Under efterkrigstiden fram till 1970-talets slut rekryterades piloterna till de svenska flygbolagen huvudsakligen från Flygvapnet. Bl.a. höjda krav på utbildningen samt ökade kostnader för denna medförde en övergång till långtidsanställda flygförare inom Flygvapnet. Detta ledde till en ökad känslighet för rekryteringen till den civila luftfarten för att under 1970-talet utmynna i en brist på stridsflygare. Mot denna bakgrund beslöt statsmakterna att inrätta en civil flygskola.
Den civila flygutbildningen organiserades i anslutning till Krigsflygskolan i Ljungbyhed och ingår i denna under benämningen Trafikflygarhögskolan (TFHS). Skolan inledde sin verksamhet 1984 och syftet var att skapa ett civilt alternativ till flygbolagens rekrytering av piloter från Flygvapnet.
Den djupa konjunktursvackan i förening med rationaliseringar och strukturförändringar inom trafikflyget har medfört att praktiskt taget ingen nyrekrytering av piloter skett sedan 1991. Detta har medfört en kraftig neddragning av verksamheten vid TFHS. Den har dock, väsentligen av beredskapsskäl samt med hänsyn till utbildningens art och kvalitet, kommit att behållas på en s.k. bevarandenivå. Vid tidigare riksdagsbehandling i anslutning till 1993/94 års budgetproposition uttalade försvarsutskottet bl.a. att skolan har en betydelsefull uppgift att fylla när det gäller att långsiktigt säkerställa behovet av piloter. I bet. 1994/95:FöU4 framhäver utskottet också betydelsen av en helhetssyn på den civila pilotutbildningen.
Trafikflygarhögskolans verksamhet har varit föremål för ett omfattande utredningsarbete. Detta har bl.a. utmynnat i en utredning av Lunds universi- tet vad gäller frågan om att inordna den civila trafikflygarutbildningen i universitetets verksamhet. Universitetet ställer sig, efter en grundlig genom- gång av frågan, positiv till en sådan lösning. Avgörande för denna bedömning har varit att utbildningen inte blott i sig uppfyllde kraven härför, utan att ett sådant arrangemang även kunde bedömas som väsentligt för dess fortsatta gynnsamma utveckling. Utbildningen skulle på detta sätt ges en forskningsanknytning, en vetenskaplig grund, jämte dess hittillsvarande bas av beprövad erfarenhet. Utbildningens nuvarande lokalisering till Ljungby- hed underlättar otvivelaktigt en sådan integration i universitetets verksamhet. Universitetet anförde också att ett inordnande av TFHS i dess verksamhet bl.a. var ägnat att skapa goda förutsättningar för en bred och ändamålsenlig efter- och vidareutbildning av trafikflygare samt att det även skulle tillföra universitetet berikande erfarenheter.
Frågan om fortsatt statlig trafikflygarutbildning har utretts av förre chefen för flygvapnet, generallöjtnant Lars-Erik Englund. Utredaren föreslår att TFHS skall förbli under statligt huvudmannaskap och vara lokaliserad till Ljungbyhed. Utredaren redovisar bl.a. flygsäkerhetsmässiga skäl för en fortsatt statlig trafikflygarutbildning. Han förordar samtidigt att ett inordnande i högskolan bör övervägas. Utredarens slutsatser delas i huvudsak av Luftfartsinspektionen.
Enligt vår mening finns det synnerligen starka skäl att bibehålla verksamheten vid TFHS på oförändrad nivå. Det finns grundad anledning anta att den konjunkturförbättring som nu är alldeles tydlig bl.a. kommer att medföra ett ökat behov av piloter. Statistik över bl.a. antalet flygpassagerare, liksom antalet landningar på svenska flygplatser, visar således att det under 1994, för första gången sedan 1990, har skett en uppgång under ett helt år. Detta skall också ses mot bakgrund av de starka rationaliseringar som genomförts inom flygtrafiken under senare år och som i sin tur bör leda till att en stigande verksamhetsvolym relativt snart leder till ett ökat behov av personal. Härtill skall läggas de pensionsavgångar för piloter som - enligt redovisning i bl.a. universitetets utredning - kan förväntas under den närmaste tioårsperioden 1995-2005. Sammantaget synes detta entydigt tala för ett behov av nyrekrytering av piloter. Därför finns det anledning att nu planera för viss expansion, så att inte samma pilotbrist uppstår som vid den starka ökningen av flygtrafiken under särskilt senare delen av 1980-talet. TFHS har härvid genom sin kvalificerade utbildning en särskilt betydelsefull roll när det gäller att långsiktigt säkerställa behovet av piloter.
