Vårt historiska arkivmaterial, husförhörslängder, mantalslängder, båtsmansrullor etc. hänvisar till socknens byar för att ange en geografisk bestämning för människor, hus och gårdar. För forskare är byabegreppet väsentligt för identifiering av släkter som i generationer stannat kvar eller flyttat inom eller utom en socken.
Fortfarande, i modern tid, hänvisar man till byar då resultaten vid exempelvis släktforskning och speciellt hembygdsforskning redovisas. Byn har varit kärnan i folklivet, och är så fortfarande, då man betraktar historien. Byn är också viktig då det gäller att förstå hur vårt samhälle byggts upp och utvecklats.
Genom att fastigheter förvärvas med ägande över byagränserna kommer skatteregler, lantmäteriförordningar, rekommendationer från lantbruks- nämnder etc. att påverka de historiska byagränserna. Dessa ritas helt enkelt om varje gång en fastighetsreglering sker över en byagräns och därigenom slår man sönder byarna.
En byggnad, som sedan 1600-talet legat i en by, kan på några sekunder, i lantmäteriets datorer, hamna i en grannby. För släkt och hembygdsforskning kommer detta att ställa till problem eftersom man plötsligt inte hittar vare sig hus eller folk där de skall vara, trots att huset ligger på samma koordinater som tidigare och inte är flyttat.
Det är hög tid att värna om byarna och dess gränser. En kulturskatt, en del av vår historia, är på väg att suddas ut.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade regler vid fastighetsförvärv så att gamla byanamn behålls intakta.
Stockholm den 25 september 1996
Jeppe Johnsson (m) Karl-Gösta Svenson (m)