Många fartyg med miljöfarlig last trafikerar farvattnen runt
Sveriges kuster och på vattenvägarna inne i landet. För
oljetransporterna i eller i anslutning till svenska farvatten
svarar ca 400 tankfartyg. Merparten av dessa går på svenska
hamnar och svarar totalt för ca 4000 anlöp per år.
Transporterna längs västkusten och sydkusten är mest
omfattande.
Efter Sovjetunionens fall väljer nu de f.d. östblocksländerna och Finland att
importera en större del olja över köl från väst i stället för att importera via
pipeline från Ryssland. Som en följd av ökad trafik, dåligt tonnage och ibland
dåligt miljömedvetande har antalet registrerade utsläpp av olja ökat markant i
Östersjön. I takt med industriutvecklingen ökar även transportbehovet av
kemikalier av olika slag samtidigt som kraven på beredskap och förmåga till
miljöräddningsinsatser stiger.
I dagsläget sker ca 95% av Sveriges utrikeshandel över svensk hamn. Över
de svenska hamnarna skeppas årligen 114 miljoner ton utrikes gods, varav 27
miljoner ton med färja. Detta innebär att två lastfärjor anlöper svensk hamn
varje timma dygnet runt, och totalt anlöps svensk hamn av en färja från
utlandet var fjärde minut dygnet runt och året runt.
Fartygstransporter är ett miljövänligt transportsätt som bör uppmuntras
men vi vet också att olyckor med tragiska följder för människor och miljö kan
inträffa. Många oljeutsläpp sker anonymt, och tyvärr har det varit svårt att få
fastställt vem som bär skulden till utsläppen.
Kustbevakningen genomför regelbunden övervakning med flyg och fartyg.
Sverige verkar i olika internationella sammanhang för att förbättra
möjligheterna att upptäcka, bevissäkra och lagföra otillåtna utsläpp. För att
effektivisera övervakningen samordnas verksamheten i viss utsträckning
mellan länderna runt Östersjön och Nordsjön.
Nu finns möjlighet att genom modern teknik förenkla och förbättra
informationen om var olika fartyg befinner sig. Det är en s.k. transponder
som ger exakt information var fartyget finns genom att sända ut signaler som
anger fartygets position, hastighet och identitet. På så sätt skulle
Kustbevakningen via sjöräddningscentralen kontinuerligt kunna få värdefull
information om fartygstrafiken när det t.ex gäller att spåra otillåtna utsläpp.
Miljöfarliga transporter skulle kunna följas hela tiden. Ett transpondersystem
skulle naturligtvis också underlätta räddningsarbetet till sjöss vid olyckor.
Transpondrar tillverkas i Sverige av Rymdbolaget tillsammans med
Celsius. Det finns ca 50 installationer i dag, t.ex. på lotsbåtar.
Sjöfartsverket arbetar med att få igenom ett förslag om att alla fartyg över
300 ton ska utrustas med transpondrar. Först måste dock frekvensfrågan lösas
liksom vilka tekniska standarder som ska gälla. På sikt skulle ett globalt
system med transpondrar på alla fartyg bli ett effektivt sätt att förebygga och
bekämpa miljöfarliga utsläpp.
Utvecklingen av systemet med transpondrar sker inom ett EU-projekt där
Sjöfartsverket deltar. Det är av stor vikt att Sverige fortsätter att aktivt
arbeta
med att få till stånd en internationell överenskommelse om transpondrar på
fartyg. Genom en sådan överenskommelse blir det möjligt för alla
medlemsländer att övervaka bl.a. miljöfarlig last som anländer till EU:s
kustområden.
För att Sverige ska vara pådrivande i detta arbete bl.a. i Östersjöområdet
bör inom ramen för Östersjöprogrammet resurser avsättas för att bygga ut det
svenska basnätet som ska ta emot signaler från fartygstrafiken. När basnätet
sedan knyts ihop med Sjöräddningscentralen (MRCC) får vi en god
heltäckande och ej anonym trafikinformation.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att få till stånd en internationell överenskommelse om
transpondrar på fartyg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resurser att bygga ut det svenska basnätet.