Den socialdemokratiska regeringen har som mål att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000. Detta skulle för Värmlands del innebära att 14 000 nya arbetstillfällen borde tillkomma per år till sekelskiftet. Målet borde egentligen vara att få bukt med den totala arbetslösheten - d.v.s. inkluderande dem som är i arbetsmarknadspolitiska åtgärder - som f.n. uppgår till ca 13 procent, men denna målsättning tycks vara regeringen övermäktig.
Det är endast livskraftiga företag som kan ge trygga arbetstillfällen i Värmland. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder är emellertid nödvändiga, inte minst i dagens hårda arbetsmarknadsläge.
Länsarbetsnämnden i Värmlands län har hitintills effektivt kunnat använda den åtgärdsarsenal som ställts till förfogande för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Därför ligger antalet öppet arbetslösa något under medeltalet för riket (7,8 procent). Länsarbetsnämnden arbetar direkt gentemot företagen och därför har man t.ex. kunnat placera ungdomar i 40 veckors lärlingsutbildning i företagen med hjälp av bidrag från länsarbetsnämnden. Kvinnor har fått kompletterande utbildning för att komma in på högskolan.
I Värmlands län är 7,3 procent av befolkningen öppet arbetslös (aug. 1996). Vissa delar av länet är särskilt hårt drabbade, t.ex. Storfors (10,1 procent), Munkfors (9,1 procent), Filipstad (8,9 procent), Forshaga (8,7 procent), Hagfors och Årjäng (8,6 procent).
Regeringen är uppgiven
Budgetpropositionen visar tyvärr en kapitulation inför arbetslösheten. Regeringen bekräftar de facto att målet om en halverad öppen arbetslöshet inte kommer att nås.
En rad mer eller mindre seriösa förslag diskuteras när denna motion skrivs, t.ex. ett s.k. friår då arbetslösa kan erbjudas anställning mot att en annan person tar ledigt med a-kassa, arbetsdelning och kortare arbetstider.
Regeringens förslag till åtgärder andas defaitism och visar ett statiskt synsätt. När t.ex. 32 försök med kortare arbetstider, som trotts vara en möjlig åtgärd, har utvärderats genom Arbetstidskommitténs försorg, har det visat sig inte ha några nämnvärda effekter på sysselsättningen.
Ett ökat kommunalt ansvar för arbetsmarknadsfrågorna har också diskuterats. För Värmlands del har en kommun, Arvika, erbjudits att delta i en sådan försöksverksamhet men tackat nej, då inga egentliga resurser ställts till förfogande och den statliga styrningen visat sig för hård.
Den värmländska arbetsmarknaden
Värmländskt näringsliv och värmländsk arbetsmarknad har traditionellt baserats på tung industri som verkstads-, stål-, pappers-, massa-, trä- och livsmedelsindustri. Detta är verksamheter som under de senaste 20 åren genomgått stora strukturomvandlingar. I regel har detta lett till att antalet arbetstillfällen minskat.
Under tiden har den offentliga sektorn vuxit kraftigt. I samband med landets ekonomiska kris och lågkonjunkturen har även den offentliga sektorn kraftigt minskat antalet anställda.
Under konjunkturuppgången 1994-1995 växte sysselsättningen långsamt. Värmland klarade sig relativt bra, eftersom en stor del av tillväxten kom i den exportorienterade tillverkningsindustrin. Ett annat område som expanderat är utbildningssektorn som vuxit i motsats till den offentliga sektorn för övrigt. Högskolan i Värmland har t.ex. ökat antalet studenter och personal.
Den privata tjänstesektorn, som borde vara en växande sektor, har tyvärr inte heller expanderat. Tvärtom har t.ex. banker och försäkringsbolag koncentrerats och kontorsnäten har minskat. För den värmländska glesbygden har detta inneburit att den nedåtgående spiralen fortsätter, eftersom övrig service dragits med vid nedläggningar.
