har vi redogjort för ovan.

Genom införande av ett skattekonto för företagen hos skattemyndigheten,
kommer företagens verksamhet att underlättas. En förenklingsdelegation för
småföretagen tillsätts med uppdrag att återkomma med förslag till
förändringar som förenklar småföretagarnas arbete.

F-skattebasen räknas för närvarande automatiskt upp med 10 % per år,
vilket är en ordning som bör ifrågasättas. Med dagens låga inflationstakt är
detta inte rimligt.

Skattereglerna för fåmansbolagen måste ses över och förändras. Reglerna
avseende utdelningar, reavinstbeskattning och erhållande av aktier vid
överlåtelse är alla områden, där fåmansbolagens regler är mindre förmånliga
än för andra bolag. Arvs- och gåvoskatterna skapar också problem vid
generationsskiften i familjeföretag. I sysselsättningspropositionen uttalas att
reglerna för fåmansbolagen bör ses över. Enligt Centerpartiets mening är det
viktigt att så nu sker och att ett förslag till förändringar i
skattelagstiftningen
presenteras.

Företag i storleksgruppen 10-49 anställda har förlorat mest
marknadsandelar under de senaste fem åren. Detta är oroande eftersom ett
företag av den storleken ofta står inför valet att expandera. Bristen på
riskkapital är den största orsaken till tillbakagången.

Tjänstesektorn har stor utvecklingspotential. Dock har kunskaps- och
tjänsteföretagen svårt att erhålla finansiering, eftersom de saknar
traditionella
säkerheter med hög likviditet. Humankapitalet är istället den viktigaste
tillgången i dessa företag. En mer positiv värdering av tjänsteföretagen måste
underlättas genom att årsredovisningslagarna bättre anpassas till dessa
företags särart.

Det är nödvändigt med en fortlöpande kompetensutveckling. Det kan ske i
en trepartssamverkan mellan arbetsgivare, arbetstagare och stat.

Utöver det ordinarie utbildningssystemet bör lärlingsutbildning utvecklas.
Övergången från skola till arbetsliv måste underlättas. Efter gymnasiestudier
efterfrågas lärlingssystem som alternativ till arbetslöshet eller
högskolestudier.

Utökad flexibilitet med mer öppna system bör kunna bidra till ökad
rörlighet och övergångar mellan olika utbildningar och arbetsliv. Exempel
från Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Norge och Danmark visar på goda
resultat.

Ett modernt lärlingssystem bör införas. Detta skall bygga på att staten
ansvarar för utbildningsdelen i skolan och företagen för utbildningsdelen i
arbetslivet. En kombination av yrkesinriktad inskolning direkt i arbetslivet
och utbildning ger nya möjligheter. Lärlingsutbildning måste, på samma vis
som annan gymnasieutbildning, leda fram till allmän behörighet för
högskolestudier. Eftersom en stor del av utbildningen kommer att vara direkt
kopplad till produktionen kommer den teoretiska delen inte att klaras på tre
år. Då eleven deltar i produktionen motiverar detta att lön utgår. Eleven kan
inte förväntas bidra fullt ut i produktionen varför lönen bör vara lägre under
tiden som lärling. Arbetsmarknadens parter har ansvar för att utforma avtal
och regler för löne- och utbildningsvillkor. För att snabbt komma igång med
lärlingsutbildning bör det övervägas om offentliga medel skall utgå och vilka
initiativ som kan krävas för att snabbt få till stånd lärlingsutbildning.
Eftersom det kommer att vara en utbildning som regleras och delvis
finansieras offentligt kan initiativ om lärlingslöner behövas.

Det är vår uppfattning att lärlingsutbildning snabbt kan ge stor effekt. Inte
minst är lärlingsutbildning väl lämpad för mindre och medelstora företag.
Lärlingssystem kan även vara ett första steg för att starta eget.

Centerpartiet har drivit på för att få till stånd en eftergymnasial
yrkeshögskoleutbildning, vilket också kommer att ske fr.o.m. i år. Denna
inleds efter en överenskommelse mellan Centerpartiet och regeringen i form
av försöksverksamhet, omfattande 1 700 platser. Satsningen på yrkeshög-
skoleplatserna kommer att bli ett betydelsefullt rekryteringsunderlag för de
mindre företagen, framförallt inom verkstadsindustrin.

Arbetsmarknaden genomgår stora förändringar. Många andra områden
behöver också utvecklas ytterligare. Det gäller bl.a. att utveckla kvinnors och
ungdomars arbetsmarknad och stärka företagarnas sociala trygghet. Många är
inte längre enbart tillsvidareanställda. Många är exempelvis projektanställda.
I samband med att sådana grupper ska inlemmas i trygghetssystemen måste
också företagarnas skyddsnät förbättras. Det är t.ex. önskvärt att företagare
ska kunna få tillträde till arbetslöshetsförsäkringen.

Försök med regionala småföretagsbörser genomförs. Centerpartiet ser
positivt på försöken att skapa en bättre regional plattform för
riskkapitalförsörjningen.

Vidare existerar en mycket intressant småföretagsbörs, med namnet
Innovationsmarknaden. Den bärande idén är att man som handlare på denna
börs, som inträdesbiljett köper aktier i själva börsverksamheten, som är
noterad på sin egen börs. Vidare erbjuds mindre företag med nya affärsidéer
möjlighet att introduceras på innovationsmarknaden efter noggrann prövning.
Delägarna av innovationsmarknaden erbjuds i ett prospekt att teckna sig för
ett antal aktier. Därefter introduceras företaget på marknaden och
marknadsnoteras två gånger i veckan.

Dessa frågor har vi utvecklat i vår näringspolitiska motion 1996/97:N252.

Den ekonomiska
utvecklingen

Den internationella utvecklingen

Farhågorna för en internationell lågkonjunktur verkar inte
besannas. Mycket tyder på att de starka ekonomiska
regionerna, med viss tidsförskjutning, befinner sig i ett
stabilt tillväxtläge, med en något uppåtgående trend.
Avmattningen i OECD-området under slutet av 1995 och
första kvartalet 1996 var av allt att döma tillfällig.

EU

Fortsatt låg inflation och lägre räntor under 1996 leder till att
EU-området kan förväntas få en högre tillväxt än under slutet
av 1995, som i vissa EU-länder t.o.m. innebar en sjunkande
tillväxt. Konvergenskraven har satt press på de europeiska
regeringarna att genomföra åtstramningar, vilket har haft
negativa återverkningar på den privata konsumtionen, men
samtidigt borgar åtgärderna för lägre räntor. De lägre
räntorna kan väga upp köpkraftsindragningen från
hushållen.

Från en mycket låg tillväxtnivå verkar alltså EU-området som helhet vara
på väg mot ett ljusare läge. En gynnsam utveckling för världshandeln
förväntas bidra till den förbättrade situationen för EU-området. Tyskland är
på väg upp ur en besvärlig period, som bl.a. har orsakats av problem i
återförenandet med tidigare Östtyskland. Räntorna har sänkts i flera steg,
medan D-marken har försvagats en del. Dessutom har löneavtalen slutits på
modesta nivåer. Sammantaget leder detta till slutsatsen att den tyska
konkurrenskraften har stärkts under de senaste månaderna.

Den fortsatta utvecklingen för Tyskland är av stor vikt för hela EU-
området.

USA

Utvecklingen av den amerikanska ekonomin har varit
överraskande stark under en längre period. Under slutet av
förra året mjuklandade ekonomin, och har i år återigen tagit
fart. Den ekonomiska tillväxttakten beräknas hamna en bit
över 2 % i år och nästa år. Arbetslösheten har gått ned
relativt kraftigt under senare år och ligger nu kring 5,5 %.
Statens finanser har under Clintons presidentperiod
förbättrats avsevärt, och målet är att nå budgetbalans till år
2002. En tänkbar utveckling är att dollarkursen kommer att
stärkas successivt under det närmaste året. Den amerikanska
börsen har under de senaste åren uppvisat ihållande
kursstegringar.

Japan

Den japanska regeringen har gjort stora insatser för att få fart
på den japanska ekonomin, som i princip har stått still sedan
1992. Japan verkar nu vara inne i en fas av stadig
återhämtning. De exceptionellt låga räntorna och ett
förbättrat vinstläge för företagen leder utvecklingen. Detta
sker bl.a. till följd av att yenen har försvagats. Farhågorna
om en förestående bank- och fastighetskris i Japan har
dämpats, om än inte helt försvunnit. Till följd av de oerhört
magra åren i förhållande till tidigare har den japanska
regeringen bedrivit en expansiv finanspolitik samtidigt som
de japanska företagen har förlagt allt större delar av sin
verksamhet till utlandet, företrädesvis i Asien. Detta har lett
till stora strukturella förändringar i ekonomin. Regeringen
brottas nu med ett budgetunderskott i storleksordningen 5 %
av BNP och handelsöverskotten har minskat drastiskt. Det är
svårt att bedöma huruvida Japan kommer att anträda en ny
framgångsväg eller om skiftet nedåt blir långvarigt.

Sverige

Ända fram till för någon månad sedan har en betydande
osäkerhet funnits om vart konjunkturen är på väg. Under den
senaste månaden har osäkerheten övergått i en viss optimism.

Saneringen av statens finanser har varit lyckosam. Sedan april förra året har
de femåriga räntorna gått ned med ca 4,5 procentenheter och kronan har
stärkts mot övriga europeiska valutor med 17-18 %. Den s.k. räntemarginalen
har krympt stadigt mot omvärlden och gentemot den tyska femåriga räntan
var differensen den 2 oktober låga 1,17 %, vilket ska jämföras med ca 4,5 %
våren 1995. Detta har skett under ett och ett halvt års tid, eller om man så
vill,
sedan centerpartiet inledde samarbetet med regeringen om den ekonomiska
politiken. Realräntan har dessutom sjunkit under den senaste månaden, även
om den alltjämt är för hög.

En sådan utveckling har möjliggjorts genom ett mycket ambitiöst
saneringsarbete, som i vårpropositionen 1996 förstärktes ytterligare för att
säkerställa balans i statens budget till 1998. I sin senaste konjunkturrapport
spår Konjunkturinstitutet att 1997 års budgetunderskott kommer att motsvara
2,4 % av BNP, vilket skulle ge mycket goda förutsättningar för att klara
målet att balansera statens finanser ett år senare. Också andra, däribland
Handelsbanken, gör liknande bedömningar.

Inflationen är nu nere på en historiskt mycket låg nivå, vilket ger utrymme
för fortsatt sjunkande räntor. Också i övriga EU är inflationen stabilt låg,
vilket möjliggör ett fortsatt lågt ränteläge. Det får också positiva
återverkningar på Sverige. Sedan årsskiftet har Riksbanken sänkt den viktiga
reporäntan med 3,85 procentenheter.

Under slutet av 1995 skedde en inte oväsentlig lageruppbyggnad i den
svenska industrin. Lageruppbyggnaden har minskats något under 1996, vilket
ger ett negativt bidrag till tillväxten. Samtidigt kan den privata konsumtionen
förväntas öka under de närmaste åren till följd av höjda reallöner och fallande
sparkvot. En privat konsumtionsökning om ca 1 % har ägt rum under första
halvåret i år. Potentialen för en starkare utveckling av den privata
konsumtionen tar sin utgångspunkt i de kraftigt sänkta räntorna och en bättre
konsolidering i hushållen. Hittills iakttar dock hushållen en viss försiktighet.
Hushållens sparande ligger alltjämt kring 8 % av den disponibla inkomsten,
men beräknas sjunka något under 1997.

En successiv konsumtionsminskning med ca 1 % årligen förväntas i den
offentliga sektorn under de närmaste åren. Detta är en klar tendens under
första halvåret 1996.

