Om ekonomisk demokrati
Utvärderingar som gjorts i flera länder, bl.a. USA, Tyskland och Japan, har visat att ekonomisk demokrati är lönsam. När de anställda får mer att säga till om ökar produktivitetet. När en arbetsplats präglas av diktat uppifrån och inkomstklyftor tillåts vara stora präglas samhället av motsättningar och de sociala kostnaderna ökar.
Rudolf Meidners m.fl. förslag till löntagarfonder 1975 byggde ursprungligen på tanken att de anställda skulle få ett direkt medägande och medinflytande i företagen. Förhoppningen fanns också att de anställda därmed lättare skulle acceptera att en större andel av förädlingsvärdet gick till investeringar. De rådslag som LO genomförde visade att medlemmarna ville ha löntagarfonder men att makten över dem skulle vara decentraliserad.
Tyvärr lyckades inte arbetarrörelsen forma ett mer decentraliserat löntagarfondsförslag och de ursprungliga målen övergavs. Fonderna blev traditionella placeringsfonder utan någon påtaglig förnyande inverkan på Sveriges näringsliv. Ett visst inflytande fick dock framträdande fackliga funktionärer från LO.
Många känner behov av ökat inflytande över företagens verksamhet över deras investeringar och annan användning av vinstmedel. Genom ökat löntagarägande och ny arbetsorganisation kan företagen demokratiseras och göras effektivare.
I Sverige ser vi nu tendenser till att den välfärdsmodell som byggts upp efter kriget eroderas. Det beror främst på den höga arbetslösheten och på den fallande offentliga konsumtionen. Förvärvsfrekvensen sjunker och kraven ökar på att särskilda grupper - t.ex. äldre - ska utestängas från den öppna arbetsmarknaden. Kraven ökar också på att enskilda företag ska ta ett större ansvar för arbetskraftens sociala trygghet, något som påminner starkt om den patriarkaliska välfärdsmodell som präglar andra länder i EU. Vi menar att detta är en farlig och samhällsekonomiskt irrationell utveckling. Vi bör slå vakt om och vidareutveckla den skandinaviska välfärdsmodellen. Men det förutsätter ett maktskifte på arbetsmarknaden. Den fulla sysselsättningen är en grundläggande förutsättning för en socialistisk välfärdspolitik.
Vänsterpartiet menar också att den ekonomiska demokratin bör utvidgas genom mer löntagarägande och samhälleligt ägande. Vi stöder det förslag som Metall framfört om reservationsfonder. Vänsterpartiet har i en motion framfört ett liknande förslag till s.k. framtidsfonder. Tanken är att reservera en mindre del av storföretagens övervinster och låta företagen utnyttja dessa medel till kompetensuppbyggnad, till produktutveckling och förändringar i arbetsorganisationen. Kompetensutvecklingen ska kunna vara inriktad på ökad insyn i företagets villkor, dess långsiktiga planering, användning av vinst, finansieringskällor o.s.v. Vi menar att åtgärden att reservera vinstmedel är motiverad mot bakgrund av de stora vinster exportföretagen gjort under senare år efter kronfallet 1992. Vi menar också att möjligheten för löntagarna att utnyttja medlen i premiereservfonderna för investeringar i företag borde utredas. Kollektivt ägda personalaktier kan eventuellt ges särskilt gynnsamma skattevillkor. De fackliga organisationerna skulle kunna spela en betydelsefull roll som förvaltare av medlemmarnas pensionsmedel.
Framtidens ägarmakt bör bygga mer på eget arbete i ett företag, på kunskaper om produktion och teknologi och på viljan att ta ett långsiktigt ansvar - mindre på kortsiktigt vinstintresse. En möjlighet att överväga kan vara att tillåta högre rösträtt på aktier enbart för dem som själva arbetar med eller i ett företag. Vidare bör stat och kommuner finna former för att ge ett ökat ansvar till de anställda i sina företag. Även nya och mer demokratiska former för företagande bör övervägas. En parlamentarisk utredning bör tillsättas med uppdrag att senast 1998 lägga förslag till åtgärder för att stärka den ekonomiska demokratin och underlätta förnyelse av näringslivet.
Ibland är det så att när företagen kommer på obestånd och kanske går i konkurs är det företagsledningen som handlat oskickligt eller rent av bedrägligt. De anställda kan ha klarare insikt om vad som behöver göras för att företaget ska komma på fötter igen. I en sådan upplever man det som anställd orimligt att behöva gå ut i arbetslöshet trots att den egna arbetsinsatsen varit fullgod.
En förköpsrätt för de anställdas samlade organisationer bör också utredas av nämnda parlamentariska utredning. En sådan rätt skulle träda ikraft när företaget ska likvideras eller byta ägare. En sådan förköpsrätt för de anställda, som bidragit till företagets uppbyggande med sitt arbete, skulle också kunna motverka att priser vid överlåtelser och konkurser sätts för lågt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av en parlamentarisk utredning med uppdrag att lägga förslag till åtgärder för att stärka den ekonomiska demokratin.
Stockholm den 7 oktober 1996
Bengt Hurtig (v)
Kenneth Kvist (v) Maggi Mikaelsson (v)
Gotab, Stockholm 1996