Länets styrka är på skogs- och skogsindustrisidan men även inom elektronik och data samt inom besöksnäringen. Vissa faktorer försvårar emellertid utvecklingsarbetet och bör därför uppmärksammas:
Länet har en jämförelsevis låg andel företag inom kunskaps- och FoU- intensiv sektor, där potentiella utvecklingsföretag borde finnas.
Länet har en hög industriandel inom "mogna" branscher, där utvecklingen entydigt leder till minskat antal arbetstillfällen.
Länets näringsliv är i hög grad fjärrstyrt. Det utländska ägandet är betydande och de stora företagens huvudkontor ligger i regel utanför Värmland.
Karlstadsregionen är den region som klarat sig bäst och som kommit att få allt större betydelse för hela länets utveckling. Även denna region har emellertid fått vidkännas problem och neddragningar. Sålunda har ca 7 000 arbetstillfällen förlorats under 90-talet, varav drygt 1 500 inom försvarssektorn. Stora minskningar har skett och kommer att ske inom vårdsektorn. Även på den statliga sidan har neddragningar skett, t.ex. inom Länsstyrelsen och Länsarbetsnämnden.
Den beslutade nedläggningen av större delen av Scan i Kil som idag har drygt 500 anställda är mer eller mindre ett dråpslag för Kilsbygden och länet.
Västra Värmland är hårt utsatt. Av varslen i länet hänförs drygt 40 procent till denna region. Arvika och Eda kommuner har drabbats hårt. Nedläggningen av Svenska Tobaks anläggning i Arvika har försämrat situationen inom regionen.
Länets glesbygd kommer att drabbas hårt av Kilslakteriets nedläggning. Ett antal mindre jordbruk kan förväntas lägga ned verksamheten. Detta leder till att serviceunderlaget ytterligare försämras i glesbygden, att igenväxningen påskyndas och att förutsättningarna för turistnäringen försämras.
Nödvändiga åtgärder från länsmyndigheternas sida
Det är angeläget att försöka intensifiera utvecklingsarbetet och marknadsföringsinsatserna av länet ytterligare. Förutsättningarna för utvecklingsarbetet i länet har förbättrats genom samverkan mellan företag och länsstyrelse, bl.a. genom det s.k. Värmlandsrådets arbete med att tillvarata de möjligheter som finns i EU:s strukturfonder.
Marknadsföringsinsatserna inom projektet "Etablering Värmland" bör få en tydligare internationell inriktning och lobbyverksamheten gentemot EU förstärkas.
Genomförandeorganisationerna som bl.a. Inova, Hushållningssällskapet, ALMI och Värmlandskooperativen bör kunna ta på sig större roller i utvecklingsarbetet.
Representanter för länets kommuner och länsstyrelsen uppvaktade i våras arbetsmarknadsministern. Därvid framfördes bl.a.
att vissa medel borde tillföras Värmlands län för särskilda närings- och sysselsättningsinsatser på lokal nivå, bl. a. för medfinansiering av EU:s strukturfondsprojekt
att samtliga Värmlandskommuner borde få bli försökskommuner vad gällde lokal samverkan mot arbetslöshet
att medel motsvarande de indragningar som aviserats från AMS borde återföras till länet för särskilda lokala och regionala åtgärder
att de medel för särskilda regionalpolitiska åtgärder som NUTEK föreslår ska dras in får behållas i länet
att en justering av jordbrukets stödområdesgränser, framförallt för områden inom områdena 3 och 4, borde ske för att stoppa utslagningen från jordbruket.
Regeringens förslag
De föreslagna åtgärderna har inte resulterat i mycket.
Regeringen har dock "uppdragit" åt landshövdingarna i samtliga län att samla alla berörda parter för att utifrån lokala och regionala förutsättningar utarbeta och genomföra åtgärder som främjar småföretagsutveckling, däribland kooperativt företagande, tillväxt och sysselsättning. Företrädare för småföretag, fackliga organisationer, kommuner, landsting, lokala utvecklingsgrupper, ALMI företagspartner AB, lokala kooperativa utvecklingscentra, statliga myndigheter, folkrörelser och andra aktörer som kan bidra till goda utvecklingsbetingelser för småföretagen skall erbjudas att delta i samarbetet." En första rapport skall lämnas till regeringen den 15 december.