Den utlandskonkurrerande delen av svenskt näringsliv har en relativt hög
lönsamhet och har ökat sina marknadsandelar i utlandet under de senaste
åren. Denna utveckling har fortsatt under första halvåret i år. De
konkurrensutsatta svenska företagen har ett gynnsamt utgångsläge och verkar
ha minskat sina vinstmarginaler, vilket troligen är en delförklaring till de
fortsatt höga marknadsandelarna i år. Den goda lönsamheten har också
bidragit till att investeringarna under 1995 ökade med drygt 10 % och
förväntas öka med nästan lika mycket i år. Den fortsatt goda utvecklingen för
den svenska exportindustrin förklaras av framgångar på de asiatiska
marknaderna.

Sverige är självklart beroende av den internationella utvecklingen, men om
inget oförutsett händer bör utsikterna för de närmaste 2-3 åren se relativt
ljusa ut.

Sysselsättningsläget är utomordentligt bekymmersamt, och det är därför
nödvändigt att till saneringsprogrammen foga sysselsättningsfrämjande
åtgärder. Så har nu också skett t.ex. genom förslag i den så kallade
sysselsättningspropositionen. Det är endast ett första steg.

I år beräknas tillväxten, enligt regeringen, uppgå till 1,6 %, medan den
förväntas öka till 2,3 % för 1997. Tillväxtsiffrorna bör ses i ljuset av
fjolårets
3-procentiga tillväxt. Under fjolåret var Sverige det land inom EU som hade
den högsta tillväxten. Både internationellt och för Sveriges del ligger räntorna
och inflationen på låga nivåer, vilket kan leda till att tillväxten tar fart
under
andra halvåret 1996 eller första halvåret 1997. Budgetunderskottet uppskattas
enligt regeringens prognos till 4,0 % av BNP i år, 2,6 % av BNP nästa år och
obefintligt 1998. Det stämmer relativt väl överens med de bedömningar som
görs även i andra prognoser.

Inflationen

Inflationstakten är för närvarande rekordlåg, 0,3 procents
årstakt i augusti. En del av förklaringen till detta ligger i
kronans förstärkning och sjunkande räntor, den sänkta
matmomsen, införandet av ROT-avdrag och borttagandet av
bilaccisen. Inte desto mindre är den underliggande
inflationen knappt 1,5 %, vilket utgör en stabil grund för den
svenska finans- och penningpolitiken. Det finns heller ingen
anledning att tala om deflation. Även hushållens och
företagens inflationsförväntningar har justerats ned radikalt
under 1996. Denna typ av förändringar indikerar vanligtvis
en framtida utveckling i linje med förväntningarna.
Aktörerna på penningmarknaden gör bedömningen att den
svenska inflationen kommer att ligga kring 2 %, d.v.s. helt i
linje med Riksbankens inflationsmål under de närmaste 2
åren.

Lönebildningen

Under de senaste 25 åren har lönebildningen utgjort ett
fundamentalt problem för svensk ekonomi. Löneökningarna
har inte motsvarats av produktivitetsökningar i samma
omfattning. Det har urholkat den svenska konkurrenskraften
mot omvärlden och ökat den offentliga sektorns
lönekostnader. Det har skett under en tid när den offentliga
sektorn vuxit stadigt. Den växte sig helt enkelt för stor i
förhållande till den privata sektorn. För att klara den
internationella konkurrenskraften och häva kostnadskrisen
tvingades Sverige ta till devalveringsinstrumentet vid ett
flertal tillfällen. Det skadar än idag den svenska ekonomin
genom att våra räntor ligger på en högre nivå än de annars
skulle ha gjort.

Den illa fungerande lönebildningen är en delorsak till den höga
arbetslösheten. Tidigare har staten på olika sätt kunnat parera de höga
generella lönelyften genom att låta inflationen stiga och den offentliga
sektorn växa. Det är inte längre möjligt. Med en ökad internationalisering kan
inte Sverige stå isolerat från omvärldens påverkan. Vår höga andel
exportprodukter gör Sverige beroende av både den internationella
konjunkturen och konkurrensen från omvärlden. Därför måste de inhemska
påverkansfaktorerna, såsom bl.a. lönebildningen, hanteras ansvarsfullt.

Sverige tillhör alltjämt den grupp länder som har en något snabbare
löneökningstakt än våra viktigaste konkurrentländer. Därför är det särskilt
olyckligt att den s.k. Edin-normen kom att utgöra golv istället för tak i den
senaste avtalsrörelsen. Det visar på att bred enighet mellan
arbetsmarknadsparternas ekonomer om behovet av en ansvarsfull
lönebildning inte nödvändigtvis leder till att avtalen också blir
samhällsekonomiskt försvarbara. Den nuvarande institutionella verkligheten
är ingen tillräcklig garanti för att löneavtalen sluts på en samhällsekonomiskt
försvarbar nivå. Regelförändringar måste bli följden av parternas
överläggningar. Mycket talar för att staten måste agera mer kraftfullt och
skapa incitament för parterna att enas om löneavtal som är förenliga med den
svenska ekonomiska utvecklingen i stort. En tänkbar åtgärd för statens del är
att lägga ett större ekonomiskt ansvar för arbetslöshetens kostnader på
parternas medlemmar.

Risken är överhängande att arbetslösheten stiger om inte lönebildningen
sköts ansvarsfullt. Det kan inte Centerpartiet acceptera. Staten har ett vidare
ansvar än arbetsmarknadens parter. Om inte parterna förmår att ta
samhällsansvar, så är det ofrånkomligt att staten måste gripa in i
avtalsprocessen. Centerpartiet förutsätter att arbetsmarknadens parter i vår
kommer överens om långsiktigt hållbara och samhällsekonomiskt försvarbara
lönenivåer och spelregler, som garanterar att lönebildningen inte längre utgör
ett fundamentalt, samhällsekonomiskt problem.

Ekonomi och ekologi

Centerpartiet för en ekonomisk politik med helhetssyn. Det
innebär att ekologi och ekonomi hänger ihop. Ekonomin
måste formas efter de krav som naturen ställer för en hållbar
utveckling. Marknadsekonomi med ekonomiska styrmedel är
den enda tillräckligt världsomfattande och betydelsefulla
formen för att kunna hantera miljöproblemen. Ekonomiska
styrmedel måste i allt högre grad användas för att
åstadkomma en kretsloppsanpassning. Därmed balanseras
ojämvikterna i dagens nationella och internationella
ekonomi. Kretsloppssamhället bygger på återanvändning,
återvinning och förnyelsebarhet.

Priserna måste miljörelateras

Innan ett projekt av något slag sätts i gång för att skapa
vinster prövas de förväntade kostnaderna gentemot de
förväntade intäkterna. Om en företagare glömmer bort eller
ignorerar en viktig kostnad försämras resultatet radikalt i
förhållande till kalkylerna.

Parallellen till miljön är uppenbar. Om inte miljökonsekvenserna finns med
i beräkningsunderlaget för en samhällsekonomisk kalkyl, i form av kostnader,
kan aldrig projektet som sådant anses vara förenligt med miljöns krav. Det är
orimligt att den enskilde företagaren ska kunna kostnadssätta och dessutom
betala för miljökonsekvenserna av sin egen produktion. Den verkställande
uppgiften måste åligga staterna. Konsekvensen av miljöhänsyn i en
marknadsekonomi måste vara att staten använder marknadsinstrument i form
av lagar, skatter och avgifter för att hantera den miljöstörande verksamhet
produktionen, hushållen och transporterna ger upphov till. Det måste till
största delen handla om ekonomiska styrmedel.

Målet för de ekonomiska styrmedlen måste vara att prissätta miljön. Varje
köpare av en vara eller tjänst borde vid varje given tidpunkt kunna vara säker
på att hans/hennes inköp är miljöneutralt på så sätt att alla kostnader för
miljöpåverkan finns inbakade i priset. Detta är en central målsättning för
centerpartiet. Omvänt borde verksamhet som har en reparativ inverkan på
miljön premieras av staten, eftersom sådana insatser är samhällsnyttiga.

Miljö och kretslopp

Miljöhänsyn och kretsloppsanpassning skapar tillväxt och
nya jobb. Den tidigare enbart materiella tillväxten måste
framöver få ett allt större miljöinnehåll. Dagens produktion
kan på många sätt miljöanpassas. Sådana åtgärder höjer
värdet och priset på den produkt som förbättras. Detta är en
form av tillväxt som inte slukar resurser, utan istället
hushållar med resurser. En hållbar tillväxt måste finna sin
utgångspunkt i resurssnålhet, som leder till mervärde för
människor, företag och miljö.

Nya branscher och produkter kommer att växa fram successivt och bidra
till att en mer hållbar utveckling kommer till stånd. Miljösektorn är redan en
av de snabbast växande i världen. Miljömedvetenheten ställer krav på
producenterna att försöka ligga före. Konsumentmakten är en nyckel för att
nå framgång i miljöpolitiken. Den ökade miljömedvetenheten utgör en
potential för ett utökat förädlingsvärde i produktionen, och därmed högre
tillväxt samt bättre livskvalitet.

Centerpartiet har den bestämda uppfattningen att försöken med
miljöräkenskaper bör vidareutvecklas. Regeringens oförmåga på
miljöområdet är oroande. Miljöskuldsutvecklingen är av stor betydelse för att
kunna stämma av läget och följa trender på miljöområdet. En miljöbilaga, i
likhet med den som utformades 1992, anser Centerpartiet ska bifogas
budgetpropositionen. Detta bör ges regeringen till känna.

Kärnkraften måste utmönstras

Kärnkraften är omodern och platsar definitivt inte i ett
kretsloppssamhälle. Energikällan är behäftad med betydande
risker i drift, och lämnar efter sig ett olöst avfallsproblem. De
förnybara energikällorna erbjuder lösningar på framtidens
energiförsörjning och skapar samtidigt nya arbetstillfällen.
Energiomställningen kommer att ta betydande resurser i
anspråk för utbyggnad av bl.a. bioenergin. Detta skapar en
ny tillväxt som kan ge Sverige ett försprång på
världsmarknaden, vilket i sin tur kan leda till betydande
exportframgångar. Det är viktigt att de pågående
energiöverläggningarna leder fram till ett långsiktigt beslut
för hur kärnkraften ska avvecklas. Avvecklingen måste
inledas under innevarande mandatperiod.

Målen för den ekonomiska
politiken

Finanspolitiken

Centerpartiet har aktivt medverkat till att sanera statens
finanser och har därmed lagt grunden för att kunna uppnå
budgetbalans till år 1998. Därefter bör statsbudgeten
överbalanseras under en räcka av år för att betala av på den
mycket stora statsskulden. Ytterligare en anledning till att det
behövs ett offentligt sparande är att Sverige är sårbart för
internationella kriser och konjunkturer. En beredskap behövs
därför för sådana händelser, vilket bäst uppnås med stabila
och överbalanserade statsfinanser. Finanspolitiken måste
syfta till att åstadkomma överskott i statens budget över
konjunkturcyklerna. Det är också viktigt för att kunna
finansiera det fortlöpande behovet av offentliga
investeringar. Vidare stärker det förutsättningarna för stabilt
låg inflation och låga räntor. En stabil finanspolitik kan
åstadkomma ett stabilt penningvärde.

Låga räntor och låg inflation är viktiga förutsättningar för ökad
sysselsättning. Sysselsättningsskapande åtgärder måste rymmas inom ramen
för en ansvarsfull finanspolitik. I annat fall urholkas basen för det
ekonomiska välståndet.

Centerpartiet står för de mål som, efter överläggningar, formulerats i
finansplanen.

