Sedan riksdagen gjorde sin förra översyn av hyresreglerna
har läget på bostadsmarknaden inte förbättrats. Tvärtom, allt
fler lever i omständigheter som gör att de kan få problem att
betala sina utgifter, varav boendekostnaderna utgör en stor
del. Fr.o.m. 1997 slår de nya reglerna för bostadsbidrag
igenom. Dessa nya regler kan ställa till problem för många,
inte minst för att det är svårt att följa med i alla
regeländringar som genomförs.
En bostad och eget hyreskontrakt är en grundläggande social rättighet. När
riksdagen senast genomförde en översyn av hyresreglerna var meningarna
delade om på vilket sätt de borde genomföras. Det finns därför anledning att
ta upp frågorna på nytt.
Ett hårdnande ekonomiskt klimat gör att hyresvärdarna ställer allt högre
krav på hyresgästernas ekonomi för att de ska få ett hyreskontrakt. Kraven
varierar också starkt från kommun till kommun, från bolag till bolag, från
kommunala till privata hyresvärdar. Ibland ställs orimliga och t.o.m
integritetskränkande krav för att en person ska kunna få hyra en bostad.
Bostadsförmedlingar är inte heller längre en kommunal skyldighet, vilket gör
det ännu svårare att som hyresgäst bli likvärdigt behandlad av olika
hyresvärdar och att kunna lita på kösystem och information.
Dagens system ger en dålig överblick över vilka lägenheter som är lediga.
Svårigheter att få information om lediga lägenheter har blivit ett sätt för
oseriösa privata bostadsförmedlare att utnyttja människors behov av en
bostad. Många har blivit lurade på förmedlingsavgifterna, när bolag upphört
eller vägrat att betala tillbaka förmedlingsavgiften, när de inte lyckats ordna
någon lägenhet. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag
om hur man ska komma till rätta med oseriösa bostadsförmedlare. Någon
form av auktorisation, typ den som gäller för fastighetsmäklare, kan vara en
möjlighet.
Jordabalken
I avvaktan på den bostadspolitiska kommitténs förslag
föreslår Vänsterpartiet bl.a. en rad ändringar i jordabalkens
hyresregler m.m.
För att människor ska få en chans att betala en upplupen hyra bör
återvinningsfristen för att få behålla lägenheten förlängas till fyra veckor.
Detta för att det ska stämma överens med gällande löneperioder. Likaså bör
andra än socialnämnden i kommunen kunna ställa upp som garant för att
hyran blir betald. Människor har olika kontaktnät och möjligheter att få hjälp
och även viljan att kontakta sociala myndigheter varierar. Trycket på de
sociala myndigheterna är också så stort, att det kan leda till förseningar och
hyreskontraktet riskerar därmed att förverkas.
Om inte hyresgästen kan betala hyran före återvinningsfristens utgång, kan
enligt nuvarande regler hänsyn tas till vissa ursäktliga situationer. Dessa är
dock mycket begränsade. En annan generösare utformning av dessa regler
bör därför genomföras. Likaså bör betalningsförsummelser i upprepade fall
kunna prövas mer individuellt.
Många har i dag svårt att få eget hyreskontrakt. De får kanske i bästa fall i
stället ett andrahandskontrakt. Sådana omfattas inte av jordabalkens
hyresregler, när det gäller hyresskulder, förrän två års hyreskontrakt uppnåtts.
Detta är felaktigt och bör åtgärdas så att samma regler gäller för
andrahandskontrakt, som för ett "vanligt" kontrakt.
Regeringen uppmanar människor att starta eget. Företag startas och många
läggs ner. En orsak kan vara att man vid något tillfälle inte klarat att betala
sin lokalhyra. Det skulle naturligtvis underlätta om hyreslagen i jordabalken
var utformad på liknande sätt som reglerna för bostadskontrakt, t.ex. för
nystartade småföretag. Regeringen bör ges i uppdrag att utreda en sådan
förändring av hyreslagen.
Problemet att människor behandlas olika när de söker lägenhet, beroende
på ekonomisk ställning eller av andra orsaker, måste åtgärdas.
Bostadsbolagen tillämpar olika godkännandekrav. I vissa fall krävs även
godkännandekrav på andra grunder än ekonomiska. Barnfamiljer utan fasta
inkomster kan råka illa ut, genom att bara erbjudas andrahandskontrakt. De
kan tvingas till olika andrahandsboenden, och barnen blir rotlösa genom att
de rycks upp från förskolor och skolor. Dessa familjer får heller inga
bostäder i socialt väletablerade områden, på grund av kort kötid hos
bostadsförmedlingen och på grund av att fastighetsägarna lämnar för få
bostäder dit, liksom att de inte accepterar hyresgäster utan stadigvarande och
fasta inkomster. En likvärdig behandling av människor när de söker en
bostad måste eftersträvas. Frågan måste analyseras och utvärderas, och
lagstiftningsförändringar kan krävas om det visar sig att lagen är otillräcklig
i
detta avseende.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheten att
komma tillrätta med oseriösa bostadsförmedlare genom t.ex. en auktorisation
enligt vad i motionen anförts,
2. att riksdagen beslutar om ändringar i jordabalkens hyresregler enligt vad
i motionen anförts,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om förändring av
jordabalkens hyresregler när det gäller hyreskontrakt för lokaler för t.ex.
nystartade småföretag enligt vad i motionen anförts,
4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om behandlingen av
olika bostadssökande med förslag om en förändring av lagstiftningen för att
få en likvärdig behandling till stånd enligt vad som anförts i motionen.
Stockholm den 5 oktober 1996
Owe Hellberg (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Lennart Beijer (v)
Karl-Erik Persson (v)
Hanna Zetterberg (v)