Regeringen säger att detta uppdrag är ett steg mot ett effektivare lokalt och regionalt arbete för småföretagsutveckling. Bl.a. skall diskuteras om vissa regionalpolitiska åtgärder skall koncentreras mot en del av länet eller mot grupper av företag. 500 miljoner kronor satsas på ett småföretagsprogram, som bl.a. skall användas till tekniköverföring till de mindre företagen, ökade turismsatsningar och inrättandet av en delegation för att förenkla för småföretagen. Medel från EU:s strukturfonders olika program skall beaktas i sammanhanget.
I dagens svåra arbetsmarknadsläge får inga idéer förkastas, även om en del av de föreslagna åtgärderna förefaller att vara kosmetika. Regeringen har en övertro på att man genom politiska lösningar och ökat antal sammanträden mellan olika intressenter kan "skapa arbetstillfällen".
Ta vara på företagens egen kraft!
Det visar sig alltmer klart att det endast är livskraftiga företag som kan skapa nya och varaktiga arbetstillfällen.
Regeringen säger i budgetpropositionen att "det krävs en omfattande förnyelse av näringslivet" och att "de mindre företagen spelar en allt viktigare roll för detta". Vidare sägs att regeringen bl.a. genom ett program om en miljard kronor för småföretagsutveckling ska göra det lättare att vara företagare. En viss skattelättnad för företag med upp till 600 000 kronor i lönekostnader genom sänkning av socialavgiften föreslås.
Detta räcker inte, särskilt inte med hänsyn tagen till att regeringen i sin generella politik, särskilt skattepolitiken, motverkar företagsamhet.
Vackra ord hjälper inte
Även om regeringen säger sig vara medveten om småföretagens betydelse och gör vissa positiva ansatser för den i många andra stycken en politik som är direkt hindrande för nyföretagande och företagsutveckling. Den gamla misstron mot företag och företagare kvarstår, vilket visar sig inte minst gentemot enmans/fåmansföretagen. En allmänt företagsvänlig politik, som gör det attraktivt att starta och driva företag, är alldeles nödvändig om vi ska kunna få fler arbetstillfällen.
Viktigaste åtgärderna för att dessa nya arbetstillfällen ska kunna komma till stånd är att skatterna på arbete och företagande sänks:
Den allmänna löneavgiften om 1,5 procent bör slopas generellt.
Höjningen av egenavgiften till sjukförsäkringen slopas.
Förmögenhetsskatten slopas.
Dubbelbeskattningen av utdelning och av kvarhållna vinster i aktiebolagen avvecklas helt.
Förslaget om förlängning av den s.k. arbetsgivarperioden till fyra veckor avslås.
Värna om länets basindustrier
Värmlands stora basindustrier är mycket viktiga exportföretag. Pappers- och massaindustrins produkter går t.ex. till ca 75 procent på export och betyder oerhört mycket för länets ekonomi.
De stora basindustrierna är mycket beroende av säker tillgång på energi och så billig energi som möjligt. Regeringens planer på avstängning av ett kärnkraftverk under mandatperioden är därför oroande, såväl vad gäller energitillgång som energipriser.
På energiområdet har skatter införts, tagits tillbaka och höjts igen på ett sätt som saknar motstycke. Det nu framlagda förslaget om höjda elskatter bör därför avslås. Förslaget om en höjning av koldioxidskatten för industrin bör också avslås.
Ge småföretagen chans att utvecklas!
Företag måste ges ekonomiska möjligheter att växa om de skall kunna anställa fler. Skatten på arbete och kunskap, skatten på kapitalbildning och skatten på företagande måste sänkas generellt om vi skall kunna få bukt med arbetslösheten! Detta är långt viktigare än de åtgärder som föreslås av regeringen.
