Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Anslag
Regeringens förslag Anslagsförändring
tusental kronor
A Plan-, bygg- och bostadsväsendet
A 1. Boverket: Förvaltningskostnader
131 058
A 2. Räntebidrag m.m.
23 400 000
A 3. Vissa äldre låne- och bidragsstöd för
bostadsändamål m.m.
94 333
A 4. Statens
bostadskreditnämnd:Förvaltningskostnader
15 400
A 5. Statens
bostadskreditnämnd:Garantiverksamhet
1 300 000
A 6. Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader
23 000
A 7. Byggforskning
179 196
40 000
A 8. Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador
60 000
A 9. Bidrag till årgärder mot radon i bostäder
12 000
A 10. Bostadsbidrag
5 910 000
834 000
A 11. Bonusränta för ungdomsbosparande
3 000
Allergisanering
600 000
B Geoteknik
B 1. Geoteknik
23 967
C Länsstyrelserna m.m.
C 1. Länsstyrelserna
1 720 847
D Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet
m.m.
D 1. Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket
490 272
10 000
D 2. Statens va-nämnd
5 124
TOTAL
33 368 197
1 484 000
Sammanfattning
Den sociala bostadspolitiken blir allt svårare att upprätthålla.
Boendekostnaderna ökar. 1990 gick 26 % av inkomsten för
en industriarbetare till boendet men 1995 är den siffran 34
%. En familj med två barn där båda arbetar, med en inkomst
på ca 23 000 kr har inte råd att hyra en bostad byggd efter
1990. De 20 % av hushållen med lägst inkomster har
boendekostnader som motsvarar närmare 40 % av den
disponibla inkomsten. Effekterna på boendet av
skattereformen, den pågående budgetsaneringen, försämrade
bostadsbidrag och den alltjämt höga arbetslösheten kräver att
regeringen tillsätter en utredning som snabbt analyserar läget
och kommer med förslag till åtgärder, för att komma till rätta
med skevheterna i fördelningspolitiken.
Den framtida boendepolitiken kommer i huvudsak att handla om att rusta
och bevara det befintliga beståndet genom en sektorsövergripande planering.
Detta för att komma tillrätta med boendesegregation, planera för ett
ekologiskt hållbart samhälle, ge möjlighet för alla att skaffa en bostad och
skapa boendemiljöer med kvalitet på områden som tillgänglighet,
resurshushållning och en grön stadsplanering. Detta måste kommunerna ges
möjlighet till, men krav måste också kunna ställas från statens sida att
kommunerna redovisar detta i den översyn av de kommunala
översiktsplanerna som ska ske regelbundet.
Byggindustrin har satt igång en folksjukdom genom att bygga sjuka hus.
Fastighetsägarna tar inte heller sitt ansvar för att komma tillrätta med
ventilationsproblemen. Regeringen struntar också i problemen och satsar inga
ytterligare medel på att åtgärda dåliga inomhusmiljöer. Problemet drabbar
barnen värst i daghem och på skolor. Den årliga kostnaden för
allergi/överkänslighet är 5-6 miljarder kr, vilket är en onödig kostnad bortsett
från det lidande som uppstår. Nittio procent av tiden vistas vi inomhus, men
inomhusproblemen tas inte på allvar. Vänsterpartiet avsätter 600 miljoner kr
för att förbättra inomhusmiljön i främst skolor och daghem, i form av ett 30-
procentigt bidrag.
Som ett led i den pågående budgetsaneringen skrivs Boverkets ramar ner.
Ovissheten om Boverkets framtida verksamhet, bl.a. med tanke på
tillgänglighetsregler, energifrågor m.m. gör att en översyn av ramarna bör
göras inför budgeten 1998.
Räntebidragsanslaget utgör merparten av utgiftsområdets ramanslag. En
felprognos av subventionsräntan med 1 % gör att kostnaden ökar med mer än
2 miljarder kr. Anslaget för räntebidragen bör därför följas upp med en ny
anslagsberäkning i 1998 års budget om prognoserna avviker från den av
regeringen beräknade.
Byggforskningen är betydelsefull för utvecklingen på byggmarknaden.
Fullskaleprojekt, där byggare och forskning samarbetar, är viktiga och leder
snabbt till rapporter om den utveckling som sker. I avvaktan på den
kommande energipropositionen drar regeringen ner på anslaget för
energiforskning. Det är ett olyckligt beslut som kan leda till att kompetens
och kunnande går förlorade. Vänsterpartiet vill därför skjuta till 40 miljoner
kr extra för dessa ändamål.
