med anledning av prop. 1996/97:29 höjning av koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen
Arizona Chemical förädlar en skogsråvara till högvärdiga
kemiska produkter, som ersätter produkter baserade på
petroleumkemi med produkter baserade på svensk
förnyelsebar bioråvara. Deras produkter utgör bindemedel i
målarfärg, lim, tryckfärger och vägmarkeringsfärger, som
tillsatsmedel till papper för att göra det hydrofobiskt, som
flotationsmedel vid framställning av mineraler, som
smörjolja vid metallbearbetning och för kedjesågar.
Konkurrens har man med andra råvaror som
petroleumderivat och vegetabiliska oljor (soja, raps m fl).
Den enda konsumentprodukt som tillverkas av råtallolja är
såpa.
Anläggningarna i Sandarne är störst i världen och Arizona Chemical har en
ledande position i alla marknadssegment där de deltar. Både processer och
produkter bygger på högt teknikinnehåll. Arizona Chemical tillhör sedan
1988 International Paper Company, världens största skogskoncern, i vars
kemidivision det ingår. Koncernen har resurser, kunnande och kritisk massa
för att kunna utveckla verksamheten.
Helt avgörande för verksamheten är tillgången på råtallolja, som är en
biprodukt vid framställning av sulfatmassa. Närmare 200 000 ton från ca 25
råvaruleverantörer, främst i Sverige, men även i Finland och Norge, för-
brukas.
Alternativ användning för råtalloljan är som bränsle. Massaindustrin är
stora energiförbrukare och kan använda råtalloljan i sina mesaugnar och
ångpannor. Priset på råtallolja styrs därför av massaindustrins energikost-
nader. Många av kontrakten med råtalloljeleverantörerna har en prisklausul
som direkt relaterar priset till kostnaden för ersättningsbränsle inklusive
skatt.
Koldioxidskatten drabbar Arizona Chemical på två sätt, dels genom egen
energiförbrukning i processer, dels genom att kostnaden för råvaran ökar.
Skatten på processbränslet är ca 4 MSEK men pris/kostnadseffekten på
råvaran är 10 ggr detta belopp (200 000 ton x 250 SEK/ton) eller 50 MSEK.
Verksamheten har byggts upp utifrån vissa förutsättningar och det finns
varken möjligheter att skicka notan vidare till kunderna eller att absorbera
kostnaderna. Det måste ligga i landets intresse att en råvara som råtallolja kan
vidareförädlas i flera steg istället för att den används som bränsle.
Vidareförädling av denna skogsråvara ger ökad BNP och många arbets-
tillfällen.
I Sverige är närmare 200 personer direkt berörda och indirekt berörs
mångdubbelt fler. I hela Skandinavien är närmare 500 personer direkt
engagerade i råtalloljeförädling. Möjligheterna till fortsatt vidareförädling är
goda. Ett intressant projekt är utvinning av steroler (trädens tillväxthormoner)
som råvara vid läkemedelstillverkning.
Hur kan då problemet, dvs effekter av CO2-skatt på råtallolja lösas?
Det finns olika vägar:
Förbjud bränning av råtallolja.
Kompensera Arizona Chemical genom restitution av fiktiv skatt.
Nedsättningsreglerna bör tillämpas både på CO2-skatt på egen förbrukning
för processändamål och den CO2-skatt som betalas till leverantörerna av
råtallolja via priset på råtallolja.
I Finland har man valt lösningen att beskatta råtallolja som eldningsolja.
Denna modell visar sig fungera bra och jag anser att det bör vara en fram-
komlig väg även för Sverige. En annan lösning är att låta råtalloljeproducent-
erna (massabruken) som säljer råtallolja för förädling (dvs ej som bränsle) få
skattebefrielse för motsvarande mängd eldningsolja.
Massabruken betalar i realiteten inte CO2-skatt på dessa volymer; de driver
endast in skatten från råtalloljeförädlingsföretagen. Skulle CO2-skatten
resultera i att råtalloljeförädling upphör, kommer råtalloljan att brännas och
ingen CO2-skatt att betalas. Därför är det angeläget att finna lösningar på
detta problem.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beskattning av råtallolja,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den finska modellen.