Hallands län har under de senaste decennierna präglats av en kraftig befolknings- och bebyggelseexpansion. Sedan 1970 har folkmängden ökat med ca 34 %, vilket är mer än något annat län kan redovisa.
Denna utveckling har allmänt sett varit positiv för länet men har samtidigt lett till att exploateringstrycket under lång tid varit högre i Halland än på andra håll. De beskrivna förhållandena ställer höga krav på en välavvägd och framsynt samhällsplanering. För länsstyrelsens del innebär det att olika sektorsintressen skall sammanvägas inom ramen för ett regionalt helhetsperspektiv. I denna process engageras flertalet av länsstyrelsens expertområden.
Exploateringstrycket har, särskilt i de attraktiva kustområdena, ofta lett till intressekonfliker mellan exploaterings- och bevarandeintressen. Detta har i sin tur medfört att antalet plan- och byggbesvär är stort i förhållande till länets storlek. Jämförelser mellan länen av ärendestatistik 1994/95 (s.k. nyckeltalsjämförelser) visar att Halland låg på en 4:e plats vad gäller antal överklagade bygglov. Endast de tre storstadslänen hade fler överklagade bygglov än Hallands län. När det gäller antal överklagade detaljplaner låg Hallands län på 6:e plats.
Ett annat exempel är de s.k. stimulansbidragen på bostadsområdet. Hallands län hade under 1995 (t.o.m. oktober) flest ansökningar per 10 000 invånare enligt statistik framtagen av Boverket. Enligt nyckeltalsjäm- förelserna 1994/95 låg Halland på 5:e plats bland länen när det gäller antal beslut för nybeviljade bidrag enligt 1993 års regler på bostadsfinansierings- området.
Den kraftiga befolkningsexpansionen innebär att Halland befolknings- mässigt numera är ett medelstort län. När det gäller tilldelning av ramanslag behandlas dock länet fortfarande som ett smålän. Halland ligger på 21:a plats när det gäller ramanslagets storlek, d.v.s. endast 3 län har ramanslag som är mindre än Länsstyrelsen i Halland. I befolkningshänseende finns det 10 län som är mindre än Halland.
Som framgår av tabellen nedan har Hallands län ungefär samma folkmängd som Västmanlands län och Örebro län. När det gäller tilldelning av ramanslag - enligt budgetpropositionen för 1997 - har emellertid nämnda län ca 3,0 respektive ca 7,5 milj. kr. mer än Halland. Även i jämförelse med andra län visar det sig att Halland är missgynnat. Särskilt slående är jämförelsen med Kalmar län. Utslaget per länsinvånare uppgår Kalmar läns ramanslag till 255 kr. mot Hallands 203 kr. - en skillnad på ca 25 %. Tabellen visar att de snabbast växande länen, d.v.s. Halland och Uppsala, är missgynnade när det gäller resurstilldelning.
Län Anslag
1997 enl.
budgetprop. t.kr. Folkmängd
1996-06-30 Kr/inv
Befolknings-
utveckling i %
1970-1995
Uppsala 54 976 288 443 191 32
Halland 54 813 269 982 203 34
Södermanland 55 359 258 142 214 4
Västmanland 57 789 260 939 221 0
Örebro 62 315 276 163 226 0
Kalmar 61 915 242 843 255 1
Västerbotten 73 840 259 928 284 12
Västernorrland 75 024 257 662 291 -6
Att det vid fördelningen av länsstyrelseanslaget mellan olika länsstyrelser kan finnas anledning att ta hänsyn till länens folkmängd påtalades av riksdagen 1995 (bet 1994/95:BoU 12) med anledning av regeringens proposition 1994/95:100 bilaga 14. Den 24 maj 1995 uppdrog dåvarande Civildepartementet åt Statskontoret att göra en översyn av resursfördelningen mellan länsstyrelserna av anslaget Länsstyrelserna m.m. I mars 1996 redovisade Statskontoret rapporten Modeller för fördelning av ramanslaget till länsstyrelserna (Statskontoret 1996:8). I rapporten har Statskontoret med hjälp av regressionsanalys konstruerat fyra olika modeller för fördelning av ramanslaget. Bland variabler som använts i modellkonstruktionen märks bl.a. folkmängd, landyta och antal kommuner i respektive län.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändra fördelningsnyckeln i länsanslagen.
Stockholm den 3 oktober 1996
Christer Eirefelt (fp)
Rolf Kenneryd (c) Carl Fredrik Graf (m) Liselotte Wågö (m) Hans Hjortzberg-Nordlund (m)