Fukt- och mögelskadefonden har hittills inte kunnat förbruka sina anslag.
En översyn av bidragsreglerna och möjligheterna att lägga verksamheten på
Boverket bör genomföras.
Radonproblemen i våra bostäder är ingalunda över. Boverket bör uppmanas
att fortsätta med sin informationskampanj och om efterfrågan av bidrag ökar
bör ramen för verksamheten ses över inför budgeten 1998.
En kraftig neddragning av bostadsbidragen sker fr.o.m. 1997.
Vänsterpartiet vill motverka den neddragningen genom att skjuta till
ytterligare 834 miljoner kr. Barnfamiljer med fler än tre barn bör få en
kolumn för det fjärde och det femte barnet. I familjer där den ene studerar
med studiebidrag bör de få tillgodogöra sig bostadsbidraget på samma villkor
som i barnfamiljer med en vuxen. Studerande med studiebidrag över 28 år
bör få bidrag på samma villkor som ungdomsbostadsbidraget. Regeringen bör
också komma med förslag till förändringar i ungdomsbostadsbidraget, så att
även ungdomar som inte studerar eller är beroende av socialbidrag kan få
rimliga levnadsvillkor. Detta kräver ett tillskott av medel. I övrigt bör
bostadsbidragen för familjer stärkas generellt, för att lindra de negativa
effekter 1990-talets utveckling medfört för de sämst ställda. Detta kan göras
genom att den lägsta bidragsgrundande hyresnivån sänks eller att den
oreducerade bidragsgrundande inkomsten höjs.
Ungdomsbosparandet bör ses över, så att det får någon koppling till ett
kommande boende och boendeutgifter. Detta är inte fallet idag.
Statens geologiska institut har en viktig funktion för att komma tillrätta
med skador inom det geotekniska området. Detta kostar 3-4 miljarder kr
varje år, varav infrastrukturområdet står för ca 20 %. Infrastrukturfrågor
måste ses som en helhet, och det finns anledning att fundera över hur hinder i
anläggningsprocessen ska mötas. Regeringen bör ges i uppdrag att utreda en
sammanslagning av Vägverket och Banverket till ett kommunikationsverk
eller ett infrastrukturverk.
Som ett led i den allmänna budgetsaneringen sänks länsstyrelsernas
ramanslag. Länsstyrelsernas verksamheter beräknas dock pågå i minst lika
stor omfattning. Länsstyrelsernas roll som samordnare av statlig och
kommunal verksamhet betonas allt tydligare. Då är de rationaliseringar och
effektiviseringar som genomförs i andra statliga myndigheter genom
geografiska enheter, vilka stämmer dåligt med de länsvisa, ett hinder för en
effektiv hantering på länsstyrelsenivå. Den utvecklingen måste analyseras
och konsekvensbeskrivas om regeringen föreslår ytterligare sådana
omstruktureringar.
Lantmäteriverket har slagits samman med Centralnämnden för
fastighetsdata och upprättat en enhet, som enbart ska finansieras av
uppdragsverksamheten. Man försöker nu under några år anpassa sig till sin
nya organisation.Varken Lantmäteriverket eller länsstyrelsen i det nya Skåne
län bör belastas med det generella sparkravet på 10 miljoner kr under 1997.
Allmänt
Bostadspolitikens uppgift har varit och är fortfarande att
trygga alla människors behov av en god bostad till en rimlig
kostnad. Denna uppgift ser ut att bli allt svårare att
genomföra om man ser till den verklighet som många
människor idag befinner sig i.
Boendekostnadernas andel av hushållens totala kostnader har ökat kraftigt
från 1990 till idag. Hyran för en tvårumslägenhet tar enligt Hyresgästernas
Riksförbunds beräkningar 1995 i anspråk 34 % av en industriarbetares lön,
mot 26 % 1990. Enligt samma källa har en familj med en heltidsarbetande
som tjänar 15 330 kr per månad och en deltidsarbetande på 75 %-tjänst som
tjänar 10 350 kr per månad med två barn inte råd att bo i en lägenhet byggd
1990 eller senare. Detta om de ska jämföras med den levnadsstandard som
socialbidragsnormen utgår ifrån. Statistik från Byggforskningen i Gävle visar
också att boendets andel av hyran har ökat betydligt mer bland de 20 % av
inkomsttagarna som har de lägsta inkomsterna, från ca 25 % av den
disponibla inkomsten till upp emot 40 %. De 20 % som har de högsta
inkomsterna har ökat sina boendekostnader från ca 15 % av den disponibla
inkomsten till mellan 20 och 25 %. Det är också stora skillnader mellan
boendeformerna. Sedan 1989 har boendekostnaderna i hyres- och bostadsrätt
ökat med 80 %, medan de i villa ökat med 45 %. Inflationen under samma tid
var 36 %, allt enligt SCB. Under det senaste året har utgifterna för hyres- och
bostadsrätt ökat med 4 %, medan inflationen varit knappt 1 %.
