med anledning av prop. 1996/97:34 Handelsändamålet i detaljplan, m.m.

Den borgerliga regeringen föreslog riksdagen i oktober 1991
ett antal åtgärder för att förbättra konkurrensen (prop.
1991/92:51 om en ny småföretagspolitik). En av dessa
åtgärder var att skriva in i plan- och bygglagen att
kommunerna i sin planering skall ta hänsyn till
näringsfriheten och främja en effektiv konkurrens.

Regeringen föreslår nu att kommunerna på nytt skall ges möjlighet att
reglera handelsetableringar i detaljplanen.

Förslaget kommer att drabba konsumenterna i form av högre livsmedels-
priser i de kommuner där man väljer att stoppa vissa etableringar. Antingen
på så sätt att man hindrar vissa företag att etablera sig eller genom att man
helt förhindrar etablering.

Dåvarande Statens pris- och konkurrensverk gjorde 1991 en undersökning
(LPS 1991:15) av hur etableringar av stormarknader i externa lägen
påverkade prisbilden på livsmedel allmänt i en kommun. Vid jämförelsen
mellan en kommun som tillät externhandel och en kommun som inte tillät
externhandel visade det sig att prisnivån på livsmedel var upp till 9 procent
lägre, allmänt sett, i den kommun som tillät etablering av externhandel.

Resultatet borde egentligen inte vara uppseendeväckande, då det normala
är att en hårdare konkurrens gynnar konsumenterna i form av lägre priser. Att
regeringen genom sin regleringsiver vill fördyra för konsumenterna är högst
anmärkningsvärt.

Ett argument mot externhandel som ofta förekommer är att den skulle leda
till en minskad tillgänglighet för konsumenterna. Detta motsägs bl.a. i en
forskarstudie (Effekter av externa köpcentra, Håkan Forsberg m.fl., STACTH
Rapport 1994:1) som jämfört kommuner med och utan externhandels-
etableringar. I denna studie påvisas att tillgängligheten minskat generellt
under de senaste tio åren och att "...hushållens tillgänglighet till dagligvaror
inte försämras på ett påtagligt sätt när externa köpcentra etableras".

Slutligen vill vi framhålla vad Riksrevisionsverket anför i sitt yttrande över
den utredning som ligger till grund för propositionen:

Enligt Riksrevisionsverkets (RRV) mening saknas en allsidig belysning dels
av de bakomliggande problemen och deras uppfattning, dels av förslagens
ändamålsenlighet och konsekvenser (t.ex. i form av kostnader). Utredningen
har därmed inte följt direktiven till samtliga kommittéer och särskilda
utredare att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23).

RRV anser

  att utredningen inte visar att avsaknaden av regleringsmöjligheter under
år 1992-1996 skulle ha haft övervägande negativa effekter

  att utredningen inte heller visar att utökade regleringsmöjligheter är ett
verksamt sätt att nå de uppställda målen

  att det är en brist att utredningen inte har värderat effekterna för
konkurrensen av sina förslag.

Mot den bakgrunden bör enligt RRVs mening de nu föreslagna
förändringarna inte genomföras.

Som synes finns det inga motiv, annat än ideologiska, för
regeringens förslag. Den ökande konkurrensen genom
externhandelsetableringar leder till förbättringar för
konsumenterna i allmänhet i en kommun samtidigt som det
inte kan sägas åsamka konsumenterna någon betydande
olägenhet. Förslaget är dåligt underbyggt och saknar såväl en
fullständig analys av frågan som motiv till förslaget.
Regeringen bevisar med sitt förslag att man sätter
regleringsiver och socialistisk ideologi före konsumenternas
intressen. Resultatet blir högre livsmedelspriser och ökade
kostnader för hushållen.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Stockholm den 17 oktober 1996

Knut Billing (m)

Sten Andersson (m)

Stig Grauers (m)

Inga Berggren (m)

Peter Weibull Bernström (m)

Ulla Löfgren (m)

Jan-Olof Franzén (m)

Mikael Odenberg (m)

Lennart Hedquist (m)

Kent Olsson (m)