Sveriges försvar har av tradition en mycket omfattande egen
forsknings- och utvecklingsverksamhet. Försvaret är den
organisation som vid sidan om universiteten har den största
vetenskapliga kompetensen. Forskningen täcker stora delar
av det vetenskapliga fältet från rent humanistiska och
samhällsvetenskapliga områden till tekniska och medicinska.
Denna resurs har redan utsatts för nedskärningar i samband
med att försvarsbudgeten successivt minskats. Man tappar
kompetens inom viktiga områden och sannolikheten för att
denna utveckling fortskrider är stor. I tider av hög
arbetslöshet är det naturligtvis dessutom speciellt viktigt att
inte personal friställs i onödan. En viktig del i anpassning av
svenskt försvar till de nya omständigheterna är att successivt
ställa om försvarets verksamhet till civil verksamhet. Detta
kan ske på olika sätt.
När det gäller forskningsresurser så är det av vitalt intresse att en
omställning görs inte bara för att det civila samhället därmed får värdefulla
förstärkningar utan för att försvaret skall kunna upprätthålla en kompetens
som inte annars skulle vara möjlig under fredstid. Man kan inte lägga
forskningskompetens i malpåse. Inte heller är det lätt att snabbt bygga upp
sådan kompetens om detta skulle krävas i framtiden. Det är alltså av flera
skäl intressant att behålla och utveckla FOA:s forskningsverksamhet
samtidigt som verksamheten inriktas så att den gagnar det civila samhället.
FOA täcker många intressanta områden. Självfallet är man väl rustad för
olika direkt militära tillämpningsområden, t.ex. stridsledning,
operationsanalys, strategiskt försvar, psykologiskt försvar etc. Där finns
också specialavdelningar och forskningsgrupper med inriktning på man-
maskin-system, perception och inlärning, kognition, riskanalys etc. men
också tekniskt avancerade projekt kring datorkommunikation, processtyrning
och olika teknisk apparatur.
Vi vill på detta stadium föreslå att frågan om en effektiv inriktning av
försvarsforskningen mot civil verksamhet utreds. Regeringen bör få i
uppdrag att tillsätta en utredning med detta uppdrag varvid också skall ingå
att föreslå hur en sådan verksamhet skall organiseras och finansieras. Därvid
skall särskilt klargöras vilka civila myndigheter och organ som är lämpliga
samarbetspartners och hur ledningsansvar och samfinansiering skall
utformas.
Vi föreslår också att verksamhet redan nu inleds i form av fyra pilotprojekt
inom angelägna områden. Erfarenheterna från dessa kan då också utgöra en
grund för utredningens arbete. Den övergripande samordningen och de
föreslagna utredningarna kan lämpligen förläggas till FRN som också kan ta
ansvar för samordning, administrativ ledning och utvärdering av de fyra
projekten.
Dyslexiprojektet
I anslutning till en internationell fokusering på "lära för
livet" under 1996 har man i Sverige deklarerat 1996 som
"Dyslexiår". Utöver de organisationer som under lång tid
drivit frågan om hjälp till elever med specifika läs- och
skrivsvårigheter är flera olika instanser med i arbetet under
året. Det har bildats en särskild kampanjförening och fond
för ändamålet (Dyslexifonden). Frågan har uppmärksammats
under flera år i riksdagen genom motioner från flera partier.
Uttalade stöd finns det gott om men några anslagna medel
från riksdagen har inte beviljats för ändamålet i år. Så
avslogs t.ex. Miljöpartiets hemställan om 50 miljoner kronor
för stöd 1996. Även i årets budget hemställer Miljöpartiet
om särskilda medel för hjälp till elever med specifika läs-
och skrivsvårigheter.
Beroende på ett allt mer läs- och skrivorienterat samhälle (datorisering,
robotisering, texthantering i TV etc.) har situationen nu blivit så allvarlig
att
alla möjligheter till en effektiv och omedelbar insats för människor med
dyslexi bör tillvaratagas. En lösning av dyslexiproblemet kräver utnyttjande
av en rad olika kunskapsområden, från kunskap om språkförståelse,
språkinlärning, perception till kunnande om teknik för information och
kommunikation, datorer, bildhantering. FOA är unikt i det avseendet att
organisationen täcker många av dessa specialiteter. En samverkan mellan
FOA, SIH, Skolverket, de universitetsforskare som arbetat med dyslexi
(Göteborgs universitet och Karolinska institutet i Stockholm) och de aktiva
intresseorganisationerna skulle ge närmast perfekta förutsättningar för att
finna vägar att minimera dyslektikernas svårigheter.
Det borde vara en intressant utmaning för FOA att ta sig an denna civila
insats, som ligger relativt långt från organisationens vanliga
tillämpningsområden, och demonstrera sin förmåga att operera även inom
det civila fältet.