Den nu pågående budgetsaneringen försämrar ytterligare möjligheterna att
föra en social bostadspolitik. En kraftig nedskärning av bostadsbidragen är
beslutad och ska genomföras från 1997.
Utvecklingen av boendekostnaderna under 1990-talet har sin främsta grund
i den skattereform som genomfördes 1989-1990, där inkomstskatt till stor del
byttes mot indirekta skatter, vilka i väldigt hög grad fick bäras i form av
höjda boendekostnader. Sänkt statlig skatt för höginkomsttagare byttes mot
högre boendekostnader för alla. Avsikten var att kompensation i form av bl.a.
höjda bostadsbidrag skulle göra det hela mer fördelningspolitiskt neutralt.
Ökad arbetslöshet plus den pågående budgetsaneringen har förstärkt
orättvisan i den fördelningspolitiska effekten av skattereformen.
Skattereformen bör därför noga analyseras och utredas ur bostadspolitisk
synvinkel. Den utvärdering som gjorts av skattereformen tar inte tillräckligt
fasta på förändringarna av boendekostnaderna och gör heller ingen jämförelse
mellan de olika boendeformerna. Utvärderingen tar också sin grund i 1992 års
situation, men sedan dess har förhållandena förändrats kraftigt. Regeringen
bör därför tillsätta en utredning, en arbetsgrupp, som ser över den här frågan
för att rätta till skevheten i utvecklingen av boendekostnaderna mellan hög-
och låginkomsttagare, men också mellan de olika boendeformerna. Analysen
bör också innehålla en beskrivning av situationen ur ett
jämställdhetsperspektiv.
Den kommande bostadsproduktionen är starkt beroende av hushållens
möjligheter att betala boendekostnaderna. Idag utgörs det mesta av byggandet
av "normala" bostäder av bostadsrätter i attraktiva lägen i våra
tillväxtregioner. En bostadsproduktion som betyder att de flesta kan
efterfråga en bostad skulle kräva lägre produktionskostnader, lägre
markpriser samt återhållsamhet med avgifter och taxor. Regeringens initiativ
att tillsätta Byggkostnadsdelegationen är naturligtvis bra, men sambandet
med kommunernas roll och översynen av effekterna av skattereformen bör
ses som en helhet.
Den framtida samhällsplaneringen kommer att handla mer om en
sektorsövergripande planering för att bevara och utveckla det redan byggda
än att vara en nyproduktionsförberedande verksamhet. Detta kommer att
ställa stora krav på kommunerna, men tyvärr saknas en del politiska
instrument och krav för att genomföra en sådan politik.
Under den borgerliga regeringens tid avskaffades en rad lagar på
bostadspolitikens område, vilka inte på något sätt har återinförts av den
nuvarande regeringen. Detta måste naturligtvis åtgärdas för att man med kraft
ska kunna tala om en övergripande samhällsplanering. Krav måste ställas på
kommunerna att planera för hur man ska motverka segregation och ge
möjlighet för alla att ha råd med en bostad. Kommunerna måste också
planera för en bättre boendemiljö utifrån alla de kvalitets- och miljökrav som
kan ställas för att vi ska uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle. Detta kan
uppfyllas genom att staten ställer krav på kommunen att redovisa sin
planering i dessa avseenden i samband med den revision som ska ske av den
kommunala översiktsplanen minst en gång varje mandatperiod. Detta ger
också möjligheter för länsstyrelserna att uppfylla kraven på att få till stånd
en
sammanvägd bedömning av statens syn på översiktsplanering och för att
utveckla miljökonsekvensbeskrivningarna i den kommunala fysiska
planeringen i enlighet med regeringens intentioner.