Mot bakgrund av vad som ovan redovisats föreslår vi vidare att riksdagen - under förutsättning av en fortsatt verksamhet vid TFHS - ger regeringen till känna önskemålet om att till fortsatt prövning uppta Lunds universitets förslag att inordna utbildningen i universitetet. En sådan anordning synes medge många fördelar, inte minst vad gäller möjligheterna att genom en adekvat forskningsanknytning av utbildningen främja flygsäkerheten. Av stor betydelse i detta sammanhang är också att Lunds universitet i motsats till KTH, som av Högskoleverket bedömts vara ett lämpligare alternativ för en högskoleanknytning, förfogar över de fakulteter som är av största intresse när det gäller just utbildningens forskningsanknytning, nämligen samhällsveten- skaplig och medicinsk fakultet.
I detta sammanhang vill vi också framhålla att såvitt nu kan bedömas synes TFHS som enda utbildningsanstalt i vårt land komma att uppfylla de sameuropeiska krav som kan förutsättas gälla fr.o.m. 1998 vad beträffar personella och materiella resurser m.m. för utbildning av trafikflygare.
I bet. 1994/95:FöU4 understryker försvarsutskottet att kompetensen vid TFHS bör tas till vara och samordningsmöjligheter beaktas bl.a. med SAS Flight Academy och Lunds universitet. I prop. 1996/97:4 konstaterar regeringen att de civila flygbolagens efterfrågan på piloter har ökat. Progno- serna pekar vidare på att efterfrågan kommer att bestå under i varje fall ett antal år framöver. Regeringen anser också att de argument av ekonomisk art som utredaren för fram talar för en bevarad trafikflygarutbildning genom TFHS. Samtidigt framhåller regeringen att utbildningen av civila trafik- flygare inte är en uppgift för Försvarsmakten utan att denna utbildning bör bedrivas av en annan huvudman. Mot denna bakgrund slås i propositionen fast att Försvarsmakten senast den 1 april 1997 skall lämna förslag om överförande av utbildningen till annan huvudman. Utbildningen av civila trafikflygare vid Försvarsmakten skall enligt propositionen upphöra senast den 1 juli 1997.
Starka skäl talar för att civil pilotutbildning även i framtiden bör anordnas i offentlig regi i vårt land. Den står härigenom öppen för alla ungdomar, även för dem som annars saknar möjlighet att på egen hand finansiera huvudparten av de dryga kostnaderna för en sådan utbildning vare sig den sker i Sverige eller utomlands.
Flygsäkerhetsmässiga skäl talar också entydigt för civil pilotutbildning under statligt huvudmannaskap.
I ovannämnda proposition 1996/97:4 meddelar regeringen också att frågan om Försvarsmaktens grundutbildning skall utredas i särskild ordning. Såvitt framgår av propositionen omfattas dock inte den grundläggande flygutbild- ningen av utredningsuppdraget. Enligt vår uppfattning är det en klart brist att propositionen inte i något avseende belyst de flygsäkerhetsfrågor som är så intimt förknippade med den grundläggande flygutbildningen. Bristen framstår som särskilt anmärkningsvärd mot bakgrund av att målsättningen med förslaget är att Sverige som första land i världen skall integrera grundläggande flygutbildning med militärtaktisk och civil flygverksamhet.
Mot denna bakgrund föreslår vi att det aktuella utredningsuppdraget också skall innefatta den grundläggande flygutbildningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av fortsatt civil pilotutbildning vid Trafikflygarhögskolan (TFHS),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inordnande av denna utbildning under Lunds universitet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av den grundläggande flygutbildningen.
Stockholm den 30 september 1996
Bengt Silfverstrand (s)
Ingegerd Wärnersson (s) Christin Nilsson (s)