Satsningar på vindkraft startade i Sverige i mitten av 1970-
talet med stöd till forskning och utveckling av storskalig
vindkraft. 1991 infördes ett investeringsstöd som funnits
t.o.m. den 30 juni 1996. Drygt 250 aggregat har erhållit stöd
och uppförts. Den installerade effekten för dessa uppgår till
sammanlagt 83 MW och den förväntade
elenergiproduktionen är 0,2 TWh/år.
Vindkraftverken har en ekonomisk avskrivningstid på 15 år men är ofta
konstruerade för en teknisk livslängd om 25 år. De allra flesta verken är
dansktillverkade.
Sedan den 1 juli 1994 stöds vindkraften med en miljöbonus som är
9 öre/kWh. Bonusen lämnas i form av ett avdrag som eldistributören får
göra i området i sin redovisning av uppburna elskatter. Eldistributören är
skyldig att köpa all el från små elproducenter av vindkraft, inom det område
där han har leveranskoncession. Avdraget om 9 öre får göras oavsett vilken
skatt som verkligen tagits ut vid leveransen. Elskatten varierar i landet.
Pengarna skall slussas vidare till ägaren av vindkraftverket.
Kostnaden för att producera 1 kWh vindkraftsel varierar mellan 31,2 öre
till 41,2 öre. Kostnaderna för eventuella reinvesteringar ingår inte. Det
gäller
aggregat om 400 kW-100 kW. Sydkraft hade samma år ett medelpris om 25
öre/kWh.
Runt om i Europa, Danmark, Tyskland, England m.fl., växer motståndet i
bl.a. natur- och kulturvårdskretsar mot vindkraft. Den bullrar, ändrar
landskapsbilden, stör flyttfåglar o.s.v. Här i Sverige finns också klara tecken
på att utbyggnaden lett till att väsentliga naturvårds- och kulturintressen
åsidosatts.
Det finns önskemål om att bygga vindkraftverk i fjällen och längs
attraktiva delar av våra kuster och på Ölands Alvar. Vi befinner oss inte i
någon energikris, i vart fall inte ännu och då är det fel om ovärderliga
naturvärden skulle gå till spillo. Det är inte bara vindkraftverket som byggs.
Väg behövs för att komma fram till platsen för aggregatet och kraftledningar
som skall föra elen ut på nätet.
Tillståndsgivningen för etablering av nya vindkraftverk bör vara mycket
restriktiv. Områden med skyddsvärden måste undantas från utbyggnad.
Subventionerna sätter alla sunda marknadsprinciper ur spel. Investerings-
stödet har upphört men regeringen bör även avskaffa miljöbonusen, de
9 öre/kWh som kommer vindkraftsägarna till del. De vindkraftverk som finns
har ändå en stor subvention genom att de erhållit investeringsstöd och skall
därför kunna klara sin ekonomi.
NUTEK, Vattenfall m.fl. arbetar med forskning och utveckling av nya,
alternativa energikällor, bl.a. vindkraft. NUTEK får sina pengar till forskning
och utveckling av regeringen, och kraftbolagen avsätter pengar av sina
inkomster från elabonnenterna. Det är alltså i princip skattekollektivet som
betalar den forskning och utveckling som bedrivs.
Vindkraften behöver utvecklas ytterligare för att bli kommersiellt lönsam.
Det är fel att skattekollektivet/elabonnenterna skall stå för kostnader,
subventioner till produktion som dels är miljöstörande, dels inte tillräckligt
utvecklad.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stor restriktivitet skall iakttas vid etableringstillstånd för
vindkraftverk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att miljöbonusen om 9 öre/kWh till vindkraft bör tas bort.1