Regeringen skriver om ventilationskontrollen på skolor och daghem:
Arbetet med att rätta till brister och fel släpar efter. Kontrollen ska också
omfatta flerbostadshus och egnahem. Även där råder en stor eftersläpning
med kontrollen , liksom vad gäller åtgärder mot brister och fel. Att åtgärda
inomhusmiljöerna i framför allt skolor och daghem är en jätteuppgift för
samhället, en uppgift där kommunerna inte själva har förmåga att ta hela
ansvaret. I det bidrag som fanns att söka för att förbättra inomhusmiljön
"försvann" ca 800 miljoner kr till nyproduktion av bostäder, eftersom det i
första skedet inte rådde tillräckligt stor efterfrågan på allergibidrag.
Ansökningarna kom i ett senare skede, men då fanns inte längre medel att
tillgå. Istället valde regeringen i samarbete med Centern att införa ett
skatteavdrag på arbetskostnaden för alla typer av bygginsatser, utan någon
som helst miljöprofil. Att inte fortsätta med miljöstödet var olyckligt, inte
minst ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, då allergi och allergiliknande
sjukdomar beräknas kosta samhället 5-6 miljarder kr årligen. Vänsterpartiet
anser att ett årligt återkommande bidrag för att rätta till problemen med sjuka-
hus-miljöer i offentliga lokaler och flerbostadshus är nödvändigt och anslår
därför 600 miljoner kr för det ändamålet.
Bakgrund till
allergiproblemen och sjuka-
hus-sjukan
Inomhusmiljön är en av våra viktigaste miljöfrågor och den
har under senare tid kommit alltmer i fokus för debatten. Vi
vistas 90 % av vår tid inomhus och barnen allra mest. Därför
är det viktigt att skapa sunda inomhusmiljöer. Allergier och
överkänslighet har fördubblats varje decennium sedan 1960-
talet. En del av denna ökning kan tillskrivas våra allt sämre
inomhusmiljöer. Forskningen har visat att barn är betydligt
känsligare för miljöföroreningar än vuxna och att barn
reagerar tidigare på dålig miljö. Vart tredje barn är drabbat
av allergi/överkänslighet. Man räknar med att mellan 600
000 och 1 miljon människor bor i dåliga inomhusmiljöer.
Dessutom dör cirka 1 200 människor årligen med
astma/allergi som direkt eller indirekt dödsorsak.
De vanligast förekommande allergiska besvären är hösnuva, astma,
atopiskt eksem och kontakteksem. Allergiska besvär antas bero på en
kombination av ärftliga anlag, rökning, husdjur, dålig inomhusmiljö, dålig
utomhusmiljö och ett antal okända faktorer. Problemen med ?´dagissjuka´´
och ?´kontorssjuka´´ dök upp på 1970-talet och kom sedan att kallas ?´sjuka-
hus-sjukan´´. Orsaken till problemen kan i stort sett härledas till uppkomsten
av fukt i husen. Det finns problem på grund av dålig ventilation, men de
hälsobesvär som finns i inomhusmiljön beror i huvudsak på samverkan
mellan mögel, ammoniakgaser och organiska ämnen i inomhusluften.
Dessa problem kan sättas i samband med den byggfukt i betongbjälklaget,
som stängs inne under golvmattor av plast och linoleum. Förutom fukt i
betongkonstruktionen tillförs eller tillfördes fukt i form av flytspackel och
vattenbaserat lim. Till detta kommer emissioner från målarfärg, lim, primer
och spackel. Billigare byggkonstruktioner i form av platta tak är en källa till
ytterligare fuktproblem.
Totalhalten av flyktiga organiska ämnen, TVOC, visar att inomhusluften i
problemmiljöer ofta har tre till fyra gånger högre halter av föroreningar än
normalt. Många menar att detta är ett ventilationsproblem, som kan åtgärdas
med enbart ett högre luftombyte. Ventilationssystem är komplicerade och
mekaniska till-och-frånluftssystem är de som är svårast att få att fungera,
medan enkla ventilationssystem av typ självdrag verkar fungera bäst.Trots
detta är det viktigt att de ventilationslösningar som finns fungerar, men för
att
komma tillrätta med problemen krävs även andra åtgärder. Den fukt som
finns inbyggd måste bort.
Problemen med de sjuka husen är en tickande bomb. Byggbranschen har
satt igång en folksjukdom. Det är upprörande att så många fastighetsägare
inte ens bryr sig om att kontrollera om ventilationen fungerar.
Lagen om obligatorisk ventilationskontroll, OVK, kom till 1992 för att lösa
ventilationsproblemen. 1995 skulle alla flerbostadshus vara kontrollerade.
