Motion till riksdagen
1996/97:Fi15
av Anita Johansson m.fl. (s)

med anledning av prop. 1996/97:21 Nedsättning av socialavgifter, m.m.


Regeringen föreslår enligt propositionen nedsättning av
arbetsgivaravgifterna från 1 januari 1997 med 2 500 kronor
per månad eller med fem procentenheter på
avgiftsunderlaget. Flera bolag som ingår i en koncern räknas
som en arbetsgivare.
Vi kan konstatera att nedsättning kan få vissa snedvridande effekter
beroende på hur verksamheten organiserats, bl.a. inom detaljhandeln. Det är
här frågan om en befintlig organisation och inte om något som tillkommit för
att eventuellt uppnå fördelar utifrån förslaget om nedsättning av arbetsgivar-
avgifterna.
Inom detaljhandeln råder speciella förhållanden som resulterar i att det mer
är de enskilda butikerna som konkurrerar med varandra än de företag som
äger butikerna eller annars svarar för någon form av samverkan mellan
butikerna. En helt avgörande konkurrensfaktor för detaljhandeln är
kostnadsbilden för varje försäljningsenhet. Om kostnaderna för en
försäljningsenhet allt annat lika är högre än för en annan uppstår en
konkurrenssituation i obalans. Om obalansen är självförvållad, orsakad av
kostnadsineffektivitet, får företaget med den ofördelaktiga kostnadsbilden
försöka rätta till skevheten eller lägga ner verksamheten. Är de högre
kostnaderna för den ena försäljningsenheten däremot orsakade av
omständigheter som ligger utanför ägarens kontroll finns det emellertid
anledning att vara mera observant.
Av de stora "blocken" i svensk detaljhandel har konsumentkooperationen,
med ca 17 % av dagligvaruhandeln, under senare år av olika skäl valt att
bedriva det mesta av verksamheten i ett fåtal juridiska personer. Den
närmaste konkurrenten ICA, med ca 22 % av dagligvaruhandeln, består
däremot av ett mycket stort antal juridiska personer. Ett förslag som det nu
lagda om sänkning av de sociala avgifterna kommer därför att få helt olika
effekter. Effekterna kan knappast vara avsedda av regeringen eftersom de
kommer att snedvrida konkurrensen inom dagligvaruhandeln. Den föreslagna
sänkningen har i den allmänna debatten om regeringens förslag ansetts vara
betydelselös. För en liten butik, oavsett vilken ägare som står bakom, som
arbetar i en knivskarp konkurrens kan emellertid även en liten reducering av
kostnaderna innebära en lättnad. Får den ena av två konkurrerande butiker en
kostnadsfördel som beror på annat än egna åtgärder innebär det att
konkurrensen snedvrids till den enas fördel på ett otillbörligt sätt.
Enligt vår mening skulle problemet kunna få sin lösning genom att
beloppsgränsen räknas per fast driftsställe eller arbetsställe i stället för per
arbetsgivare inom detaljhandeln. Begreppet arbetsställe finns redan i annan
lagstiftning. Begreppet används i bl.a. aktiebolagen och i lagstiftning som
berör förvaltningsberättelsen i fråga om antalet anställda.
Vårt förslag får, utöver att vara sysselsättningsstimulerande, anses ha
regionalpolitiskt positiva effekter genom att omfatta mindre arbetsställen
även i de fall arbetsstället ägs av ett något större företag på annan ort inom
ramen för förslaget.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en förändring inom ramen för den av regeringen föreslagna
sänkningen av arbetsgivaravgifterna.

Stockholm den 3 oktober 1996
Anita Johansson (s)
Ingemar Josefsson (s)

Björn Ericson (s)