Penningpolitiken

Centerpartiet anser att den nuvarande ordningen för
penningpolitiken, med ett uttalat inflationsmål på 2 %,
mycket väl tjänar syftet att åstadkomma ett stabilt
penningvärde. Det är principiellt riktigt att Riksbanken har
som överordnat mål att värna penningvärdet. Det är en styrka
för den svenska ekonomin att finans- och penningpolitiken
samspelar.

Lönebildningen är vidare av central betydelse för Riksbankens möjligheter
att hålla nere räntorna och för kostnadsutvecklingen.

En indikation på det samlade förtroendet för finans- och penningpolitiken
är bl.a. i vilken utsträckning marknaden tar hänsyn till Riksbankens
räntepolitik. Under den senaste tiden har marknaden successivt följt med
Riksbanken nedåt i räntenivåerna, vilket vittnar om att de delar Riksbankens
bedömning. Detta är en styrkeposition som bl.a. har möjliggjorts av den
ambitiösa saneringen av statens finanser.

Valutapolitiken och EMU

Sverige står inför ett avgörande beslut om EMU.

EU går vidare mot ett genomförande av EMU:s tredje steg. Ett svenskt
medlemskap i den ekonomiska och monetära unionen är inte förenligt med
Centerpartiets syn på demokrati och decentralisering. Dessutom är de
ekonomiskt och europeiskt baserade invändningarna starka. Centerpartiet är
av uppfattningen att Sverige ska säga nej till ett medlemskap i EMU. Om
riksdagen ändå föreläggs förslag till EMU-medlemskap måste ett sådant för
Sverige avgörande beslut föregås av en folkomröstning. EMU-frågan är mer
avgörande för Sveriges framtid än omröstningen om EU-medlemskapet. Den
ingick inte heller i omröstningen om EU-medlemskapet.

De konvergenskriterier för inflation, räntor, budgetunderskott och
statsskuld som ska vara uppfyllda för att kunna delta i EMU:s tredje steg är
ett verksamt medel för att främja ekonomisk disciplin. Men uppfyllandet av
dessa innebär inte att Sverige måste delta i EMU:s tredje steg. Om vi väljer
att ställa oss utanför den ekonomiska och monetära unionen blir det
emellertid minst lika viktigt att föra en politik som skapar balans i statens
finanser. Ingenting säger att ett litet land måste ha en svag valuta. Tvärtom
får alltid den realekonomiska utvecklingen, med viss eftersläpning,
genomslag på inflation, räntor och valutakurs. Därför är det av yttersta vikt
att saneringen av statens finanser fullföljs.

Sverige kommer också i fortsättningen att bedömas utifrån förmågan att
föra en sund ekonomisk politik. Vi har att bevisa, med träget arbete, att vi
inte tänker föra en oansvarig ekonomisk politik. Gradvis leder det till att
förtroendet för svensk ekonomi stärks. Den nya budgetprocessen och den
kraftfulla saneringen av statens finanser har redan gett oss ökat
internationellt
förtroende. Räntegapet har redan minskat väsentligt mot exempelvis
Tyskland, från ca 4,5 % våren 1995 till under 1,2 % för närvarande. Det är
avgörande för landets ekonomiska utveckling att vi även i fortsättningen
håller oss till den ekonomiska disciplin som grundlagts under det senaste året.
Centerpartiet gör bedömningen att Sverige har skapat handlingsfrihet att ta
ställning till EMU-medlemskapet genom att saneringen av statens finanser
varit och är så ambitiös. Detta har också varit ett av Centerpartiets syften med
samarbetet.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare som till den 31 december i år
ska redovisa ett förslag till hur valutapolitiken bör bedrivas ur
ansvarsfördelningssynpunkt. Centerpartiet anser att ansvaret för
valutapolitiska beslut ska ligga hos regeringen i likhet med vad som är fallet i
flertalet EU-länder. Detta bör ges regeringen till känna. Samtidigt är det
viktigt att Riksbankens självständiga ställning och ansvar för
penningpolitiken understryks. Det ger ökad trovärdighet åt den svenska
ekonomiska politiken.

Att nu knyta kronan till ERM, eller på något annat sätt låsa växelkursen
anser Centerpartiet inte önskvärt. Det var mycket viktigt att Turin-mötet i
april bedömde att de EU-valutor som står utanför en eventuell valutaunion
kan vara helt frikopplade också i fortsättningen. Om EMU blir av kan en
"halvfast" växelkurs leda till att vi hamnar i fokus på valutamarknaden så fort
turbulens uppstår. En knytning är vansklig eftersom den måste vara gjord till
en rättvisande kurs. Om man har bedömt det tillåtna intervallet för kronan
felaktigt slås knytningen sönder av marknaden och förtroendet för valutans
värdering minskar. Det leder till ökade kursrörelser för kronan.

Centerpartiet förordar ett system med rörlig växelkurs, kombinerat med en
penningpolitik som inriktas på att hålla nere inflationen och en finanspolitik
som ser till att statens finanser är i balans. Det innebär en kontinuerlig
bedömning av marknaden. Vi får löpande information om förändringar i vår
växelkurs och våra räntor.

EMU-förespråkare använder sig ibland av devalveringsargumentet som
skäl för att Sveriges trovärdighet skulle urholkas, om vi väljer att stanna
utanför den ekonomiska och monetära unionen. Detta är inte relevant med en
rörlig växelkurs, och ett ambitiöst penningpolitiskt mål, i likhet med dagens
situation.

För att en ekonomisk och monetär union ska bli effektiv krävs betydande
finanspolitisk samordning mellan medlemsstaterna och dessutom
sanktionsmöjligheter mot dem som inte fullföljer sina åtaganden. Den
samordnade finanspolitiken skulle för Sverige leda till att vi tvingas ge upp
väsentligt större delar av vårt självbestämmande. EMU:s framtida
finanspolitik kommer inte att kunna begränsas till att ange finans- och
penningpolitiska målsättningar, utan måste också gripa in för att skapa den
flexibilitet som ett långt ifrån optimalt valutaområde kräver. Det kommer
bl.a. att beröra arbetsmarknads- och socialpolitiken. Regionalpolitiken
kommer att vara avhängig av hur frågan hanteras centralt inom unionen.
EMU-projektet strider mot Centerpartiets decentralistiska grundsyn. Vår
bedömning är att det icke är önskvärt att avhända oss stora delar av vår
nuvarande beslutanderätt. EU bör även i fortsättningen vara ett mellanstatligt
samarbetsorgan, som kan underlätta handel, ekonomisk utveckling och fred i
hela Europa.

Centerpartiet värnar miljön och de svaga i samhället. Det finns inga
garantier för att den ekonomiska och monetära unionen kommer att ägna den
omfattande europeiska arbetslösheten den omsorg som krävs för att nå
framgång. Miljön har lämnats utanför konvergenskriterierna, liksom
sysselsättningen. Det ger ingen trovärdighet åt att den ekonomiska och
monetära unionen kommer att driva en aktiv miljöpolitik med ekonomiska
styrmedel som verksamma inslag. Inte heller garanteras några krafttag mot
arbetslösheten. Vid framtida målkonflikter riskerar de kortsiktiga målen att
vinna över de långsiktigt strukturella åtgärderna för att minska miljöskulden
och åstadkomma fler jobb. Centerpartiet ser i detta avseende en stor fara med
ett svenskt medlemskap i EMU.

Om Sverige väljer att gå med i EMU kan landet hamna i en besvärlig fälla.
Den låga rörligheten på arbetsmarknaden, den begränsade lönespridningen,
den stela lönebildningen och de regionala obalanserna kräver sina lösningar.
Om inte omvandlingen sker mycket snabbt kan ett svenskt EMU-medlemskap
utlösa mycket stora och svårbemästrade spänningar i det svenska samhället.
Motsvarande situation gäller i andra länder på grund av de stora olikheter
som finns mellan länderna inom och utom EU.

Östutvidgningen är prioriterad. Det bästa sättet att säkra stabiliteten i vår
del av världen och samtidigt ge de f.d. kommunistiska länderna en chans att
utvecklas demokratiskt och mot bättre miljö, samt höjd levnadsstandard, är
att erbjuda dem medlemskap i den europeiska unionen så fort det är möjligt,
med hänsyn tagen till deras ekonomiska och politiska utveckling. Sverige bör
verka för att EU-samarbetet utvecklas och görs tillgängligt för fler
medlemsstater. Europa står inför den historiska utmaningen att slutligt
återförena öst och väst i ett gemensamt Europa. Biståndet till länderna i
Östeuropa är betydelsefullt, men den största hjälp de öst- och
centraleuropeiska länderna kan få är utökat samarbete och ökad handel med
de västeuropeiska länderna. Det kan ske genom ett närmande till EU.

Finans- och penningpolitiken är av en sådan fundamental karaktär, att ett
bildande av EMU är en mycket radikal förändring i nationalstaternas
självständighet. Dessutom byggs ett ömsesidigt beroende in i projektet, som
mycket väl kan utlösa spänningar mellan stater. Ett sådant problemområde
kan bl.a. vara budgetdisciplinen i de olika medlemsstaterna.

Erfarenheterna från det forna Jugoslavien och alla separatistiska rörelser i
det forna Östeuropa visar suveränitetens betydelse för människorna.
Nationalstaterna har inget egenvärde, men står för en ordning, som vid ett
utbrett samarbete mellan Europas stater kan tjäna som stabiliserande faktor i
svåra tider.

Ett beslut om svenskt medlemskap i EMU skulle i praktiken vara
irreversibelt och kunna upplevas såsom ett centralistiskt projekt, utan folklig
förankring. Projektet är främst politiskt. Sverige kan och ska inte diktera hur
de övriga EU-medlemmarna ska förhålla sig till EMU, men vi har däremot
full rätt att säga nej till ett svenskt medlemskap. Centerpartiet avvisar ett
svenskt medlemskap i EMU.

Kommunerna och
landstingen

För stabiliteten i svensk ekonomi, är överenskommelsen
mellan regeringen å ena sidan, samt Kommun- och
Landstingsförbunden å andra sidan mycket viktig. I korthet
innebär uppgörelsen att finansieringsprincipen ska gälla när
beslut ändras som får positiv eller negativ effekt på
kommunernas och landstingens intäkter samt utgifter. Vidare
åtar sig staten att hålla statsbidragen på en konstant nominell
nivå under 1997 och 1998, samtidigt som kommunerna får
behålla sina skatteintäkter oavsett den ekonomiska
utvecklingen.

Kommunerna och landstingen binder sig i princip för att skatterna inte ska
höjas. Kommunerna ska också i möjligaste mån undvika att avskeda personal.
Vidare åtar sig kommunerna och landstingen att fortsätta det förnyelse- och
effektiviseringsarbete som har påbörjats.

Uppgörelsen om principerna stöds av Centerpartiet. Det är dock viktigt att
poängtera att den långsiktiga självbestämmanderätten är central i
kommunernas och landstingens arbete. Kommunerna och landstingen
kommer i många fall att ställas inför hårda ekonomiska prövningar under de
närmaste åren. Detta är oundvikligt om statens saneringsåtgärder verkligen
också ska innebära en sanering av de offentliga finanserna. Resultatet av det
mödosamma arbetet får inte urvattnas.

Den möjlighet som nu ges av staten att anställa personer över 55 års ålder i
den offentliga verksamheten utgör ett värdefullt tillskott av personal som kan
utföra arbete i kommuner och landsting som annars inte blir utfört. Särskilt
inom vård och omsorg kan dessa personer vara en viktig resurs.

För tiden fram till år 2000 bedöms den samlade kommunsektorn få
underskott i verksamheten, dock inte i en generell omfattning. Däremot är
risken överhängande för att vissa kommuner och landsting kan få problem.