Förra året gjorde Boverket en enkät till landets samtliga kommuner för att
kontrollera denna kategori. Resultatet är nedslående. Endast hälften av husen
var kontrollerade och av dessa blev en fjärdedel underkända. Resultatet är
också väldigt varierande. I Stockholm var bara 7,5 % av flerbostadshusen
med mekanisk frånluft och självdrag kontrollerade, medan motsvarande i
Helsingborg, Umeå, Lund och Huddinge var gjort i 80 % av husen. En
kontroll kostar ca 45 kr per lägenhet och år. Det är väldigt litet pengar med
tanke på vad det kostar att inte ha en fungerande ventilation, både vad gäller
energikostnader och människors hälsa.
I en utredningsrapport från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE,
beställd av Folkhälsoinstitutet om de samhällsekonomiska kostnaderna till
följd av allergiska besvär mellan åren 1983 och 1993 finns en rad intressanta
fakta. 1993 beräknades sjukvårdskostnaderna till ca 5 miljarder kr, 1983 var
de 2,2 miljarder kr.
Sjuka inomhusmiljöer tycks framför allt förekomma på olika arbetsplatser,
och kvinnor är mer drabbade än män.Våra skolor och förskolor tycks vara
speciellt hårt drabbade av förekomsten av sjuka inomhusmiljöer. Någon
markant skillnad mellan förskolor och skolor tycks inte föreligga. Minst är
problemen för boende i egna småhus. Bäst effekt av förebyggande åtgärder
uppnås därmed i våra skolor och förskolor.
Kostnaden för att åtgärda en del av inomhusmiljöproblemet, nämligen
ventilationssystemen, skulle enligt beräkningar i dåvarande Bostads-
departementet 1988 uppgå till 8,8 miljarder kr. Kostnader för övriga åtgärder
finns inte beräknade eller beskrivna.
Allergiproblemen kostar samhället mer än 5 miljarder kr varje år, och det
borde vara självklart att kommande ny- och ombyggnad i fortsättningen görs
så sunt att husen inte orsakar hälsobesvär.
De senaste årens debatt i miljöfrågor har handlat mer om uteluften,
industriutsläpp, skogsdöd och gödsling i jordbruket. Debatten har inte på
samma sätt uppmärksammat sambandet mellan allergier och sjuka hus, trots
att vi vistas 90 % av vår tid inomhus.
Anslag
A 1
När det gäller Boverkets verksamhetsområde anger
regeringen att ramarna skrivs ner med 11,9 miljoner kr 1997
och 12,8 miljoner kr 1998. Delar av Boverkets verksamhet
kommer att ifrågasättas mer i framtiden. Det beror bland
annat på hur de olika stöden för boendet utvecklas och vad
som händer i frågor om tillgänglighet och framtida
energifrågor. Om utvecklingen visar på mer uppgifter för
Boverket bör regeringen återkomma med nya beräkningar för
Boverkets verksamhet för 1998 och 1999.
A 2
När det gäller räntebidragsanslaget har de totala utgifterna
för budgetområde 18 nedjusterats med 1,5 miljarder kr med
utgångspunkt i att marknadsräntorna har fallit, vilket
påverkar kostnaderna för räntebidragen. Om regeringen i
sina prognoser för 1997-1999 räknar fel på sina antaganden
när det gäller statsobligationsräntan, så får det stora
konsekvenser om ränteantagandena är fel satta. En
subventionsränta på i genomsnitt 8,5 % ger en kostnad på ca
15 miljarder kr år 1999. 1,5 % högre ränta ger en kostnad på
ca 18 miljarder kr enligt Boverkets beräkningar och
antaganden för ny- och ombyggnad. Om regeringens
beräkningar visar sig slå fel får det stora konsekvenser för
hela utgiftsområde 18, eftersom räntebidragen svarar för ca
70 % av områdets kostnader. Regeringen bör noga följa
utvecklingen av räntesubventionsnivåerna och återkomma i
1998 års budget med nya beräkningar för räntebidragen samt
en justering av ramen för utgiftsområdet, om den tänkta
räntesubventionsnivån avviker från den prognos som
regeringen utgått från.
A 7
Byggforskningsrådet, BFR, och byggforskningen är viktiga
instrument för utvecklingen av byggmaterial och
byggprocesser som kan ingå i ett ekologiskt hållbart
samhälle. För att få fler fullskaleprojekt bör anslaget för
byggforskningen öka med 40 miljoner kr. Neddragningen av
anslagen till byggforskningen gör det svårt att bidra till
sådana projekt. Fullskaleprojekt är mycket värdefulla för
forskningen, där ett samarbete mellan byggare och forskare
utvecklar byggteknik och metoder. Produktionen kan avläsas
i forskningsrapporter, nästan lika snabbt som den genomförs.
