Bakgrund
Idag bedrivs ett intensivt arbete bland forskare, inom kommuner och landsting, på byggföretag och förvaltningsföretag för att främja ett miljöanpassat byggande. Mycket av arbetet är inriktat på delfrågor som t ex byggavfall och emissioner från material. Samtidigt råder det stor enighet om att det krävs ett helhetsperspektiv, vilket bl a innebär att man måste se hela livscykeln, dvs allt ifrån utvinning av råmaterial för tillverkning av byggprodukter till rivning av huset när det tjänat ut. Man måste försöka minimera de råvaror och den energi som åtgår under livscykeln liksom de miljöskador som uppstår under vägen, bl a genom att i högre grad utnyttja förnybart material och återanvända/återvinna rest- och rivningsmaterial. Miljöproblemen har förändrats från att ha varit lokala och påtagliga för envar till att bli diffusa och osynliga, t ex magnetfält, radon, långvariga materialemissioner, växthuseffekt m m. Denna komplexitet och osynlighet gör det svårare att veta vilka miljöåtgärder som är viktigast att vidta.
Miljöanalys/miljövärdering
En miljövärdering ger en sammanfattande helhetsbedömning av miljöfrågorna och kan därmed ge företag inom bygg- och fastighetsbranschen möjlighet att på lika villkor konkurrera med bra tjänster och produkter ur miljösynpunkt. En sådan analys/värdering kan också tjäna som konsumentupplysning till köparen eller hyresgästen om planerade eller befintliga byggnaders belastning på miljön.
Det gäller att kunna utarbeta ett energital och ett materialtal som speglar den sammanlagda miljöpåverkan ett byggmaterial, en byggprodukt eller ett helt hus kan beräknas medföra under sin livscykel. Då ingår t ex "inbyggd energi" och i ett utvecklat system viktat i ett energiindex, så att förnybar energi gynnas på bekostnad av fossilbränslen och kärnkraft.
Ett sådant här miljövärderingssystem bör baseras på:
- en helhetssyn (inne, ute, lokalt, globalt), - - ett livscykelsperspektiv (från utvinning av råvara till rivning/åter- vinning), - - flödesanalyser (material, energi, vatten), - - frivillig tillämpning - åtminstone i ett första skede, - - samarbete mellan myndigheter, forskare och användare här i landet, - - samarbete i första steget på nordisk nivå, därefter stegvis mot andra länder, - - samordning vid utnyttjande av offentliga medel (Byggforskningsrådet, MISTRA, Boverket, m fl). - Miljövärdering i omvärlden
Det finns en mängd miljövärderingssystem för byggnader i världen. Framför allt har sådana utvecklats i England, Holland, Tyskland, USA och Kanada. Men även grannländerna i Norden prövar sig fram. Vissa system och idéer kan överföras på svenska förhållanden - andra är för trubbiga och passar inte i vårt sätt att värdera hälsa och miljö.
Miljöpoäng som konkurrensmedel
Enligt Miljöpartiet har alla att vinna på en miljöanalys/värdering. Samhället i sig mår bättre om vi får bukt med miljögifterna och möjligheter att minimera energianvändningen, och byggföretagen/fastighetsägarna har fått ett sunt konkurrensmedel.
Husklassificering och miljöbonus
Ett problem med miljövärderingar och analyser idag är att husen värderas högre och därmed får en högre beskattning. Att bestraffa ett miljöriktigt boende med högre fastighetsskatt måste vara fel. Därför bör någon form av "miljöbonus" utvecklas, som, trots en uppvärdering av fastigheten, minskar beskattningen och på så sätt uppmuntrar ett sunt och energisnålt ny- och ombyggande.
Fortsatt forskning och utveckling av värderings- system
Det är av stor vikt att staten visar intresse och stödjer forskningsinsatserna för att ta fram miljövärderingssystem, som kan uppfylla kvalificerade miljökrav utan att för den delen förlora i användbarhet. Utifrån den redan pågående forskningen i Sverige och de internationella utvecklingsprojekten, skulle de avgörande instrumenten för värdering snart kunna vara verklighet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utveckling av ett för svenska förhållanden anpassat miljövärderingssystem.
Stockholm den 1 oktober 1996
Per Lager (mp)
Kia Andreasson (mp) Annika Nordgren (mp) Ewa Larsson (mp) Barbro Johansson (mp)
Gotab, Stockholm 1996