Skatter

För de närmaste åren beräknas skattekvoten beräknad i
relation till BNP vara cirka 53 %. Det är en av de högsta
kvoterna inom EU. Detta innebär att utrymmet att höja
skatterna är ytterst begränsat. Styrskatter på miljöområdet är
emellertid av största vikt för att framsteg ska göras i
miljöpolitiken. Sådana skatter bör behandlas i särskild
ordning.

Det är Centerpartiets ambition att fr.o.m. 1998 ta beslut som leder till att
skattekvoten successivt minskar. Skälet till de hittills höjda skatterna är den
ekonomiska krisens akuta karaktär. I en sådan situation är det rimligt att de
som tjänar mer också bidrar mer till saneringen av landets ekonomi. Att
belasta dem som har det svårast alltför hårt är inte kostnadsfritt för staten,
kommunerna och landstingen. En sådan politik vill inte Centerpartiet
medverka till. Lika lite är det möjligt att nedmontera välfärden för att
åstadkomma massiva skattesänkningar. Istället måste de skattesänkningar
som kan finnas inom statens handlingsutrymme vara av sådan art att de leder
till ökad sysselsättning.

Skatteförslag vid sidan om
budgetpropositionen

I proposition 1996/97:12 Vissa justeringar i lagen om
räntefördelning vid beskattning m.m. läggs förslag som
underlättar benefikt förvärv av näringsfastighet, vilket bl.a.
berör generationsskiften. Centerpartiet ser mycket positivt på
förslaget, eftersom vi länge har förespråkat en förbättring av
möjligheterna till generationsskiften, utan omfattande
skattekonsekvenser. Vidare föreslås i propositionen att
skattskyldiga som redovisar mervärdesskatten i en särskild
deklaration ska få betala skatten årsvis om omsättningen
understiger 200 000 kronor per år. Detta har varit
Centerpartiets uppfattning sedan länge. Det föreslås också att
bidrag från EU till näringsidkare ska tas ut på samma sätt
som för bidrag som betalas ut av svenska myndigheter.
Också här delar centerpartiet regeringens uppfattning.
Slutligen föreslås en sänkning av representationsavdraget,
vilket ingår i en uppgörelse mellan Centerpartiet och
regeringen.

I regeringens proposition 1996/97:14 Vissa punktskattefrågor föreslås
förändringar av mindre betydelse och av övervägande teknisk karaktär.
Centerpartiet godkänner förändringarna.

I proposition 1996/97: 17 om skattereduktion av fastighetsskatt i vissa fall
har Centerpartiet varit pådrivande för en lättnad av skatteuttaget för dem som
drabbats allra hårdast av kombinationen höjd fastighetsskatt och höjt
taxeringsvärde. Propositionens huvudinnehåll är att 40 % upptaxering om
minst 200 000 kronor berättigar till full reduktion första året av skatt utöver
denna skattebas. Under de fem år som följer minskas reduktionen med 20 %
av första årets reduktion. Enligt Centerpartiets mening bör en samlad översyn
av taxeringsförfarandet göras, för att belysa de samlade konsekvenserna av
bl.a. fastighetsskatten och omtaxeringarna. Därutöver bör bl.a. ett
återinförande av de lokala fastighetstaxeringsnämnderna övervägas liksom
särbeskattning av förmögenhet. Fastighetsskatten slår särskilt hårt mot de
fastboende i områden där taxeringsvärdena har trissats upp till följd av att
boende runtom har sålt sina hus till fritidsändamål. Det är en grundläggande
värdering för Centerpartiet att människor ska kunna bo och verka i hela
landet. Med anledning av den alarmerande situation som nu redovisas som en
följd av fastighetstaxeringen bör det övervägas om inte försäljningar till
fritidsboende bör undantas vid beräkning av fastboendes fastighetsskatt och
vice versa. I en särskild motion har vi föreslagit en utvärdering av 1996 års
fastighetstaxering.

I proposition 1996/97:18 Vissa företagsskattefrågor föreslås en rad smärre
förändringar av företagsbeskattningen som bl.a. syftar till att omöjliggöra
skatteplanering mellan företag i intressegemenskap. Regeringens möjlighet
att ge dispens från reavinstbeskattning när en överlåtelse görs av aktier till
ett
utländskt företag inom en koncern ska istället överföras till Riksskatteverket
och prövas där. Grundförutsättningarna för befrielse ska regleras i lag. Vidare
föreslås att börsregistrerade kreditmarknadsbolag enklare ska få dela upp
verksamheten genom att undantas från det så kallade verksamhetsvillkoret.

I proposition 1996/97:19 Beskattning av bilförmån, m.m. läggs förslag om
en reformerad förmånsbilsbeskattning som bl.a. innebär att de rörliga
kostnaderna för drivmedel ökar för innehavarna, samtidigt som de fasta
kostnaderna minskar. Förslaget har tagits fram i samarbete mellan
Centerpartiet och regeringen.

I proposition 1996/97:21 Nedsättning av socialavgifter, m.m. föreslås en
sänkning av arbetsgivaravgiften med 5 % upp till en lönesumma om 600 000
kronor i enlighet med vad Centerpartiet och regeringen har kommit överens
om i samband med sysselsättningspropositionen. I propositionen föreslås
dessutom att särskild löneskatt ska tas ut på bidrag som en arbetsgivare
lämnar till en vinstandelsstiftelse för de anställda. Det motsätter sig
Centerpartiet bestämt, eftersom denna företeelse snarast bör uppmuntras.
Vinstandelsstiftelser ökar de anställdas engagemang och stärker mer påtagligt
sambandet mellan de anställdas arbetsinsats och ett företags lönsamhet,
eftersom de anställda får del av vinsten. Vinstandelsstiftelserna är därför
också bra för sammanhållningen och vi-känslan på företaget. Uttag från
vinstandelsstiftelserna inkomstbeskattas, vilket i många fall torde innebära en
marginalskatt på i dagsläget 55 %. Förslaget är sprunget ur regeringens
samarbete med Vänsterpartiet hösten 1994. Centerpartiet avvisar förslaget i
en kommittémotion.

I proposition 1996/97:29 Höjning av koldioxidskatten för industrin och
växthusnäringen föreslås att koldioxidskatten för industrin ska fördubblas,
som en följd av den ökade användningen av fossila bränslen. Förslaget har
initierats av Centerpartiet.

Skatteförslag i budgetpropositionen

Regeringen föreslår i propositionen en justering av
skiktgränsen vid beräkning av statlig inkomstskatt. Denna
höjning är en överenskommelse mellan Centerpartiet och
regeringen i samband med vårpropositionen.

En fastighetsskatt på markvärdet istället för produktionsskatt på
vattenkraften införs. Detta är en växling av skatten, som innebär en större
stabilitet för både staten och de skattskyldiga. Skillnaden mellan gamla och
nya vattenkraftsanläggningar beaktas även bättre. Också denna skatt
aviserades i samband med vårpropositionen.

Den sänkta skatten på öl och dess finansiering är för Centerpartiet
acceptabel och kan komma att spela en betydande roll för att minska den
privata införseln av öl från framförallt Danmark, vilket undandrar
skatteintäkter för staten, och minskar försäljningen av öl i Sverige. Det är
viktigt att den ändrade skatten åtföljs av aktiv och förebyggande
upplysningsverksamhet. Efter en tid bör de nya skattereglerna utvärderas för
att belysa hur införseln från framförallt Danmark har påverkats samt vilka
effekterna har blivit på människors alkoholkonsumtion. Utvärderingen bör
göras och tjäna som underlag för korrigerande åtgärder om sådana skulle
behövas. Detta bör ges regeringen till känna.

Det andra steget av de tidigare beslutade höjningarna av produktionsskatten
på elektrisk kraft återtas och ersätts av höjda konsumtionsskatter på el och
fossila bränslen. Denna förändring beror på att skattehöjningarna övervältras
direkt på hushållen och företagen av elproducenterna, vilket inte var tanken
när skatten beslutades.

I propositionen behandlar regeringen frågan om eventuell skattebefrielse
för den hyresgäst som utför arbete och får hyresavdrag för detta. Regeringen
lägger inget förslag om skattefrihet, utan anför att frågan om formerna för och
stöd till självförvaltning som aktualiserats i skrivelsen från
Demokratiutvecklingskommittén kommer att beredas vidare. Vad detta
innebär framgår inte. Demokratiutvecklingskommittén menar att ett skäl för
skattefrihet är att också hyresgäster på samma sätt som villaägare ska kunna
hålla nere sina boendekostnader. Regeringen är av uppfattningen att detta är
möjligt redan idag, eftersom en allmän reduktion för arbete kan ges, bara det
inte sker som en särskild ersättning. Centerpartiet delar inte denna analys. Det
är självklart en stor skillnad mellan att bo i eget hem och att bo i hyresrätt.
Ingen kan begära att samtliga boende i en hyresfastighet eller ett
hyreshusområde ska utföra ett arbete för hyresvärden. Detta innebär i sig att
om generell ersättning ska utgå, kommer vissa att åka snålskjuts på andras
arbetsinsats, vilket inte är rimligt.

Enligt Centerpartiets uppfattning är hyresgästernas engagemang i t.ex.
Holma och Kroksbäck mycket positivt. Det bidrar till en bättre boendemiljö
och en större känsla av eget ansvar och stolthet. Detta borde regeringen
understödja tydligare. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
som tar tillvara hyresgästernas engagemang, t.ex. om skattefrihet intill ett
visst belopp, för hyresavdrag i samband med nedlagt arbete i av hyresvärden
ägda gemensamma utrymmen, och på gemensam mark samt bebyggelse.
Detta bör ges regeringen till känna.

Vidare lägger regeringen förslag om, att begränsa den nuvarande möjlighet
att skattefritt, utan begränsningar föra in alkoholhaltiga drycker med mellan
3,5 och 15 % i alkoholhalt, som inte går under beteckningen öl eller vin.
Centerpartiet delar regeringens bedömning.

Skatteväxling

Centerpartiet har högt ställda förväntningar på att
Skatteväxlingskommittén ska komma med konkreta och
långtgående skatteväxlingsförslag. Centerpartiet har tidigare
föreslagit att 25 miljarder bör växlas från höjd skatt på
miljöstörande verksamhet till sänkt skatt på arbete.
Skattebasen på miljösidan är tillräckligt stor för att kunna
innebära en ordentlig sänkning av skatten på arbete.

Med kärva ekonomiska ramar för statsbudgeten är det svårt att åstadkomma
resurser för att sänka skatten på arbete, vilket dock är nödvändigt. Många av
arbetsgivaravgifterna är inte förmånsanknutna, vilket fördyrar arbetskraften
som produktionsfaktor. Enligt Centerpartiets mening är detta inte förnuftigt. I
detta sammanhang är skatteväxlingen mycket intressant.

De bägge skattebaserna miljöstörande verksamhet och arbete är inte
konstanta, och påverkas alldeles säkert av en förändring av skatterna vid en
skatteväxling. Sysselsättningen bör öka till följd av den sänkta skatten på
arbete. Framförallt kommer tjänstesektorn att gynnas av att en skatteväxling
genomförs. Den miljöstörande verksamheten minskar alldeles säkert till följd
av högre skatter. Detta kan innebära att skatteväxlingsförslaget till en början
måste vara överfinansierat för att vara statsfinansiellt neutralt på några års
sikt. Naturskyddsföreningen har lagt fram ett sådant förslag. Motiven för
skatteväxling är att reducera förekomsten av utsläpp och miljöförstöring.
Därför är det av största vikt att skatterna blir tillräckliga för att så ska
ske.
Minskade utsläpp minskar också miljöskulden. Det är ett annat mervärde av
en skatteväxling.

Energiskatter för skatteväxling

Koldioxidskatten ska fördubblas för industrin fr.o.m. den 1
januari 1997. Beslutet om en höjning av skatten aviserades i
den så kallade tillväxtpropositionen hösten 1995. Därmed
pressas användningen av fossila bränslen tillbaka. Miljön
förbättras.