Att bygga billigare och effektivare är viktigt, men minst lika
viktigt är att bygga ekologiskt hållbara och sunda
inomhusmiljöer.
Bland de övergripande målen för stöd till byggforskningen bör också
nämnas satsningar på forskning och utveckling av energisnåla
produktionslösningar med material där energianvändningen är minimal vid
materialtillverkningen. I den programstruktur som regeringen vill betona för
forskningsprojekt som BFR ska stödja bör också frågan om energieffektiva
produktionslösningar och energiminimering i framställningen av
byggmaterial prioriteras. När byggforskningen på energiområdet dras ned är
risken stor för att omfattande kompetens och kunskap går förlorade.
Forskningen på energisidan bör naturligtvis fortsätta i obruten takt, utan att
man inväntar något energipolitiskt beslut. De extramedel som Vänsterpartiet
föreslår till byggforskningen ska även användas på energiforskningsområdet.
A 8
Fonden för fukt- och mögelskador har sedan 1986 bedrivit
sin verksamhet för att avhjälpa fukt- och mögelskador i egna
hem. Anslaget för verksamheten har hittills omfattat 485
miljoner kr, varav 368 miljoner kr har
utbetalats.Verksamheten förutsätts fortsätta inom en ram på
60 miljoner kr, inklusive kansli- och utredningskostnader.
Meningarna om huruvida fonden har lyckats med sin
verksamhet är delade. En översyn av bidragsreglerna bör
genomföras liksom en översyn om möjligheten att överföra
kansli- och utredningskostnaderna och därmed uppdraget till
Boverket.
A 9
Bidraget till radon i bostäder är viktigt, eftersom
hälsoriskerna med radon är betydande. Boverket bör
naturligtvis fortsätta med sin informationskampanj för att
övertyga fler husägare om att göra mätningar och därefter
åtgärda eventuella fel. Den nedgång som skett på
åtgärdssidan ska inte tas som en intäkt för att behoven av
radonsanering har minskat. Boverket bör uppmanas att
fortsätta sin informationskampanj, och därefter bör ramen
omprövas 1997 om det visar sig nödvändigt för att uppfylla
de behov som finns.
A 10
Riksdagen har beslutat att minska bostadsbidragen med mer
än 2 miljarder kr från och med 1 januari 1997.Vänsterpartiet
har ställt sig bakom de flesta av förslagen, men vill återföra
834 miljoner kr tillbaka till systemet för att motverka en del
effekter av de nu införda reglerna.
Den grupp som drabbas hårdast av bostadsbidragssänkningarna är
barnfamiljerna. De har även drabbats av minskade barnbidrag
m.m.Vänsterpartiet vill något förbättra barnfamiljernas situation, genom att
utöka skalstegen till att gälla även 4 och 5 barn. Därmed trappas de
bidragsgrundande bostadskostnaderna upp två steg. Kostnaden för detta är
beräknad till 207 miljoner kr.
Vi föreslår också ett stöd till barnfamiljer med låga inkomster genom att
höja inkomstgränsen för ett oreducerat bidrag eller genom en sänkning av den
lägsta bidragsgrundande hyresnivån. Utformning och konstruktion av denna
del får anpassas inom den återstående ramen för Vänsterpartiets anslag till
bostadsbidragen, 377 miljoner kr.
I hushåll med två vuxna ska nu inkomstgränsen för oreducerat
bostadsbidrag fördelas på båda inkomsttagarna. Om hushållet bara har en
inkomsttagare blir bostadsbidraget avsevärt lägre i fortsättningen. Denna
förändring skedde för att stimulera hushåll till att båda ska delta i
förvärvslivet. Exempel på familjer som drabbas av de nya reglerna är en
familj där den ene först måste skaffa sig en utbildning för att komma ut på
arbetsmarknaden eller där någon väljer att studera i syfte att byta yrke eller
gå
vidare i karriären och lever på studiemedel. Detta premieras inte i det nya
bostadsbidragssystemet även om det är en heltidssysselsättning. Bara
bidragsdelen i studielånet blir bostadsbidragsgrundande. Därför kan den
studerande inte dra nytta av sin del av den bidragsgrundande beräkningen för
det totala bostadsbidraget. Detta är orimligt i tider, där regering och riksdag
gör en kraftig satsning på studier för vuxna och förväntar sig att de ska satsa
på detta. Arbete och studier blir olika värderade. Det stämmer illa med tal om
?´livslångt lärande´´ och ?´utveckling genom höjd kunskapsnivå´´.