Många företag börjar som enmans/fåmansföretag. Det är oerhört viktigt att dessa små företag har så goda villkor som möjligt för att kunna leva vidare och vidareutvecklas för att kunna anställa fler. Reglerna för fåmansföretagen är emellertid mycket hårda. Fåmansföretagaren är t.ex. diskriminerad även i ett aktiebolag.
Reglerna för fåmansaktiebolagen måste jämställas med reglerna för storföretagen, t.ex. när det gäller skatten på kapital. I dag måste framgångsrika fåmansföretag redovisa en utdelning över ca 16 procent som inkomst av tjänst med skattesatser ända upp till 60-70 procent. Detta stimulerar sannerligen inte till ökat företagande och fler jobb!
Det måste bli lättare för fåmansföretagen att få tillgång till riskkapital utan att behöva gå i personlig borgen och sätta hela familjens trygghet på spel.
Riskkapitalavdraget bör utvidgas och förbättras, bl.a. genom en förlängning i tre år utöver vad som nu gäller.
Dubbelbeskattningen på aktier bör avskaffas för allt företagande.
Förmögenhetsskatten bör avskaffas.
En generell sänkning av lönekostnaden bör ske genom sänkning av den allmänna löneavgiften (löneskatten) om 1,5 procent.
Förlängningen av företagens sjuklöneperiod till fyra veckor är förödande särskilt för småföretagen och är ett direkt hinder för anställande av fler personer i företagen. Förslaget bör avslås.
Den s.k. kvittningsrätten mellan inkomst av tjänst och inkomst av rörelse bör gälla utan den beloppsbegränsning om 100 000 kronor som nu gäller i uppbyggnadsskedet av ett företag i fem år.
Ytterligare förändringar av arbetsrätten är nödvändiga. I ett första steg bör en återgång ske till de regler som infördes av den borgerliga regeringen. Därutöver krävs en genomgripande utredning rörande arbetsrätten.
En privat tjänstesektor för arbete i hemmen bör utvecklas.
Utredningar har visat att införandet av en privat tjänstesektor för arbete i hemmen skulle medföra tiotusentals arbetstillfällen. Regeringen har - p.g.a. en negativ "pigdebatt" i de egna leden, särskilt från Socialdemokratiska kvinnoförbundets sida - tvekat inför att överhuvudtaget ta klar ställning i frågan och har nu begravt förslaget i en utredning.
Det är anmärkningsvärt att s.k. ROT-bidrag för husreparationer är "godkända", medan den typ av arbete som i alla tider utförts av främst kvinnor inte skall kunna bli föremål för något som helst stöd från statens sida. Med tanke på de s.k. skattekilarna (man måste idag betala sådant arbete med redan hårt beskattade pengar) är det nödvändigt med en skattesubvention för att de som utför arbetet ska kunna få lön för sitt arbete och inte behöva arbeta "svart". Vi föreslår ett skatteavdrag om 50 procent för arbete inom hemtjänstsektorn.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att den allmänna löneavgiften (löneskatten) om 1,5 % slopas generellt i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen avslår förslaget om höjning av egenavgiften till sjukförsäkringen i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att förmögenhetsskatten slopas i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att dubbelbeskattningen av aktier avvecklas helt i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen avslår förslaget om elskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen avslår förslaget om höjd koldioxidskatt för företagen i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att diskriminerande regler för fåmansföretagen bör slopas, t.ex. när det gäller skatten på kapital och skyldigheten att gå i personlig borgen för riskkapital,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att riskkapitalavdraget bör utvidgas och förbättras,
9. att riksdagen avslår förslaget om förlängning av företagens sjuklöneperiod i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att arbetsrättens utformning bör återställas till förhållandena före regeringsskiftet och att arbetsrätten bör bli föremål för vidare utredning,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en privat tjänstesektor för arbete i hemmen inrättas och att avdragsrätt för sådana tjänster medges med 50 %.
Stockholm den 4 oktober 1996
Gullan Lindblad (m) Göthe Knutson (m)
Gotab, Stockholm 1996