Skatten på kärnkraft och äldre vattenkraft höjdes med 1 öre per kWh
fr.o.m. den 1 september i år, efter en överenskommelse mellan Centerpartiet
och regeringen i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Energiskatten på bränslen och elektrisk kraft har höjts fr.o.m. den 1
september i år och höjs ytterligare den 1 juli. Sammanlagt har då skatten på el
höjts 3,8 öre per kWh och skatten på bränslen med 7 %.

Centerpartiet fick också i sysselsättningspropositionen genomslag för
införandet av en avfallsskatt, som ska tas ut på det avfall som deponeras.
Statens inkomstförstärkning från skatten har försiktigtvis beräknats till 400
miljoner.

I kombination med de sänkta arbetsgivaravgifterna innebär
energiskattehöjningarna ett verkligt politiskt genombrott för skatteväxlingen
som idé.

Övriga skattefrågor

Matmomsen sänkt

Det är med stor tillfredsställelse som Centerpartiet ser
förverkligandet av det mångåriga kravet på sänkt matmoms
fr.o.m. den 1 januari 1996. Glädjande nog har
momssänkningen också slagit igenom på priserna ute i
butikerna. Utan vår aktiva medverkan hade matmomsen
istället höjts från 21 till 25 %. Valet stod nämligen mellan
12 eller 25 % moms på maten, till följd av att EU endast
tillåter en momssats över 15 %, den så kallade
grundskattesatsen.

Skatt på kväveoxid

Sverige har förbundit sig internationellt att minska utsläppen
av kväveoxider med 30 % från år 1980 fram till 1998. För att
uppnå detta mål krävs ytterligare åtgärder, bl.a. inom
energisektorn. I dag finns det en miljöavgift på utsläpp av
kväveoxider. Avgiften uppgår till 40 kr/kg på den utsläppta
kväveoxiden, räknat som NO2. Lagstiftningen omfattar
pannor med en effekt större än 10 MW och betalas när
energiproduktionen överstiger 50 GWh/år. Dessa pannor
återfinns huvudsakligen inom fjärrvärmesektorn och
industrin. Inkomsterna från avgiften återförs till de
avgiftsskyldiga i proportion till företagets produktion av
nyttiggjord energi.

Centerpartiet föreslår i sin miljömotion att programmet för omställning till
hållbar utveckling även skall kunna användas för kalkningen av sjöar och
vattendrag 1997. För att finansiera kalkningen av sjöar och vattendrag
långsiktigt anser Centerpartiet att en miljöskatt på kväveoxider utöver
nuvarande avgift bör införas. Skatten bör omfatta nuvarande avgiftspliktiga
pannor liksom de förbränningsprocesser inom industrin som idag inte ingår.
Skattesystemet bör omfatta pannor med en större effekt än 5 MW, och med
en nyttig energiproduktion större än 20 GWh. Nivån på skatten bör vara 5
kronor per kilo på utsläppt kväveoxid, räknat som NO2. Med den nivån
beräknas en ny skatt inbringa ca 200 miljoner kronor per år i
inledningsskedet. Centerpartiet anser att regeringen bör återkomma till
riksdagen med ett förslag till skatt enligt förslaget ovan. Skatten bör träda i
kraft snarast. Intäkterna ska användas för angelägna miljöåtgärder. Detta bör
ges regeringen tillkänna.

Kompensation för värmeleveranser

I samband med den ekonomiska vårpropositionen
uppmärksammades ett stort problem i anknytning till att
kompensation har givits med 9 öre per kWh för
värmeleveranser till industrin oavsett vilket energislag, dock
inte råtallolja, som använts vid framställningen. Systemet
har tjänat till att göra bioenergin mer konkurrenskraftig, bl.a.
mot bakgrund av att koldioxidskatten för industrin sänktes
drastiskt av fyrklöverregeringen. Systemet har dock
utnyttjats allt mer genom att bolag som producerar sin egen
värme har knoppat av denna verksamhet i fristående företag
för att kunna tillgodogöra sig avdraget på 9 öre per kWh.

I propositionen 1995/96:198 anges att regeringen i annan ordning ska
överväga förslag om ekonomiska stödåtgärder till vissa värmeleverantörer
med främst biobränsle och stora industrileveranser. Detta förutsätts också i
skatteutskottets betänkande.

Bestämmelserna trädde i kraft den 1 september i år. Det är nu synnerligen
bråttom med förslag som kompenserar de bioeldade värmeverken för
bortfallet, som beror på den utformning det nya förslaget fick i betänkande
1995/96:SkU31. Utformningen innebär en återgång till reglerna som gällde
före det att energiskatten togs bort, och koldioxidskatten reducerades till en
fjärdedel av den ursprungliga nivån för industrin. Förslaget har lett till att
bioenergin missgynnats kraftigt gentemot fossila bränslen. Oljeeldningen har
eskalerat kraftigt till följd av förslaget, vilket strider mot varje rimlig
energi-
och miljöpolitisk intention. Bioenergins konkurrenskraft hotas allvarligt om
ingenting görs relativt omgående. Redan har anställda vid bioenergi-
anläggningar sagts upp till följd av förslagets utformning. Regeringen måste
snarast återkomma med förslag som ger de biobränsleeldade kraftverken
kompensation för bortfallet. En sådan kompensation måste innefatta alla
biobränsleeldade värmekraftverk med leveranser till industrin. Detta bör ges
regeringen till känna.

Yrkesfiskeavdrag

Centerpartiet har vid ett flertal tillfällen uppmärksammat det
svenska yrkesfiskets ogynnsamma konkurrensläge gentemot
viktiga konkurrentländer som exempelvis Norge och
Danmark. Den modell som vi förespråkat är den konstruktion
som sedan flera år har funnits i Danmark med ett
skatteavdrag för licensierade yrkesfiskare. Förslaget har
godkänts av EU-kommissionen. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag om ett skatteavdrag för
yrkesfiskare, i likhet med det som finns i Danmark. Detta bör
ges regeringen till känna.

Biobaserade drivmedel

Till och med utgången av 1996 har de miljövänliga
drivmedlen etanol och RME (rapsolja) skattebefrielse,
såtillvida de inte blandas i skattepliktigt bränsle. Reglerna för
detta går ut i samband med årsskiftet. Sverige har i enlighet
med klimatkonventionen förbundit sig att leva upp till
koldioxidmålet år 2000. Allting pekar på att detta inte lyckas.
Fossila bränslen är den största utsläppskällan av koldioxid,
varför användningen av sådana bränslen på lite längre sikt
måste minska drastiskt eller t.o.m. upphöra eftersom
klimatstörningar hotar till följd av de omfattande
koldioxidutsläppen. Trafiken står för en betydande del av
dessa. Regeringen bör snarast återkomma med ett förslag till
förlängning av skattebefrielsen för de alternativa och
miljövänliga drivmedlen etanol och rapsolja. Detta bör ges
regeringen till känna. Det är av yttersta vikt att
koldioxidutsläppen kan reduceras. Det finns ingen anledning
varför biobaserade drivmedel inte ska åtnjuta skattebefrielse
när de ingår också som del av blandbränsle. All användning
av mer miljövänliga alternativ måste stimuleras. Biobaserade
bränslen såsom etanol och rapsolja måste skattebefrias som
del av blandbränsle för att Sverige ska ha en bättre möjlighet
att leva upp till koldioxidmålet. Regeringen bör återkomma
med förslag om detta.

Reseavdrag

Centerpartiet värnar principen att avdrag ska medges för
kostnader i samband med tjänsteutövning. Särskilt viktigt är
det för alla som bor och arbetar så till att biltransport är enda
möjligheten. Sådan är ofta situationen i mer glesbefolkade
delar av landet. Vi vill aktivt verka för att hela Sverige ska
leva.

Mot bakgrund av att bensinpriserna har stigit och kommer att stiga
ytterligare till följd av höjda skatter och höjda världsmarknadspriser,
samtidigt som reseavdraget inte har korrigerats på flera år finns det anledning
att göra en analys av reseavdragets fortsatta nivå. Den rörliga kostnaden för
bilkörning är inte densamma som enbart bensinkostnaden. Utöver
kostnaderna för denna tillkommer kostnader för värdeminskning, slitage,
reparationer och underhåll. Centerpartiet gör därför bedömningen att
reseavdraget bör höjas. Regeringen bör återkomma med förslag om
reseavdraget inför budgetåret 1998. Detta bör ges regeringen till känna.

Rättvis fördelningspolitik

Saneringen av statens finanser är och har varit nödvändig för
att långsiktigt trygga välfärden. Lånade pengar kan aldrig
utgöra en stabil grund för ett välfärdssamhälle. Förr eller
senare måste notan betalas. Efter 1998 ska Sverige vara i
stånd att börja betala av på statsskulden. Med ett så stort
budgetunderskott som Sverige har haft, är det oundvikligt att
i princip alla drabbas på något sätt. Den svenska saneringen
av statsfinanserna har skett på ett sätt som gör att
höginkomsttagarna får betala mest, men självfallet känns
besparingarna hårdast för dem som inte har några större
marginaler.

I bilaga 4 till volym 1 av föreliggande budgetproposition gör regeringen en
relativt fyllig redovisning av fördelningspolitiska förändringar. Detta görs
med tyngdpunkt på senare år, men går tillbaka ända till 1975.

Hittills under 90-talet har pensionärer och personer i den övre medelåldern
generellt sett klarat sig bättre i förhållande till barnfamiljerna och de
yngre.
Dock existerar många enskilda undantag. Klyftorna med avseende på
disponibel inkomst har ökat generellt sedan mitten på 80-talet, men detta är
inte lika markant som den generationsförskjutning som har ägt rum under
senare år. Det är tydligt hur barn och ungdomar har hamnat värre till i
samhället i relation till övriga grupper. Välfärdssamhället bygger på ett
humanistiskt synsätt. Härav följer att avvägningarna i välfärdspolitiken måste
syfta till att mildra mänskligt lidande samt förebygga uppbyggnad av en
social skuld som blir svår för både individen och samhället att försvara och
hantera.

Centerpartiet har inget att erinra mot den redogörelse som görs i bilaga 4
till volym 1 av budgetpropositionen, men vill initiera en analys av
socialbidragsberoendet, som har ökat under senare år. Det finns därför all
anledning att undersöka vilka faktorerna är som gör att människor tvingas
söka socialbidrag. Situationen för dem som är beroende av socialbidrag är
inte tillräckligt belyst.

Det är naturligt att olika socialbidragstagare kan ha olika skäl till sin
belägenhet, men Centerpartiet menar att det är nödvändigt att kartlägga vilka
de huvudsakliga skälen är till socialbidragsberoende, samt även belysa vad
det är som gör att vi ser en stadig ökning av desamma. Tänkbara orsaker kan
vara arbetslöshet, ändrad inställning till att söka socialbidrag, missbruk,
psykisk sjukdom, familjesituation, bostadsort, saneringen av statens finanser,
utformningen av de generella trygghetssystemen, nivån på
socialbidragsnormen och dess tillämpning m.m. Centerpartiet föreslår att en
analys snarast genomförs för att belysa det svenska socialbidragsberoendets
orsaker, vilket bör tjäna som underlag för beslut rörande välfärdsfrågor. Detta
bör ges regeringen till känna.

