Utvärderingar som gjorts i flera länder, bl.a. USA, Tyskland
och Japan, har visat att ekonomisk demokrati är lönsam. När
de anställda får mer att säga till om ökar produktivitetet. När
en arbetsplats präglas av diktat uppifrån och inkomstklyftor
tillåts vara stora präglas samhället av motsättningar och de
sociala kostnaderna ökar.
Rudolf Meidners m.fl. förslag till löntagarfonder 1975 byggde
ursprungligen på tanken att de anställda skulle få ett direkt medägande och
medinflytande i företagen. Förhoppningen fanns också att de anställda
därmed lättare skulle acceptera att en större andel av förädlingsvärdet gick
till
investeringar. De rådslag som LO genomförde visade att medlemmarna ville
ha löntagarfonder men att makten över dem skulle vara decentraliserad.
Tyvärr lyckades inte arbetarrörelsen forma ett mer decentraliserat
löntagarfondsförslag och de ursprungliga målen övergavs. Fonderna blev
traditionella placeringsfonder utan någon påtaglig förnyande inverkan på
Sveriges näringsliv. Ett visst inflytande fick dock framträdande fackliga
funktionärer från LO.
Många känner behov av ökat inflytande över företagens verksamhet över
deras investeringar och annan användning av vinstmedel. Genom ökat
löntagarägande och ny arbetsorganisation kan företagen demokratiseras och
göras effektivare.
I Sverige ser vi nu tendenser till att den välfärdsmodell som byggts upp
efter kriget eroderas. Det beror främst på den höga arbetslösheten och på den
fallande offentliga konsumtionen. Förvärvsfrekvensen sjunker och kraven
ökar på att särskilda grupper - t.ex. äldre - ska utestängas från den öppna
arbetsmarknaden. Kraven ökar också på att enskilda företag ska ta ett större
ansvar för arbetskraftens sociala trygghet, något som påminner starkt om den
patriarkaliska välfärdsmodell som präglar andra länder i EU. Vi menar att
detta är en farlig och samhällsekonomiskt irrationell utveckling. Vi bör slå
vakt om och vidareutveckla den skandinaviska välfärdsmodellen. Men det
förutsätter ett maktskifte på arbetsmarknaden. Den fulla sysselsättningen är
en grundläggande förutsättning för en socialistisk välfärdspolitik.
Vänsterpartiet menar också att den ekonomiska demokratin bör utvidgas
genom mer löntagarägande och samhälleligt ägande. Vi stöder det förslag
som Metall framfört om reservationsfonder. Vänsterpartiet har i en motion
framfört ett liknande förslag till s.k. framtidsfonder. Tanken är att reservera
en mindre del av storföretagens övervinster och låta företagen utnyttja dessa
medel till kompetensuppbyggnad, till produktutveckling och förändringar i
arbetsorganisationen. Kompetensutvecklingen ska kunna vara inriktad på
ökad insyn i företagets villkor, dess långsiktiga planering, användning av
vinst, finansieringskällor o.s.v. Vi menar att åtgärden att reservera vinstmedel
är motiverad mot bakgrund av de stora vinster exportföretagen gjort under
senare år efter kronfallet 1992. Vi menar också att möjligheten för löntagarna
att utnyttja medlen i premiereservfonderna för investeringar i företag borde
utredas. Kollektivt ägda personalaktier kan eventuellt ges särskilt
gynnsamma skattevillkor. De fackliga organisationerna skulle kunna spela en
betydelsefull roll som förvaltare av medlemmarnas pensionsmedel.
Framtidens ägarmakt bör bygga mer på eget arbete i ett företag, på
kunskaper om produktion och teknologi och på viljan att ta ett långsiktigt
ansvar - mindre på kortsiktigt vinstintresse. En möjlighet att överväga kan
vara att tillåta högre rösträtt på aktier enbart för dem som själva arbetar med
eller i ett företag. Vidare bör stat och kommuner finna former för att ge ett
ökat ansvar till de anställda i sina företag. Även nya och mer demokratiska
former för företagande bör övervägas. En parlamentarisk utredning bör
tillsättas med uppdrag att senast 1998 lägga förslag till åtgärder för att
stärka
den ekonomiska demokratin och underlätta förnyelse av näringslivet.
Ibland är det så att när företagen kommer på obestånd och kanske går i
konkurs är det företagsledningen som handlat oskickligt eller rent av
bedrägligt. De anställda kan ha klarare insikt om vad som behöver göras för
att företaget ska komma på fötter igen. I en sådan upplever man det som
anställd orimligt att behöva gå ut i arbetslöshet trots att den egna
arbetsinsatsen varit fullgod.
En förköpsrätt för de anställdas samlade organisationer bör också utredas
av nämnda parlamentariska utredning. En sådan rätt skulle träda ikraft när
företaget ska likvideras eller byta ägare. En sådan förköpsrätt för de
anställda,
som bidragit till företagets uppbyggande med sitt arbete, skulle också kunna
motverka att priser vid överlåtelser och konkurser sätts för lågt.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av en parlamentarisk utredning med uppdrag att
lägga förslag till åtgärder för att stärka den ekonomiska demokratin.