Sensorprojektet
Den sensortekniska avdelningen vid FOA har en
internationellt framskjuten position inom sitt område. Bland
annat har framtagandet av det som populärt kallas
"elektronisk näsa" uppmärksammats. Denna teknik syftar till
att detektera låga koncentrationer av olika gaser i luft.
Självfallet vore det av stort intresse att utveckla och använda
tekniken inom civila områden, t.ex. för upptäckt och
kvantifiering av utsläpp av luftföroreningar eller för larm vid
oväntade utsläpp från energiverk eller industri. Det är inte
svårt att finna tillämpningsområden men självfallet bör en
närmare utredning av olika alternativ ske under FOA:s
ledning eller medverkan. Fördelen med just tillämpningen
inom miljöarbetet är emellertid så uppenbar att ett
pilotprojekt bör kunna startas omedelbart i samverkan med
t.ex. TFR, SNV och några universitetsinstitutioner,
eventuellt med NUTEK inkopplat för senare samverkan med
några svenska företag.
Man-maskin-projektet
Den ökade automatiseringen och utnyttjande av teknik i allt
större sektorer av arbetslivet innebär ökade krav på kunskap
om samspelet mellan människan och den maskin som hon
hanterar. Det kan gälla operatörer vid kärnkraftverk eller i
maskinhallar vid ett pappersbruk med komplicerade
arbetsuppgifter eller den enskilda människan framför en
dator i kontorsmiljö, kassorna i dagligvaruhandeln eller
liknande. Här har FOA en kompetens som är unik och skulle
kunna komma samhället till nytta även i avseenden som inte
direkt berör försvaret. Det är gott om naturliga
samarbetspartners, t.ex. Arbetslivsfonden och Folkhälsan.
Regeringen bör tillsätta en arbetsgrupp stationerad på FOA
med uppdrag att snabbt ta fram ett eller två lämpliga
pilotprojekt inom området och då välja områden som är av
stort samhälleligt intresse och där naturliga
samarbetspartners finns inom den civila sektorn.
Riskanalysprojektet
Riskanalys är naturligtvis en av försvarets
kompetensområden. Det är inte fel att säga att
medvetenheten om risktagande är väl utvecklad inom
försvaret medan det civila samhället, inte minst då
beslutande församlingar inom riksdag, landsting och
kommuner, har mycket dålig medvetenhet vad gäller
riskbedömningar. Här finns stora vinster att göra genom ett
samarbete med försvaret. Vi föreslår ett pilotprojekt inom
detta område i form av ett samarbete mellan FOA och det
nya budgetkontor som enligt Miljöpartiets förslag skall
knytas till riksdagen. Mycket talar för att budgetkontoret bör
förstärkas med analytiker specialiserade inom
framtidsforskning. En komplettering med experter på
riskbedömningar är också önskvärd. Förslaget är alltså att
FOA deltager i detta arbete direkt i denna enhet. Beslut bör
tas av riksdagen och formerna och omfattningen av
verksamheten kan utvecklas under ledning av
talmanskonferensen.
Det är väl känt att FOA redan tidigare har deltagit aktivt i samhällets civila
verksamheter: ambulansflyg, spaningsuppdrag, datortjänster, transport-
insatser etc. Det nu aktuella förslaget innebär emellertid en mer långsiktig
och målmedveten satsning som ingår som ett led i den rationalisering och
sparsamhet med resurser som krävs med hänsyn till landets ekonomi. Men
utvecklingen av den civila sidan syftar längre än så. Det handlar om en
omställning av försvaret till civil verksamhet som inte bara optimerar
användningen av befintliga resurser utan också effektuerar en försvars-
politisk målsättning på ett sätt som minimerar risken för friställning av
personal, bevarar delar av en potential inom försvaret som en försäkring
inför eventuella förändringar i beredskapsläget och dessutom ger möjligheter
till fortsatt utveckling av befintlig kompetens inom försvaret.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppdrag
att föreslå former för omställning av delar av FOA:s verksamhet mot civila
uppgifter vad gäller forskning och utveckling enligt vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär att formerna för genomförande av de
i motionen föreslagna fyra pilotprojekten utvecklas samt att FOA och
berörda instanser ges uppdraget att genomföra projekten,
3. att riksdagen för budgetåret 1997 inom utgiftsområde 6 anvisar 30
miljoner kronor till anslaget D4 Försvarets forskningsanstalt för
genomförande av de i motionen föreslagna projekten,
4. att riksdagen för budgetåret 1997 för genomförande av de i motionen
föreslagna projekten inom utgiftsområde 16 anvisar 20 miljoner kronor till
anslaget A 4 Genomförande av skolreformen, 10 miljoner kronor till anslaget
A 6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp,
8 miljoner kronor till anslaget D 1 Forskningsrådsnämnden: Forskning och
forskningsinformation samt 2 miljoner kronor till anslaget D 2
Forskningsrådsnämnden: Förvaltning.1