11. Förslag till utgiftsramar för 1997

Utgiftsområde

1. Rikets styrelse

3 781 330

2. Samhällsekonomi och finansförvaltning

3 807 556

3. Skatteförvaltning och uppbörd

5 714 708

4. Rättsväsendet

20 824 537

5. Utrikesförvaltning och internationell samverkan

2 757 203

6. Totalförsvar

42 372 642

7. Internationellt bistånd

11 002 200

8. Invandrare och flyktingar

3 453 088

9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg

23 721 787

10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

35 833 282

11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom

63 975 000

12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn

35 161 050

13. Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

35 250 384

14. Arbetsmarknad och arbetsliv

52 046 499

15. Studiestöd

16 884 088

16. Utbildning och universitetsforskning

25 357 109

17. Kultur, medier, trossamfund och fritid

7 161 590

18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

33 368 197

19. Regional utjämning och utveckling

3 726 021

20. Allmän miljö- och naturvård

1 329 871

21. Energi

474 151

22. Kommunikationer

25 063 442

23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

13 324 084

24. Näringsliv

2 859 744

25. Allmänna bidrag till kommunerna

83 612 000

26. Statsskuldsräntor m.m.

104 155 000

27. Avgiften till Europeiska gemenskapen

20 525 000

TOTAL

677 541 563

Budgetpropositionen har föregåtts av överläggningar mellan
Centerpartiet och regeringen. Centerpartiet står för
riktlinjerna för den ekonomiska politiken och utgiftstaket,
åtgärderna för budgetsaneringen, konvergensprogrammet och
tilläggsbudgeten för budgetåret 1995/96. Däremot har
Centerpartiet ett antal förslag till andra prioriteringar inom
ramarna, vilket redovisas nedan. Även andra motiveringar
redovisas.

12 Utgiftsområdena 1-27

Utgiftsområde 1: Rikets styrelse

Centerpartiets förslag överensstämmer med regeringens.

Utgiftsområde 2: Samhällsekonomi och finansförvaltning

Vår bedömning av utgiftsbehovet överensstämmer med
regeringens. I samband med den ekonomiska
vårpropositionen (prop. 1995/96:150) kom Centerpartiet och
regeringen överens om att avgiften till den nya
insättningsgarantin ska fördubblas och därmed sättas till 0,5
% av det garanterade insättningsbeloppet. Detta ger ett ökat
offentligt sparande med ca 750 miljoner per år, vilket
återfinns i budgetpropositionen. För att finansiera en del av
de offensiva satsningarna på sysselsättningsskapande
åtgärder i prop. 1995/96:222 med målet att halvera den
öppna arbetslösheten togs här beslut om att
skattesubventionen av hushållens allemansfondsparande ska
tas bort. Även detta var en överenskommelse mellan
Centerpartiet och regeringen. I denna proposition tas också
följdriktigt de flesta särskilda restriktionerna för
allemansfonder bort. De är fr.o.m. den 1 januari 1997 att
betrakta som vanliga värdepappersfonder. Bestämmelserna
om bosparlån samt om bosparande i HSB och Riksbyggen
föreslås upphävda i propositionen.

Utgiftsområde 3: Skatteförvaltning och uppbörd

Vår bedömning av utgiftsbehovet överensstämmer med
regeringens. I utgiftsramarna för utgiftsområdena 2 och 3
finns en besparing om 30 miljoner kronor inräknad. Den
ingår i en uppgörelse mellan Centerpartiet och regeringen i
samband med den ekonomiska vårpropositionen
(prop.1995/96:150).

Utgiftsområde 4: Rättsväsendet

Ett stort förtroende för polis, åklagare och domstolar från
allmänhetens sida är en av hörnstenarna i ett fungerande
rättssystem. Närhet mellan medborgarna och de
rättsvårdande myndigheterna är viktigt för att skapa detta
förtroende. Det är av största vikt för rättsväsendet i landet att
polis, åklagare och domstolar ges möjlighet till ett nära
samarbete. Centerpartiet ser därför med oro på det som sker
med rättsväsendets organisation. Polisen minskar sin närvaro
på många platser i landet. Reformeringen av åklagarväsendet
innebar att åklagarverksamheten koncentreras. För
närvarande pågår en domstolsutredning som i sitt uppdrag
bl.a. har till uppgift att radikalt minska antalet tingsrätter.
Detta är en åtgärd som innebär att avståndet mellan
människor och domstolar kommer att öka.

Centerpartiet anser att samhällsekonomiska analyser bör föregå alla beslut
om organisationsförändringar i rättsväsendet och all annan statlig verksamhet.
Centerpartiet anser att ett moratorium för förändringar i den statliga
myndighetsorganisationen bör gälla till dess pågående utredningsarbete är
slutfört. Därför bör i denna del eventuella förändringar i
kronofogdemyndigheternas regionindelning inte heller genomföras.

Utgiftsområde 5: Utrikesförvaltning och internationell
samverkan

Även utrikesförvaltningen har under senare år fått vidkännas
besparingar i strävan att sanera statens finanser. Samtidigt är
verksamheten inom utgiftsområdet viktig. Internationell
samverkan är av grundläggande betydelse för Sveriges
fortsatta utveckling. Frågor som ekonomi, miljö och social
utveckling måste i allt högre grad anpassas till de
internationella förutsättningarna.

Det svenska EU-medlemskapet har givit oss nya möjligheter att påverka
framtiden i Europa. Sveriges arbete i olika organisationer för ökad
säkerhetspolitisk stabilitet är viktigt och måste fortsätta. För Sverige är
samarbetet med Norden och inom Östersjöregionen av särskild betydelse.

Centerpartiet föreslår inga anslagsförändringar inom utgiftsområde 5.

Utgiftsområde 6: Totalförsvar

Besparingar måste ske inom alla samhällsområden för att nå
balans i statens budget. Totalförsvaret utgör inget undantag,
under förutsättning att det säkerhetspolitiska läget medger
besparingar. Som en del i saneringen av statens finanser har
Centerpartiet tillsammans med regeringen beslutat att spara
fyra miljarder kronor på totalförsvaret fram till och med
slutet av försvarsperioden 1997-2001.

I december 1995 tog riksdagen ställning till det säkerhetspolitiska läget och
den framtida målsättningen för totalförsvaret. I den säkerhetspolitiska
bedömningen slogs det bland annat fast att det i dagsläget inte finns någon
fara för ett väpnat angrepp mot Sverige. Återkommande säkerhetspolitiska
kontrollstationer finns inlagda under försvarsperioden för att bedöma
eventuella förändringar i det säkerhetspolitiska läget.

Till grund för det nya totalförsvarsbeslutet ligger, förutom riksdagens
beslut från 1995, försvarsberedningens rapport samt underlag från
myndigheterna, bland annat ÖB:s försvarsmaktsplan (FMP-97). Vissa
förändringar har dock gjorts i ÖB:s plan med utgångspunkt i bl a följande
principer:

- Det nya totalförsvarsbeslutet får inte leda till osäkra investeringar i
samband med flyttningar av fredsförband. De långsiktiga
utvecklingsmöjligheterna på varje förbandsort är avgörande.
-
- Vinterutbildningen förstärks.
-
- Utvecklingsbara garnisoner eftersträvas av kostnads- och
effektivitetsskäl.
-
- Försvarsberedningens betoning av Gotlands strategiska läge fullföljs.
-
- En geografiskt spridd marin närvaro bevaras.
-
Centerpartiet och regeringen är överens om förslaget till nytt
totalförsvarsbeslut för åren 1997-2001. Förslaget innebär ett
balanserat totalförsvar som anpassas till hotbilden.
Målsättningen är att hela Sverige skall försvaras. Förslaget
presenteras i propositionen 1996/96:4, Totalförsvar i
förnyelse. I förhållande till regeringens förslag har
Centerpartiet inga anslagsförändringar inom utgiftsområde 6.

Utgiftsområde 7: Internationellt bistånd

Det internationella utvecklingssamarbetet hör till vårt lands
viktigaste och mest konkreta utrikespolitiska verksamheter.
Förutom motivet att visa solidaritet med människor som har
det svårt, är det ett bidrag till att lösa ett antal centrala
internationella problem, vilka måste lösas om inte
mänsklighetens livsbetingelser gradvis skall försämras. Det
är således ett gemensamt ansvar att angripa i grunden
gemensamma problem, som annars hotar jordens överlevnad.
Centerpartiet har presenterat en särskild motion om
internationellt utvecklingssamarbete som bland annat
utvecklar Centerpartiets syn på det kritiska läget vad gäller
livsmedelsförsörjningen i världen. En annan viktig del i
motionen är kravet på att beakta kvinnornas situation i de
biståndsinsatser som görs.

I en överenskommelse med regeringen våren 1996 beslutade Centerpartiet
att stödja en sänkning av biståndsramen som ett led i arbetet med att stärka
statens finanser. Som en följd av detta beslut fastställdes biståndsramen till
cirka 0,7 procent av BNI. Vi föreslår inte någon ökning av biståndsutgifterna
i förhållande till regeringens förslag för 1997, men i motionen uppmanar vi
regeringen att snarast återkomma till riksdagen med en redovisning av hur
återgången till enprocentsmålet skall ske.

Inom området internationellt bistånd finansieras också samarbetet med Öst-
och Centraleuropa. Centerpartiet har i en särskild motion beskrivit hur vi ser
på framtidsmöjligheterna runt Östersjön där Sovjetunionens sönderfall samt
kommunismens och planekonomiernas sammanbrott har skapat helt nya
förutsättningar för samarbete. I och med Sveriges och Finlands EU-
medlemskap har Östersjösamarbetet stärkts ytterligare, och regionens
ställning som en betydelsefull del av Europa har tydliggjorts.

Barentsregionen är mycket rik på naturtillgångar, men utgör samtidigt ett
av de mest miljöförorenade områdena i Europa. Vi har i en motion om
samarbetet inom Barentsregionen betonat att Sverige måste öka sina insatser i
området, och givit förslag på åtgärder för att ytterligare stärka samarbetet
inom regionen.

Vi föreslår inga anslagsförändringar inom utgiftsområde 7.

Utgiftsområde 8: Invandrare och flyktingar

Invandrarpolitiska frågor får inte bli ett avgränsat politiskt
område bland andra. Då riskeras att helheten försvinner.

Jämställdhet skall vara en naturlig del av alla politiska områden. Vi menar
att samma borde gälla för invandrarpolitiken. Jämställdhetslagen bör
dessutom kunna breddas till att även gälla jämställdhet mellan människor
med olika etnisk och kulturell bakgrund.

Skolan och utbildningssystemet i sin helhet har en mycket stor betydelse i
ambitionen att skapa ett mångkulturellt samhälle. Skolan har vid sidan om en
kunskapsförmedlande roll en allt viktigare uppgift som opinionsbildare och
vägvisare för kulturell kompetens. En förutsättning för att klara av att följa
undervisningen är att invandrarelever ges goda språkkunskaper i svenska. För
invandrarelever är tillgången till hemspråksundervisning många gånger en
förutsättning för att klara av att lära in ett nytt språk. För att underlätta
detta
och skapa större flexibilitet föreslås i en invandrarpolitisk motion att ett
system med hemspråkscheck införs. Motsvarande checksystem föreslås även
för sfi-undervisning.

Invandrarna har en högre arbetslöshet än befolkningen i övrigt. Många
invandrare riskerar att förlora framtidstron. Invandrare måste vara en
prioriterad grupp inom arbetsmarknadspolitiken. Lagen mot etnisk
diskriminering har inte visat sig ge avsedd effekt. Mot denna bakgrund anser
Centerpartiet att lagen bör skärpas.

Centerpartiet anser att ökat lokalt självstyre bör införas med direktvalda
lokala stadsdelsstyrelser i invandrartäta områden. Genom detta kan lokalt
engagemang, delaktighet och ansvar för närområdet uppmuntras. En
förutsättning för att få medel för insatser i invandrartäta områden skall vara
att det finns en lokal självförvaltning som beslutar om vilka insatser som
skall göras.