Vänsterpartiet föreslår därför att bidragsberättigade hushåll med barn, där den
ene studerar och saknar annan inkomst än studiebidraget, blir
bidragsberättigade på samma villkor som hushåll med barn och bara en
inkomsttagare.Uppskattad kostnad för detta är 120 miljoner kr.
I och med att bostadsbidraget för personer över 29 år utan barn togs bort
försvann rätten till bostadsbidrag för den gruppen studerande, medan de som
är under 28 år fortfarande har den rätten. Detta är en olycklig situation,
eftersom de studerandes villkor är lika, oavsett ålder, och att rätten till
studiebidrag och lån har en helt annan åldersindelning. På sikt bör de
studerandes villkor behandlas inom studiemedelssystemet och även omfatta
boendekostnaderna.Vänsterpartiet anser att bostadsbidragsreglerna för
ungdomar tills vidare ska omfatta även studerande med rätt till studiebidrag
och studiemedel. En sådan åtgärd är helt i linje med regeringens syn på
studier och fortbildning. Uppskattad kostnad för detta är 30 miljoner kr.
Bostadsbidraget för ungdomar är konstruerat för att passa vid studier, då
endast studiebidragsdelen räknas som inkomst. En översyn av bidraget måste
göras om bidraget ska få den effekt det borde ha, nämligen som ett stöd för
att komma upp i en rimlig levnadsnivå, utan att man också ska behöva ansöka
om socialbidrag. Regeringen bör komma med förslag, så att nya regler kan
gälla från och med 1997. Ungdomsbostadsbidraget bör också, utifrån
preliminära beräkningar, utökas med 100 miljoner kr.
Då anslagen till bostadsbidragen överskridits 1995 och även 1996 måste
den beräknade ramen för bostadsbidragen för 1997 anses som mycket
svårbedömd. Det är mycket troligt att ramen överskrids. Om så sker bör
regeringen ta hänsyn till detta inför arbetet med 1998 års budget och inte ta
för givet att det går att lösa inom ramen för utgiftsområdet. Det finns också
all anledning att påpeka förhållandet att kostnaderna för bostadsbidragen
ligger fast under treårsperioden, vilket kommer att urholka värdet av bidragen
i takt med de hyreshöjningar som sker. Troligen kommer också fler att
behöva ta del av systemet. Detta har hittills varit utvecklingen under 1990-
talet.
A 11
Det särskilda ungdomsbosparandet, som inrättades 1988
omfattar idag 44 000 ungdomar, vilka sammanlagt är
berättigade till 18 miljoner kr i bonus. Ungdomsbosparandet
är bra, men är egentligen inte ett reellt bosparande, eftersom
det inte ställs krav på att de sparade medlen ska användas till
boendeutgifter. Detta bör naturligtvis vara en förutsättning
för att det ska kallas för ett bosparande. Den
ungdomspolitiska kommitté som nu ser över
ungdomsbosparandet bör arbeta med den inriktningen.
A 12
A 12 är ett nytt anslag för miljöförbättrande åtgärder inom
byggsektorn. För 1997 avsätts 600 miljoner kr för
förbättringar av inomhusmiljön i bostäder och lokaler. Tiden
för tecknande av kontrakt förlängs med 3 månader och
arbetena ska vara slutförda till 31 december 1997. Övriga
villkor är desamma som för det gamla anslaget under
arbetsmarknad A2 9 och hanteras av Boverket.
B 1
Statens geotekniska institut har en mycket viktig funktion för
att utveckla den geotekniska processen för att motverka
brister inom bygg- och anläggningsbranschen. Samhällets
kostnader för årliga skador inom det geotekniska området
beräknas till 3,5-4 miljarder kr. 20 % av detta rör
infrastrukturområdet.
Infrastrukturfrågor måste ses som en helhet. Dagens uppdelning där varje
del av infrastrukturområdet tar ansvar enbart för sitt område hämmar
forskning och utveckling, men kan också hindra samverkan i
anläggningsprocessen, eftersom planeringen i stor omfattning sker på varje
område för sig. Det finns all anledning att fundera över en sammanslagning
av Vägverket och Banverket till ett verk, kallat t.ex. Kommunikationsverket
eller Infrastrukturverket. Luftfartverkets och Sjöfartsverkets roller i detta
sammanhang bör också belysas. Regeringen bör ges i uppdrag att utreda ett
sådant förslag.
