med anledning av prop. 1996/97:17 Skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall
Inledning
Den nyligen genomförda allmänna fastighetstaxeringen av
småhus har visat på stora brister i det nuvarande systemet
som lett till orimliga effekter för vissa fastighetsägare.
Inte minst i Bohusläns kustområden har vissa permanentboende drabbats
av så höga taxeringsvärden att de inte kommer att ha möjlighet att behålla
sina fastigheter. Detta är främst beroende av att vissa områden är synnerligen
attraktiva för fritidsboende vilket lett till att fastighetsförvärv skett till
rena
fantasipriser då kapitalstarka köpare trissat upp priserna. Detta drabbar i sin
tur de åretruntboende genom kraftigt höjda taxeringsvärden.
Att fiskare, pensionärer, småföretagare, barnfamiljer och andra som råkar
bo vid vissa kustområden skall få kraftigt höjda skatter därför att några
grannar sålt sina fastigheter till penningstarka sommargäster upplevs av de
allra flesta som en djup orättvisa.
Genom en överenskommelse mellan centerpartiet och regeringen föreslås
nu i proposition 1996/97:17 en skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall.
Skattereduktion skall avtrappas stegvis. Detta är ett bra förslag som kort-
siktigt lindrar de mest extrema effekterna i den uppkomna situationen men är
ingalunda en långsiktigt acceptabel lösning.
Utredning
I propositionen utlovar regeringen en utvärdering av 1996 års
allmänna fastighetstaxering. Det är positivt att en sådan
utvärdering kommer till stånd. Den måste dock ske i
parlamentariska former och dessutom ges i uppdrag att
utreda formerna för kommande fastighetstaxeringar. Därvid
bör även prövas helt nya modeller för basen för
fastighetsbeskattningen. En sådan modell som bör utredas är
att köpeskillingen skall ligga till grund för fastighetsskatten i
stället för taxeringsvärdet. Utredningen bör också pröva att
skilja på förvärv för fritidsändamål och förvärv för
permanentboende vid fastställande av taxeringsvärdena.
Förtroendemannainflytande
Det är en stor brist att de lokala
fastighetstaxeringsnämnderna har avskaffats. Därmed finns
inga lokala förtroendevalda som kan tillföra sunt förnuft i
samband med taxeringen. I stället matas ett antal datorer med
olika ingångsvärden och ut kommer taxeringsvärden där
ingen hänsyn tas till olika specifika lokala förutsättningar.
Inför kommande fastighetstaxeringar är det nödvändigt att lokala fastig-
hetstaxeringsnämnder inrättas. En fortsättning av nuvarande datorstyrda
beräkningssätt utan förankring i verkligheten riskerar annars att inom en nära
framtid driva bort den bofasta befolkningen från attraktiva kustlägen.
Brister i fastighetstaxeringen
Den nuvarande modellen för fastighetstaxeringen innehåller
flera brister som den ovan nämnda utredningen måste se
över. Några av dessa brister beskrivs nedan.
Belägenhetsfaktorn, som innebär att ett s.k. normalvärde multipliceras med
1,5 om fastigheten är strandnära och med 2,0 om det är en strandtomt, saknar
reellt underlag. Belägenhetsfaktorn skapar orimliga situationer, vilket kan
beskrivas genom ett exempel från Klädesholmen, utanför Tjörn. Två
identiskt lika fastigheter med lika stora tomter får dramatiskt skilda
taxeringsvärden trots att de bara ligger ca 100 m från varandra. Båda
fastigheterna har fått ett byggnadsvärde på 550.000 kr. När det gäller
tomtvärdet har däremot den ena fått ett värde på 550.000 kr medan den andra
fått ett värde på 275.000 kr. Det är svårt att inse rättvisan i detta då den ena
av dessa identiska fastigheter fått en höjning i den senaste taxeringsomgången
med 600.000 kr och den andra med 375.000 kr. Genom detta uppstår en
skillnad i skattebelastning på dessa fastigheter på närmare 7.700 kr per år
(inkl. förmögenhetsbeskattning) vid fullt genomslag.
Relationen tomtvärde/fastighetsvärde kan också ifrågasättas. Taxerings-
värdet skall ju vara 75 % av marknadsvärdet. Det är väldigt sällan som
obebyggda tomter går i handel. Därför finns inget marknadsunderlag för att
fastställa tomtvärdet. Det sker i stället av Riksskatteverket på, som det synes,
väldigt lösa grunder. Av RSV:s tomtvärdestabell (RSV S 1995:17) framgår
följande: Om basvärdet för en taxeringsenhet omfattande ett normhus och en
normtomt skulle utgöra 200.000 kr så anses tomtvärdet vara 15 % eller
30.000 kr. Om inflation och nybyggnation etc driver upp basvärdet till 1
miljon kr så skall tomtvärdet uppgå till 40 % eller 400.000 kr. Logiken
bakom detta är synnerligen svår att utläsa.
Antalet förvärv per värdeområde är en annat systemfel i taxeringsför-
farandet. Landet är indelat i ca 7000 s.k. värdeområden. Inom varje värde-
område skall marknadsvärdet på fastigheterna fastställas. Enligt handboken
för AFT 96 från Skatteförvaltningen bör antalet förvärv variera mellan 15 och
50 för att utgöra underlag för värderingen. I många värdeområden når man
inte upp till dessa antal. I många områden finns bara några enstaka förvärv.
Man väljer då att slå ihop ett antal värdeområden för att få ihop tillräckligt
många förvärv. Statistiskt är detta ett mycket tvivelaktigt tillvägagångssätt.
Om man har några få förvärv i varje värdeområde som inte är representa-
tiva och sedan multiplicerar detta med ett antal värdeområden blir ju inte
slutresultatet mer representativt. Ett exempel kan hämtas från Hasselön i
Sotenäs kommun. Där har en strandtomt på 100 kvadratmeter fått ett
taxeringsvärde på 600.000 kr, dvs att marknadsvärdet skulle vara 800.000 kr.
Underlaget i värdeområdet utgörs av en strandnära och en övrig fritids-
fastighet samt en permanentbebodd fastighet. Tomtstorleken på dessa
referensobjekt är 165, 165 och 520 kvadratmeter. Dataprogrammet fastställer
därefter taxeringsvärdet på den 100 kvadratmeter stora tomten till 600.000 kr.
Även för den mest rättroende skattebyråkrat torde orimligheten i detta vara
uppenbar.
Omtaxering
De exempel som redovisats ovan visar på stora brister i
systematiken med den nuvarande fastighetstaxeringen. Det är
därför viktigt att den aviserade utvärderingen sker snabbt och
att en omtaxering sker om denna utvärdering visar att för
höga taxeringsvärden åsatts vissa fastigheter i de mest utsatta
områdena. Utvärderingen bör avslutas senast den 1 sept.
1997 så att en eventuell omtaxering kan få verkan för de
skattskyldiga senast år 1999.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av 1996 års allmänna fastighetstaxering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omtaxering,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning av det framtida taxeringsförfarandet och underlaget för
fastighetsskatt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokala fastighetstaxeringsnämnder.