Andelen äldre invandrare kommer att öka. Inom denna grupp kommer även
att finnas en större blandning av olika nationaliteter. Mycket litet har gjorts
för att planera och möta denna nya situation. Inom den offentliga sektorn
kommer stora personalgrupper att ställas inför en situation där deras språkliga
kompetens inte alltid räcker till. Detta måste beaktas. Språkkunskaper skall
ges ett meritvärde vid anställning inom kommun och landsting.

Utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Centerpartiet presenterar i en särskild motion
ställningstaganden kring hälso- och sjukvården. Vi föreslår
inga anslagsförändringar inom utgiftsområdet.

Utgiftsområde 10: Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp

Centerpartiet vill förena trygghet och frihet. Välfärden ska ge
alla medborgare trygghet och personligt ansvar för sina liv
och handlingar. Grundtrygghet innebär att statens roll
begränsas till att finansiera grundläggande behov. Sedan
dessa behov tillgodosetts, måste människors personligt
präglade behov och önskemål ges utrymme. Vi föreslår inga
anslagsförändringar inom utgiftsområdet.

Utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom

I en särskild partimotion redovisar Centerpartiet en rad
förslag för att långsiktigt stärka situationen för de äldre. Vi
föreslår ingen förändring av utgiftsområdets ram.

Utgiftsområde 12: Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Centerpartiet har under många år arbetat för att få ett mer
rättvist familjepolitiskt stöd, vilket vi utvecklar i en särskild
motion.

Centerpartiet vill reformera det familjepolitiska stödet och föreslår på sikt
ett samlat stöd till barnfamiljerna i ett särskilt barnkonto. Detta barnkonto
skall ersätta nuvarande föräldraförsäkring och barnbidrag för åldersgruppen
0-6 år. För åldersgruppen 7-16 år föreslår vi att nuvarande obeskattade
barnbidrag behålls. Barnkontot skall vara beskattat och avdragsrätt för
erlagda barnomsorgskostnader ska införas.

Ingen förändring föreslås i ramen.

Utgiftsområde 13: Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

Arbetsmarknadspolitiken skall medverka till anställning.
Genom förändringar i arbetslöshetsförsäkringen med
införande av bl.a. en bortre parentes markeras tydligare att
denna är en omställningsförsäkring. En bortre parentes för
arbetslöshetsersättning skapar starkare incitament för den
enskilde att ställa krav på utbildning eller annan åtgärd.
Individuella handlingsplaner, omställningsutbildning och
större lokal samordning skapar goda förutsättningar för att
kunna återkomma till arbetslivet. Arbetslöshetsersättningen
är föremål för utredning, Arbom-utredningen, från vilken
förslag väntas i höst.

Centerpartiet presenterar i en särskild partimotion ett förslag till ny
arbetslivsförsäkring.

Ingen förändring föreslås i ramen.

Utgiftsområde 14: Arbetsmarknad och arbetsliv

Centerpartiets arbetsmarknadspolitik bygger på arbetslinjen.
Det innebär att alla i första hand ska ha ett arbete på den
ordinarie arbetsmarknaden. Om och när detta inte är möjligt
ska utbildning, praktik eller andra arbetsmarknadspolitiska
åtgärder erbjudas. Dessa åtgärder skall syfta till att höja
kompetensen för att kunna ta ett nytt arbete, förhindra
passivisering och social utslagning.

Den traditionella arbetsmarknadspolitiken kan inte lösa sysselsättnings-
problemen. Arbetsmarknadspolitiken är en del av den ekonomiska politiken.
En väl fungerande arbetsmarknad är en viktig förutsättning för möjligheterna
att uppnå de ekonomisk-politiska målen. Ökad tillväxt genom aktiv
näringspolitik ger ökad sysselsättning. I sin näringspolitiska motion har
centerpartiet presenterat förslag till åtgärder som leder till ökad syssel-
sättning.

Centerpartiet har i överenskommelse med regeringen om den s.k.
sysselsättningspropositionen lagt fast målet att den öppna arbetslösheten skall
halveras till år 2000. Halvårsvisa avstämningar skall göras.

Den traditionella arbetsmarknadspolitiken har förenklats, gjorts mer
flexibel och decentraliserats. Flera steg har tagits i denna riktning. Större
samordning och samverkan lokalt skapar större effektivitet. Arbets-
förmedling, försäkringskassa och kommunen måste i ökad utsträckning
samarbeta. Förändringarna i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna innebär
att arbetsförmedlingarna nu kan hantera åtgärderna på ett mer flexibelt sätt.
Inrättande av arbetsförmedlingsnämnder där kommunerna skall utse
majoriteten av ledamöterna leder till att den lokala nivån stärks vilket medger
mer flexibla lösningar. Kommuner och landsting ges möjlighet att anställa
arbetslösa över 55 år för angelägna verksamheter som eljest inte kommit till
stånd.

Genom överenskommelsen mellan centerpartiet och regeringen om
förändringar av arbetsrätten kommer den lokala nivån att stärkas. Genom bl.a.
en ny anställningsform, överenskommen visstidsanställning, görs
förenklingar för att underlätta nyanställningar. Vikariatsanställda som under
lång tid gått på upprepade vikariat ges rätt att kräva tillsvidareanställning.
Deltidsanställdas ställning stärks. En regel införs som ger de deltidsanställda
förtur till mer tid om företaget har behov av ytterligare arbetskraft.

Inga förändringar föreslås inom ramen eller av densamma.

Utgiftsområde 15: Studiestöd

Det särskilda utbildningsbidraget som nu införs är ett led i
den uppgörelse mellan Centerpartiet och regeringen som
skedde i sysselsättningspropositionen.

Utbildningsbidraget innebär att personer mellan 25 och 55 år ges möjlighet
att under högst ett studieår studera på motsvarande grundskole- eller
gymnasienivå. Beloppet är motsvarande det i arbetslöshetsersättningen eller
kontant arbetsmarknadsstöd. Bidraget införs den 1 juli 1997 och ska gälla i
avvaktan på ställningstagande till ett nytt studiestödssystem. Inga
förändringar föreslås inom ramen.

Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning

Åtskilliga åtgärder som föreslås av regeringen är förslag som
Centerpartiet drivit under lång tid. Det kraftigt utökade
antalet fasta platser vid mindre och medelstora högskolor
förverkligar ett gammalt centerkrav på decentraliserad
utbildning. Fasta forskningsresurser till mindre och
medelstora högskolor har samma bakgrund. Kravet på nya
universitet reste Centerpartiet redan 1990. Vi välkomnar att
regeringen nu föreslår åtgärder som gör det möjligt för ett
antal högskolor att bilda universitet före sekelskiftet.

Ändå måste vår slutsats av detta bli att regeringens åtgärder inte räcker.
Även om man ger de mindre och medelstora högskolorna fasta
forskningsresurser är satsningen för liten och alltför koncentrerad till de
större högskolor som kan bli universitet inom en snar framtid. Vi föreslår
därför att ytterligare 150 miljoner kronor utöver regeringens förslag anvisas
till forskning vid dessa högskolor för åren 1998 och 1999.

Vi avvisar dessutom regeringens förslag om att villkora den fortsatta
förstärkningen av resurser under 1998 och 1999 med att ta statlig kontroll
över de s.k. löntagarfondsstiftelserna.

Regeringen förklarar att man avser återkomma under 1997 med en
proposition om forskarutbildningen. Bl.a. vill man invänta remissyttranden
över betänkandet "Studiefinansiering och examina i forskarutbildningen" (Ds
1996:35). Enligt vår mening är det dock angeläget att snarast fortsätta den
omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster som
fyrklöverregeringen inledde.

Som ett första steg för att omvandla utbildningsbidrag till doktorandtjänster
föreslår vi extra anslag om 75 miljoner kronor till forskarutbildningen från
och med 1998. 1999 bör detta anslag ökas med ytterligare 75 miljoner kronor.

I motionen föreslår Centerpartiet utgiftsökningar som motsvarar 175
miljoner kronor fr.o.m. 1998. 1999 innebär våra förslag utgiftsökningar med
ytterligare 125 miljoner kronor. Därutöver föreslår vi en satsning på
transport- och kommunikationsforskning vid Högskolan i Dalarna.
Satsningen på Högskolan i Dalarna medför ökade kostnader med ca 20
miljoner kronor 1997. Satsningen bör finansieras helt med medel inom
utgiftsområde 22, Kommunikation. Sammantaget innebär förslagen
utgiftsökningar om ca 200 miljoner kronor 1998 och ytterligare ca 130
miljoner kronor 1999. Regeringen bör återkomma med förslag då nästa års
ramar skall presenteras.

Utgiftsområde 17: Kultur, medier, trossamfund och fritid

Regeringen har föreslagit ett system där man under två år
avräknar vardera två procent från det statliga stödet till
regional kulturverksamhet. Det innebär att staten det tredje
året skulle "hålla inne" sex procent av anslaget för att istället
i projektform fördela detta anslag till olika institutioner. Vi
ser detta som ett byråkratiserat system. Vi befarar att statens
detaljstyrning över institutionernas verksamhet förstärks
istället för att leda till ett förtroendefullt och mer
kulturpolitiskt inriktat utvecklingsarbete. Vårt förslag är
istället att staten, i de områden som kommer att omfattas av
regional försöksverksamhet enligt propositionen om ny
regional samhällsorganisation, ger möjlighet till att
självständigt fördela dessa resurser. Detta skulle då främst
inriktas på att stödja och utveckla olika arrangörskap, bl.a. i
samarbete med studieförbunden, utifrån de regionala
utvecklingsplaner som bör tas fram i samarbete mellan
landsting/regionfullmäktige och kommuner.

Vi anser också att Rikskonserters produktionsverksamhet kan minska med
3 miljoner kronor, utöver regeringens förslag. Dessa resurser bör istället
användas till en stärkt regional verksamhet (B 2-anslaget).

Sverige har aktivt och förtjänstfullt utvecklat samarbetet och de
kontaktskapande åtgärderna mellan människor runt Östersjön. Regeringen har
i samarbete med Centerpartiet särskilt anvisat en miljard kronor för att
utveckla detta Östersjösamarbete. Det är viktigt att det mellanfolkliga
samarbetet också stärks på det lokala planet. Vi föreslår att 50 miljoner
kronor av miljarden kan användas till kontaktskapande verksamhet genom
svenska folkrörelser, föreningsliv och studieförbund främst i Baltikum och
Östeuropa.

Utgiftsområde 18: Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande

Vår bedömning av utgiftsbehovet överensstämmer med
regeringens. Det är med tillfredsställelse som Centerpartiet
noterar att kostnaderna för räntebidragen beräknas sjunka
med ca 1,5 miljarder kronor 1997 till följd av sänkta
marknadsräntor. De sjunkande räntorna finner mycket av sin
förklaring i den beslutsamhet och politiska stabilitet som
samarbetet mellan Centerpartiet och regeringen har uppvisat.
Saneringen av statens finanser inger förtroende och får
positiva effekter på flera områden som en följd av sjunkande
räntor, liksom på den svenska ekonomin i stort.

Utgiftsområde 19: Regional utjämning och utveckling

Den regionala utvecklingen avgörs av kraften och viljan
inom regionalpolitiken. Samordning mellan ekonomisk och
fysisk planering måste prioriteras och det lokala perspektivet
stärkas. Ambitionen att hela Sverige skall leva utgår från att
människor kan bosätta sig varhelst de själva önskar. En
levande landsbygd är beroende av att service,
kommunikationer, utbildning m.m. finns tillgängligt.
Möjligheten till distansarbete gör att fler väljer att bosätta sig
utanför de traditionella tätorterna. För att understödja detta
föreslås i Centerpartiets regionalpolitiska motion att
enhetstaxa för ISDN-kapacitet, eller motsvarande, skall
införas.

