UO6. Totalförsvar
Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring
A Militärt försvar
A1-Försvarsmakten 38 333 826 -560 000
A2-Fredsfrämjande truppinsatser 472 526
A3-Ersättningar för kroppsskador 60 000
B Vissa funktioner inom det civila försvaret
B1-Funktionen Civil ledning 432 287
B2-Funktionen Försörjning med industrivaror 15 406
B3-Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst 1 141 578
B4-Funktionen Psykologiskt försvar 18 248
B5-Funktionen Ordning och säkerhet 31 877
B6-Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. 95 219
B7-Funktionen Telekommunikationer 152 886
B8-Funktionen Postbefordran 22 318
B9-Funktionen Transporter 197 757
B10-Funktionen Energiförsörjning 27 612
C Kustbevakningen och nämnder m.m.
C1-Kustbevakningen 394 150
C2-Nämnder m.m. 7 612
C3-Statens haverikommission: Utredning av allvarliga olyckor 1 131
C4-Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor m.m. 25 000
C5-Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst 25 000
D Stödverksamhet
D1-Totalförsvarets pliktverk 225 484
D2-Försvarshögskolan 18 395
D3-Försvarets radioanstalt 423 569
D4-Försvarets forskningsanstalt 121 280
D5-Flygtekniska försöksanstalten 30 710
D6-Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret m.m. 98 771
TOTAL 42 372 642 -560 000
Utgiftsområde 6 Totalförsvar
Vänsterpartiet anser att regeringens alternativ innehåller inbyggda konflikter. Såväl ramen för försvarsbeslutsperioden som 1997 års budget är för liten för den valda organisationen. Detta kommer snabbt att visa sig, och en oönskad ryckighet i planeringen blir följden. Detta är dock ingenting ovanligt - snarare det gängse mönstret. Bristerna går möjligen att dölja under 1997.
Vi menar att den säkerhetspolitiska grunden för totalförsvarets utformning medger en betydligt mer bantad lösning än den regeringen i samarbete med Centerpartiet har valt. Självfallet har regeringen tunga politiska motiv för sin lösning. Man är beredd att gå långt och acceptera betydande olägenheter för att nå andra mål. Ett mål är självklart. Det är ett långsiktigt intesse för varje regering att uppnå bred enighet inom säkerhets- och försvarspolitiken.
Ett försvarsbeslut bör helst stå sig någorlunda oanfrätt under hela beslutsperioden. Det bör även tåla ett skifte av den politiska majoriteten. I detta avseende är alliansen självklar, regeringen väljer som partner ett traditionellt försvarsvänligt parti och kan därmed täcka en betydande del av den politiska spännvidden. För att nå denna fördel är man beredd att betala ett pris. Det finns även ett annat och mer näraliggande egoistiskt motiv för regeringens allians - intresset att försvåra ett regeringsskifte vid kommande val.
De inbyggda konflikterna i försvarsbudgeten kan lätt förklaras, särskilt som det alltid i allt förändringsarbete finns en strävan att behålla sådant som faktiskt fungerar. Icke desto mindre är de olyckliga och till förfång för verksamheten.
Vänsterpartiets lösning innebär omfattande ingrepp. Givetvis medför vårt förslag till förändringar på kort sikt nackdelar och störningar i samhället som sträcker sig längre än till själva totalförsvarsområdet. Likväl menar vi att de är möjliga och nödvändiga steg att ta, eftersom det säkerhetspolitiska läget medger det. Förändringar blir inte lättare att genomföra för att de uppskjuts.
De krigs- och grundorganisatoriska konsekvenserna finns beskrivna i vår motion till etapp 2 i försvarsbeslutet. Samtliga förändringar påbörjas snarast, med hänsyn till att produktionen måste fungera under tiden. Detta, och att kostnadsminskningar visar sig först på sikt, gör att det blir små budgetförändringar under 1997. Vårt alternativ medför en minskning av utgifterna med 560 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Kostnadsminskningarna sker uteslutande inom Försvarsmakten.
Beskrivning av förändringar inom vissa program gällande det militära försvaret
Program 1. Operativa lednings- och underhållsförband. Verksamheten minskar som en konsekvens av förändrade uppgifter. Medel för programmet minskar med 20 miljoner kronor.
Program 2. Fördelningsförband. Uppgifterna minskar som en följd av färre brigader, vilket inte får särskilt stort genomslag under 1997. Medel minskar med 10 miljoner kronor.
Program 3. Försvarsområdesförband. Personalomsättning till dessa gynnas av den snabba brigadavvecklingen, vilket kan höja krigsdugligheten utan kostnadsökningar. Effekten förstärks om antalet förband samtidigt minskas. Dock en temporär fördel som upphör när ny brigadorganisation är intagen, men detta är utan betydelse för 1997. Medel minskar med 50 miljoner kronor.
Program 4. Brigadförband. Neddragningarna inleds snarast 1997. Medel minskar med 360 miljoner kronor.
Program 7. Stridsfartygsprogram. Inga ubåtar läggs i materielberedskap. Medel minskar med 10 miljoner kronor.
Program 8. Kustförsvarsförband. Materielanskaffning uppskjuts. Kustförsvarsbataljoner kan möjligen avvecklas snabbare än vad som planerats, men osäkert. Vi väljer att inte räkna med ekonomisk effekt.
Program 9. Flygvapnets lednings- och underhållsförband. De tre flygkommandostaberna ersätts med en central ledning. Förändringen orsakar även temporära kostnader, dock viss effekt. Medel minskar med 70 miljoner.
Program 11. Övriga stridsflygförband. Utgående förband kan möjligen avvecklas snabbare än planerat. Systemmodifiering av JAS 37 avbryts, liksom integreringen av radarjaktrobot. Medel minskar med 40 miljoner.
Summan av ovanstående minskade medel är 560 miljoner kronor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt följande uppställning: Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring
A 1. Försvarsmakten 38 333 826 -560 000
Summa utgiftsområde 42 372 642 -560 000
Stockholm den 6 oktober 1996
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v) Ingrid Burman (v) Lars Bäckström (v) Owe Hellberg (v) Tanja Linderborg (v) Eva Zetterberg (v) Jan Jennehag (v)
Gotab, Stockholm 1996