av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström (m)
Med anledning av prop. 1996/97:29 Höjning av koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen
Riksdagen medgav genom beslut under våren 1996 - i
avvaktan på kommande förslag avseende bl.a. en ny modell
för skattenedsättning för den energiintensiva industrin och
växthusnäringen - uppskov för växthusodlingen från
tillämpningen av de nya reglerna för uppbörd av energiskatt
och koldioxidskatt vid uppvärmning av växthus. Uppskovet
gäller till den 1 januari 1997. Beslutet innebar att
växthusodlingen fram till detta datum fortsatt får göra avdrag
för skattenedsättningen på fakturan vid leverans av bränslet.
I regeringens nu framlagda proposition lämnas frågan om växthusodlingens
fortsatta uppbörd av energiskatt utan avseende. Något nytt uppbördssystem
för växthusodlingen, som beaktar branschens speciella likviditetsproblem och
likviditetssvängningar över året, har regeringen således inte presenterat.
Växthusodlingen är en extrem småföretagarbransch och omfattar totalt
cirka 1 500 företag med stor spridning över landet. Medelarealen uppgår till
cirka 2 200 m2/företag och ca 700 företag är under 1 000 m2.
Växthusföretagens likviditetssituation är mycket ojämnt fördelad över året.
Detta beror i första hand på odlings- och marknadssäsongernas beroende av
klimatet. Genom prisets starka beroende av tillgångs- och efterfråge-
situationen under säsongen, nationellt såväl som internationellt, kommer
likviditetsförhållandena i företagen att vara svåra att förutsäga och planera
efter.
Växthusföretagen är högt belånade genom investeringar, vilket innebär ett
stort problem för branschen när det gäller att möta tillfälliga och stora
likviditetsproblem med ökade krediter. Redan i normalfallet startar många
företag sin odlingssäsong för året med stora tillfälliga driftskrediter.
För ett företag med produktion av gurka eller tomat på ca 7 000 m2 ökar
likviditetsbehovet under första kvartalet, om fulla energiskatter skall erläggas
vid leverans av bränslet, med cirka 200 000 kronor utöver den normala
startkrediten i företaget. Under andra kvartalet blir det ackumulerade
likviditetsbehovet cirka 125 000 kronor. Med hänsyn till eftersläpningen i
återbetalningen av nedsatt skatt från föregående kvartal kan som mest
företagets likviditetsbehov uppgå till 250 000-275 000 kronor. Detta belopp
skall sättas i relation till företagets totala omsättning, som genomsnittligt
ligger på cirka 2,8 miljoner kronor.
Vi finner det oacceptabelt att ett administrativt uppbördsförfarande för
energiskatt skall ge sådana ekonomiska effekter i ett företag som här
åskådliggjorts. För företagen kommer till detta ett kraftigt ökat administrativt
arbete med ansökan om återbetalning av skatt kvartalsvis fyra gånger om året.
Då merparten av de 1 500 växthusföretagen också kommer att kunna åberopa
skattenedsättning enligt den föreslagna 0,8-procentsregeln tillkommer
ytterligare två ansöknings- och redovisningstillfällen under året för denna
nedsättningsdel. Man bör i sammanhanget fråga sig om samhället är berett att
möta den kraftigt ökade ärendevolym, cirka 8 000 ansökningar per år, som
omläggningen av uppbördssystemet föranleder.
För växthusföretagen kommer kostnaderna för ökade driftskrediter i
anledning av det nya uppbördsförfarandet att helt eller till större delen
eliminera den skattelindring för växthusföretagen, som regeringens
skatteförslag avser att ge till denna konkurrensutsatta bransch.
Med hänsyn till den mycket negativa effekt som omläggningen, såsom
ovan beskrivits, kommer att få för växthusföretagen och för hela branschen
och med beaktande av branschens mycket utsatta konkurrenssituation likväl
som av omtanke om en god hushållning med samhällets resurser för
uppbördsförfarandet anser vi att växthusodlingen skall medges att mot
försäkran fortsatt få göra avdrag för hela skattenedsättningen vid leverans av
bränslet. I propositionen föreslås att denna möjlighet skall medges för den
nedsättning som kan bli aktuell för företagen med hänsyn till 0,8-
procentsregeln. Vi föreslår att denna möjlighet för växthusodlingen utsträcks
till att gälla hela den för branschen föreslagna skattenedsättningen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar medge växthusodlingen att mot försäkran få göra
full skattenedsättning på fakturan vid leverans av bränsle i enlighet med vad
som anförts i motionen.