C 1
Länsstyrelsernas ramanslag har räknats ned med 6 % 1997
och 9 % 1998. Ingen anvisning om möjliga
besparingsåtgärder har gjorts. Länsstyrelserna ska även i
fortsättningen sköta de uppgifter som staten ålagt dem att
sköta. Något som försvårar länsstyrelsernas möjligheter att
effektivt sköta sina uppgifter är den ständiga
omstruktureringen av annan statlig verksamhet.
Besparingskrav och rationaliseringar har lett till att
organisationen av andra statliga myndigheter allt sämre
stämmer överens med länsstrukturer och de
samarbetsstrukturer som finns över länsgränserna. Detta för
att effektivisera användningen av de statliga medel som
kanaliseras via länsstyrelserna. Det rimmar illa med den syn
på ett vidgat regionalt ansvar som bl.a. kommer till uttryck i
den försöksverksamhet som går ut på att kommunerna ska ta
ett större ansvar för arbetsmarknadsfrågor samt i kommande
försöksverksamhet med ett större allmänt ansvarstagande på
regional nivå inom några län i landet. Effekterna av denna
utveckling för ett utökat regionalt ansvar på länsnivå måste
noggrant analyseras innan nya omstruktureringar görs.
Regeringen bör göra sådana konsekvensbeskrivningar i
samband med att man föreslår nya omstruktureringar av
statlig verksamhet.
I kommande utvärderingar av de besparingar som genomförs på
länsstyrelserna bör konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv särskilt
uppmärksammas.
D 1
Lantmäteriverket har satts under ett hårt omvandlingstryck.
Sammanslagningen med Centralnämnden för fastighetsdata
innebär omställningskostnader som för 1996 ger ett
överskridande med 14 miljoner kr. Krav på bolagisering och
på ett effektivare utnyttjande av modern teknik leder också
till mycket omfattande krav på verksamhetsförändringar. I
likhet med behandlingen av omorganisationen av
länsstyrelseverksamheten i Skåne län bör Lantmäteriverket
undantas från generellt sparkrav 1997 och ges 10 miljoner kr
utöver den fastlagda ramen.
Lantmäteriverket har under år 1996 träffat ett avtal med Sjöfartsverket om
samverkan när det gäller geografisk information. Detta är positivt, eftersom
det borde innebära samordningsvinster och effektivisering. En sådan
samverkan borde finnas med en rad andra statliga verksamheter och
Lantmäteriverket. Dessa kan dra nytta av Lantmäteriverkets kunskaper och
kapacitet angående databaserade geografiska informationssystem. Detta
gäller både statliga verk och bolag som Posten, Telia, Vägverket, Banverket
m.fl. Regeringen borde ta initiativ till att flera sådana samverkansavtal
kommer till stånd.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om boendekostnaderna,
skattereformen, fördelningspolitiken och jämställdheten enligt vad i motionen
anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunernas roll, boendekostnaderna och effekterna av
skattereformen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur revisionen av den
kommunala översiktsplanen kan användas för att motverka segregation, ge
möjlighet för alla att kunna ha råd med en bostad, planera för en bättre
boendemiljö m.m. enligt vad som i motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Boverkets framtida roll,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om justering av utgiftsområdet rörande avvikelser vad gäller
beräkningen av räntebidraget,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändringar vad gäller
Fonden för fukt- och mögelskador enligt vad som i motionen anförts,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om radonbidraget och Boverket,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostadsbidragen och överskridande av ramen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ungdomsbosparandet,
10. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur
verksorganisationen kan omorganiseras på infrastrukturområdet enligt vad
som anförts i motionen,1
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts kring konsekvensbeskrivningar av olika förändringar på det regionala
planet.2
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samverkansavtal mellan Lantmäteriverket och andra statliga
verksamheter,
13. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande enligt uppställning:
Anslag
Regeringens förslag Anslagsförändring
tusental kronor
A 7. Byggforskning
179 196
40 000
A 10. Bostadsbidrag
5 910 000
834 000
Allergisanering
600 000
D 1. Förvaltningskostnader för
Lantmäteriverket
490 272
10 000
Summa för utgiftsområdet
33 368 197
1 484 000
Stockholm den 6 oktober 1996
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Lars Bäckström (v)
Owe Hellberg (v)
Tanja Linderborg (v)
Eva Zetterberg (v)