I proposition 1995/96:38 redovisade regeringen sin syn på
den fortsatta handläggningen av länsindelningsfrågan i
Västsverige. I denna del av propositionen begärs inget
godkännande av riksdagen. Regeringen avser att under våren
1997 återkomma till riksdagen i fråga om länsindelningen i
västra Sverige. I propositionen skriver regeringen: "Den
närmare utformningen av ett nytt västsvenskt län är
emellertid ifrågasatt och därför går det inte nu att lägga
fram ett långsiktigt hållbart förslag om ny länsindelning."
Vi delar denna bedömning.
Regeringen har tillsatt en särskild utredare, med uppgift att närmare klar-
lägga den geografiska utformningen av ett nytt västsvenskt län. Uppdraget
skall redovisas senast den 30 november 1996. Bostadsutskottet skrev i sitt
betänkande (1995/96:BoU9, sid 12) att dessa överväganden "kommer att ske
förutsättningslöst". Detta innebär, enligt vår mening, att utredaren skall pröva
olika tänkbara alternativ innan utredningsförslagen utarbetas. Riksdagen
beslutade den 17 april 1996 i enlighet med bostadsutskottets skrivning.
I en skrivelse 1996-04-25 till kommunstyrelserna i Skaraborgs län har
emellertid den särskilde utredaren angivit att hans uppdrag "inte kan tolkas
på annat sätt än att Skaraborgs län skall vara med i det nya västsvenska
länet". Detta är enligt vår mening ett anmärkningsvärt beteende, eftersom
riksdagen inte har godkänt - som ovan nämnts - omfattningen av ett nytt
västsvenskt län. Tvärtom har riksdagen, vilket framgår av bostadsutskottets
betänkande, som uttalade sig med anledning av motionsyrkanden härom, att
utredningen i detta avseende skall vara förutsättningslös. Detta agerande från
utredningsmannens sida har lett till att man i Skaraborgs län uppfattat frågan
"som avgjord".
Den bakomliggande orsaken till tanken på att bilda ett storlän i
Västsverige, där förslagsställarna även vill ha med Skaraborgs län, är att man
vill ha ett regionparlament.
Vi som vill avveckla landstingen ställer inte upp på dessa tankar, ty då får
vi ett ännu större landsting, vilket är innebörden med förslaget om att inrätta
regionparlament.
Bl.a. inställer sig frågan om vilken skattenivå det kan bli. Idag varierar
landstingsskatten för en vanlig inkomsttagare med ca 2 000 kronor om året
beroende på vilket västsvenskt län man tillhör. Anledningen är att sjuk-
vårdsfrågorna och en del andra frågor kommer att sortera under en politiskt
vald församling för hela Västsverige. Med en huvudman blir det samma
skattesats för storlänet - oavsett hur ekonomin idag ser ut för vart och ett av
dagens nuvarande landsting.
Vi säger därför nej till införandet av regionalparlament. Vårt alternativ
innebär att vi vill ha en annan organisationsform för sjukvården. Landstingen
blir överflödiga genom vårt förslag om en ny finansiering av sjukvården,
baserad på att en allmän och obligatorisk hälsoförsäkring införs.
Vårt förslag innebär att alla landstingspolitiker och all politisk administra-
tion tas bort.
De pengar som därmed sparas överförs som en resursförstärkning till den
egentliga sjukvården. Landstingens övriga uppgifter - i den mån de skall
finnas kvar - övertas av staten, kommunerna och det civila samhället. Vid
behov sker samverkan över kommungränser på frivillig väg. Något behov för
ett regionparlament med beskattningsrätt finns därför inte! Staten och kom-
munerna skall således vara de enda två politiska nivåerna i Sverige.
En allmän och obligatorisk sjukvårdsförsäkring skulle innebära att den i
dag strikta avgränsningen mellan sjukvårdens och sjukpenningens finan-
siering försvinner. Den helt dominerande delen av dagens landstingsskatt,
som i dag finansierar sjukvården, skulle överföras till försäkringskassan som i
sin tur betalar patientens vård, oberoende av vårdgivare. Försäkringen skulle
skapa effektivitet genom konkurrens på alla nivåer. Patienten sätts i centrum
och kvaliteten blir ett konkurrensmedel. Ett högkostnadsskydd utformat som
en trappstegsmodell skall finnas. Ett ökat inslag av avgiftsfinansiering
garanterar en god kostnadskontroll.
En fri etableringsrätt för läkare, tandläkare och sjukgymnaster bör återin-
föras. Andra grupper, t.ex. barnmorskor och sjuksköterskor, bör ges samma
rätt. Effekterna av etableringsfrihet blir dels att patienterna får möjlighet
att
välja mellan flera vårdgivare, dels att sjukvårdsanställda kan välja mellan
flera arbetsgivare, offentliga såväl som enskilda. Konkurrenssituationen
innebär vinster i form av bättre kvalitet i vården, större möjligheter till
kostnadsjämförelser och större möjligheter för personal inom vården att
förverkliga sina idéer.
Det är självfallet inte känt om utredningen kommer att föreslå att Skara-
borgs län i sin helhet eller delar av detta län skall tas med i ett kommande
förslag till ett nytt västsvenskt län. Vi vill emellertid redan nu tillkännage
vår
mening om att Skaraborg inte bör tillhöra ett sådant län med hänvisning till
våra förslag - vilka mera utförligt redovisas i annat sammanhang - om
införandet av ett nytt finansieringssystem och annan organisationsform för
sjukvården. Riksdagen bör därför besluta att göra ett uttalande med denna
innebörd.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Skaraborgs läns framtida ställning i västra Sverige.