Staten bör ta ett mer aktivt ägaransvar i statliga verk, myndigheter och
bolag. Regionalpolitiska hänsyn måste sättas i första rummet. Förändrad
organisation i statliga myndigheter, verk eller bolag skall föregås av en
regionalpolitisk konsekvensanalys.

Beslut som fattas inom olika samhällssektorer har stor betydelse för
tillväxt, sysselsättning och service i landets olika delar, och därmed för den
långsiktiga regionala utvecklingen. Centerpartiet har i annan motion krävt ett
moratorium för bildande av sektorsvisa storregioner i den statliga
förvaltningen, i avvaktan på att en mera effektiv länsbaserad förvaltning kan
bildas. En samlad statlig länsförvaltning måste samtidigt utredas, som
alternativ till den regionala organisationen. Utökad länsdemokrati, med
direktvalda regionfullmäktige, ger regionerna större ansvar för regional
samhällsplanering och förbättrar möjligheterna att skapa ekonomiskt mer
effektiva verksamheter. Centerpartiet anser att försöksverksamheten med
regionfullmäktige bör utvärderas med sikte på att riksdagen skall kunna fatta
beslut om ett rikstäckande system med regionalt självstyre med ikraftträdande
i samband med valet 2002. Enligt Centerpartiets mening bör detta system
bygga på direktvalda regionfullmäktige.

För en stabil utveckling på landsbygden är det viktigt att basnäringar som
jord- och skogsbruk samt fiske kan utvecklas. Produktion av livsmedel och
råvaror är en viktig del av landsbygdens ekonomi. Landsbygdsstödet bidrar
aktivt till utvecklandet av företag och ökad sysselsättning på landsbygden. I
partimotionen framhålls även att det är viktigt att kvinnors företagande
prioriteras inom ramen för detta stöd. Regeringens förslag om att
landsbygdsstöd även skall kunna ges i större orter avvisas av Centerpartiet.
Detsamma gäller regeringens förslag om ändrade regler för lokaliseringsstöd
till lokaler för uthyrning.

Vidare anser Centerpartiet att regeringen skall verka för att Botniabanan
och Atlantbanan ingår i och prioriteras som TEN-projekt. Ingen förändring av
utgiftsområdets ram föreslås.

Utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård

Framtidens största utmaning är att bygga ett samhälle som
står i samklang med naturen. Varje generation måste betala
för sig. Miljöskulden måste försvinna. Att förändra samhället
till ett kretsloppssamhälle kräver en stor omställning. Det
förutsätter människors engagemang och delaktighet.
Omställningen till kretsloppssamhället ställer krav på ny
miljöteknik, bidrar till miljövänliga energi-, transport- och
distributionssystem. Det ger nya jobb och resurssnålare
produktion. Centerpartiet förespråkar ekonomiska styrmedel
som ett instrument i miljöpolitiken. Ansträngningarna att
uppnå en gemensam miniminivå för koldioxidskatt inom EU
måste intensifieras. En skatteväxlingsreform måste
genomföras. I en särskild motion har Centerpartiet utvecklat
hur vi vill att miljöpolitiken ska utformas. Vi anser att
ansvaret för kretsloppsidéernas genomförande måste ligga på
alla samhällssektorer.

I motionen föreslår vi ökade resurser till kalkningsverksamheten och för
bevarande av skyddsvärda biotoper och markinköp för naturvårdsändamål. Vi
föreslår att detta bör finansieras inom programmet för omställning till hållbar
utveckling. Den långsiktiga finansieringen av kalkningsverksamheten bör
lösas via en kväveoxidskatt. Regeringen bör skyndsamt återkomma till
regeringen med förslag till sådan skatt. Ingen förändring föreslås i förhållande
till regeringens ram.

Utgiftsområde 21: Energi

Energisektorn måste kretsloppsanpassas. Sveriges framtida
energisystem måste baseras på förnybar energi som
produceras över hela landet. Den redan utbyggda
vattenkraften, bioenergi, vind och sol måste vara framtidens
viktigaste energikällor. Kärnkraften kan inte ingå som en del
i ett kretsloppsanpassat energisystem. Den medför dessutom
oacceptabla risker, därför måste den avvecklas. Centerpartiet
deltar konstruktivt i de överläggningar som för närvarande
pågår om energisystemets utformning i syfte att utveckla ett
uthålligt energisystem. Inga förändringar föreslås inom
utgiftsområdets ram.

Utgiftsområde 22: Kommunikationer

Regeringen kommer under hösten 1996 att presentera ett
förslag till transportinfrastrukturens långsiktiga utveckling.
Genom en överenskommelse mellan Centerpartiet och
regeringen har anslaget till de enskilda vägarna kraftigt höjts,
från 330 miljoner till 610 miljoner. Medel från anslaget
nybyggnation har överförts för att möjliggöra höjt anslag till
enskilda vägar.

I Centerpartiets trafikpolitiska motion anges riktlinjer för kommande
transportinfrastrukturprogram. Det finmaskiga vägnätet måste prioriteras.
Behovet av omställning mot ett hållbart samhälle måste prägla trafikpolitiken.
Centerpartiet anser att det skall införas en nollvision för fossila bränslen.
Därför bör det läggas fast en plan för hur fossila bränslen successivt skall
fasas ut och ersättas med förnybara bränslen.

Regeringens förslag om fortsatt monopol för AB Svensk Bilprovning
avvisas. Det finns inget som talar för att en avveckling skulle vara till
nackdel
för service och tillgänglighet.

Centerpartiet avvisar även regeringens förslag till utökad kreditgaranti för
Dennispaketet. Osäkerheten runt Dennispaketet är betydande. Centerpartiet
anser att ett moratorium för Dennispaketet bör införas. Dennispaketets
innehåll måste utredas på nytt. Vi föreslår att en ny statlig förhandlingsman
snarast tillsätts och att i avvaktan på en helhetslösning inga ytterligare
delbeslut tas. Vägverket har numera sektorsansvar. En sektorsansvarsanalys
av Dennispaketet bör genomföras.

Centerpartiet anser att regeringen snarast bör återkomma med en
redovisning av kostnaderna för de svenska landanslutningarna. I avvaktan på
att en utvärdering kommit till stånd bör inga nya delbeslut tas.

Bidragen till de kommunala flygplatserna i skogslänen bör höjas med 15
miljoner. Luftfartsverket föreslås bidra med dessa medel. Det får ankomma
på regeringen att närmare utforma hur Luftfartsverkets bidrag till dessa
flygplatser skall regleras. Centerpartiet anser även att ett system för statlig
upphandling av flygtrafiktjänster som är regionalpolitiskt viktiga, men inte
kommersiellt intressanta, bör införas. Finansieringen av en sådan
upphandling bör ske genom att en avgift tas ut på övriga inrikes flygresor.
Ingen förändring föreslås av utgiftsramen.

Inom ramen för sektorsforskning inom utgiftsområdet 22 föreslås att 20
miljoner reserveras på anslag E 22 Kommunikationsforskningsberedningen
för en satsning på en inernationell högskola för transport och kommunikation
vid Högskolan i Dalarna. Inga förändringar föreslås av utgiftsramen.

Utgiftsområde 23: Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar

Det miljöprogram för jordbruket som utarbetats i enlighet
med riksdagens intentioner verkar i full omfattning från
1996. Miljöprogrammet omfattar bl.a. miljöåtgärder för
bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald och
kulturmiljövärden, insatser inom miljökänsliga områden och
främjande av ekologisk odling fördelade på tre program.
Som ett led i uppföljningen av den överenskommelse
Centerpartiet gjorde med regeringen i februari 1995 har det
nu överenskommits att miljöstödsprogrammet ska tillföras
ytterligare sammanlagt 600 miljoner kronor, varav 300
miljoner i nationell finansiering. Detta är en angelägen
förstärkning mot bakgrund av de höga miljöambitioner som
bör finnas på jordbrukets område.

För kommande år förutsätter vi att medel avsätts så att resterande del av
den framförhandlade miljöstödsramen i EU-avtalet kan utnyttjas.

Utgiftsområde 24: Näringsliv

Sverige har idag en strukturell arbetslöshet. I
storleksordningen 500.000 nya arbetstillfällen behöver
skapas i landet. Den privata sektorn måste ges långsiktiga
förutsättningar att växa. I ett så kritiskt arbetsmarknadsläge
är det av avgörande betydelse, att den initiativkraft och
skaparglädje som finns tas tillvara i syfte att skapa ett
näringsliv med stor mångfald. Sverige behöver såväl stora
som små företag om vi ska få en ökad tillväxt och därigenom
lägre arbetslöshet och ökat välstånd.

De mindre företagen svarar för en stor del av sysselsättningen. Det är även
dessa företag, tillsammans med nystartade företag, som har den största
potentialen att skapa nya arbetstillfällen.

Centerpartiet har i motionen Näringspolitik för tillväxt föreslagit åtgärder
för att förutsättningar för ett bra näringslivsklimat ska skapas i Sverige. I
motionen pekar vi på områden som behöver förändras och utvecklas.
Utvecklingen av miljömarknaden är ett område där det finns stora potentialer
för såväl nya företag som nya arbetstillfällen. Allt talar för att de
miljövänliga
och resurseffektiva företagen kommer att bli de mest framgångsrika i
framtiden. Sverige ligger idag väl framme på detta område, men vi kan bli
bättre. Den stora potentialen för kvinnors företagande måste också tas
tillvara. Runt om i Sverige finns en enorm kvinnokraft med en unik förmåga
att med små medel ta sig an olika samhällsproblem, utvecklingsprojekt och
idéer. Centerpartiet föreslår att ett tioårigt program för främjande av kvinnors
företagande bör utarbetas.

En annan fråga av avgörande betydelse för att människor ska våga starta
företag är det sociala skyddsnätet. Trygghetssystemet måste utformas så att
det främjar framtidens flexibla arbetsliv, med en väsentligt större andel
verksamma som egenföretagare och uppdragstagare. Inga förändringar
föreslås inom utgiftsområdets ram.

Utgiftsområde 25: Allmänna bidrag till kommuner

Överensstämmer med regeringens förslag.

Utgiftsområde 26: Statsskuldsräntor m.m.

Överensstämmer med regeringens beräkningar.

Utgiftsområde 27: Avgiften till Europeiska gemenskapen

Överensstämmer med regeringens beräkningar.

13 Hemställan

13 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska
politiken som redovisas i finansplanen,

2. att riksdagen för budgetåret 1997 beslutar om fördelning av utgifterna
på utgiftsområden i enlighet med förslagen i proposition 1996/97:1,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anordnande av nya studentbostäder,1

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsförmedlingsnämndernas ansvar och handlingsfrihet,2

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en miljöbilaga till finansplanen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om valutapolitiken till regeringen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utvärdering av de ändrade ölskatterna,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hyresgästers självförvaltning och dess beskattning,3

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatt på kväveoxid,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kompensation för värme vid leverans till tillverkningsindustrin
eller växthusnäringen,3

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om yrkesfiskeavdrag,3

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortsatt skattebefrielse för etanol m.m.,3

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattebefrielse för biobaserade bränslen som ingår i blandbränsle,3

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reseavdrag,3

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en analys av socialbidragsberoendets orsaker.4

Stockholm den 7 oktober 1996

Olof Johansson (c)

Per-Ola Eriksson (c)

Helena Nilsson (c)

Agne Hansson (c)

Andreas Carlgren (c)

Karin Starrin (c)

Elving Andersson (c)

Marianne Andersson (c)

1 Yrkande 3 hänvisat till BoU.

2 Yrkande 4 hänvisat till AU.

3 Yrkandena 8, 10-14 hänvisade till SkU.

4 Yrkande 15 hänvisade till SoU.

Gotab, Stockholm 1996