Inledning
Kraftbolaget Jämtkraft har ansökt om att få bygga om Långforsens vattenkraftverk i älvsträckan Långan i Indalsälven. Vattendomstolen vid Östersunds tingsrätt har angett i yttrande till Miljödepartementet att domstolen funnit att det ansökta vattenföretaget är tillåtligt enligt vattenlagen. Om ombyggnaden kommer till stånd kommer detta att innebära torrläggning av strömfåran under vissa tider.
Historik
Under 1800-talet fanns i Långforsen, Jämtland, en spiksmedja som utnyttjade vattenkraften. Det befintliga kraftverket uppfördes 1918 av ett bolag som bildats av bybor i Offerdal. Kraftstationen byggdes ut 1925 med ytterligare en turbin och en generator, men redan vid mitten av 40-talet ansågs kraftstationens utformning och dåliga skick motivera en rivning och nybyggnad av både kraftverk och damm. Kraftverket har bara nödtorftigt underhållits sedan slutet av 70-talet, då ansökan om en större utbyggnad av Långan inlämnades. Enligt Jämtkraft finns inga möjligheter att bibehålla den gamla anläggningen, som närmast kan liknas vid ett museum. Kraftverkets maskinhall har kvar delar av maskinparken från 1918 som fortfarande används. Dammen består av stenblock mot en låg betongstödmur som översköljs av vatten. En del av dammen har rämnat. Idag producerar kraftverket drygt 2 GWh/år och utnyttjar ca 8 m3/s av Långforsens vattenföring som varierar mellan 26 och 70 m3/s i månadsmedelvärden.
Miljö
Långan nedströms Landösjön omfattas av NRL 3 kap 6 §. Långforsen rinner över kalkberggrund som ger ett välbuffrat vatten, vilket gynnar en ovanligt rik produktion av vattenorganismer. En mycket god reproduktion av öring gör Långan till en rik övervintringslokal för strömstare. Utter har funnits i området tills helt nyligen.
Miljökonsekvensbeskrivning
Den miljökonsekvensbeskrivning som gjorts koncentrerar sig på den aktuella älvsträckan på 250 meter. En utbyggnad får emellertid konsekvenser för hela ekosystemet som Långan utgör. Älven kommer att påverkas mer eller mindre i hela sin sträckning nedströms, både under byggnadstiden och när kraftverket är färdigbyggt.
Utbyggnad
Utbyggnaden innebär att man spränger bort 15 000 kubikmeter berg och forslar bort 1 600 kubikmeter jord förutom att man tar ut ca 4 gånger mer vatten, 30 kubikmeter/sek, vilket innebär torrläggning vissa tider. Ändå hävdar Jämtkraft i sin ansökan att det enbart rör sig om en ombyggnad inte en utbyggnad. I själva verket är det ett hot mot ekosystemet och innebär ett enormt ingrepp. Dessutom kommer detta fall att bli ett prejudikat, eftersom det öppnar för andra utbyggnationer som kommer att kallas ombyggnationer.
Vattendragsutredningen
Ett annat hot är vattendragsutredningens nya förslag som kan försvaga skyddet och gynna ytterligare exploateringar om det genomförs. I rapporten "Så ska vattendragen skyddas" föreslås dels att vattendragen delas in i fyra olika grupper, där de flesta vattendrag får en lägre grad av skydd än idag, dels att en generell undantagsbestämmelse införs som möjliggör ytterligare exploateringar. Om förslagen genomförs kommer älvsträckor som idag är skyddade i naturresurslagen att kunna byggas ut med vattenkraftverk.Utredningens förslag innebär också att det blir vattendomstolarna som avgör om det är naturvärdena hos de nu skyddade vattendragen eller det ekonomiska vinstintresset som ska fälla avgörandet. Erfarenheten från tidigare vattendomar är att vinstintresset stegvis förgör naturen. Förslaget innebär att riksdagens beslut att skydda vissa älvar och älvsträckor omintetgörs och att beslutanderätten förs bort från riksdagen i framtiden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte bygga ut Långforsen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hotet mot älvar och vattendrag på grund av Vattenkraftsutredningen.
Stockholm den 23 september 1996
Eva Goës (mp)
Per Lager (mp) Ragnhild Pohanka (mp)