Många människor frågar sig oroligt hur vår egen och våra barns hälsa påverkas av elmiljön i bostäder, daghem, skolor och på arbetsplatser. Diskussioner om befarade hälsorisker vid exponering för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält har förts sedan början av 80-talet. Farhågorna har främst gällt risk för cancer, graviditetsstörningar och så kallad elöverkänslighet. Bristen på kunskap om hur människor och andra levande varelser påverkas av elektriska och magnetiska fält respektive vilka åtgärder som bör vidtas för att skapa en riskfri elmiljö är påtaglig. Debatten, som periodvis varit och fortfarande är både intensiv och känsloladdad, blir därför otydlig och förmår inte lugna oroliga människor.
Följande "fakta" rörande elmiljön finns en viss enighet om:
att barn och vuxna kan vara överkänsliga för elektromagnetiska växelfält,
att elmiljöstörningar, t ex blixtpulser, radiosändare, radarpulser, elektro- statiska laddningar och högfrekventa radiovågor från mobiltelefonernas antenner, kan skada barn och vuxna,
att vid olika jordpotential osunda och störande jordströmmar kan uppstå i och omkring produktionsprocesser och system,
att jordströmmar lätt uppstår i metalliska kontaktpunkter.
Däremot är meningarna delade om vilka åtgärder som är lämpliga att vidta samt om sambandet mellan skydd och kostnader.
EU:s byggdirektiv ger byggherren ett ökat ansvar för att bostäder och lokaler skyddar hälsa och ger säkerhet. Skadestånd kan bli aktuellt om hyresgäster eller andra brukare skulle drabbas av ohälsa.
Sedan 1 juli 1996 skall nya bostäder utrustas med 5-ledaresystem och därmed reduceras de elektromagnetiska fälten. Därutöver bör kabelstråken "skärmas" genom att t ex läggas i metallrör. Även apparater, kontakter och strömställare kan ge upphov till elektromagnetiska växelfält.
Det är troligen varken praktiskt eller ekonomiskt möjligt att skapa en helt säker elmiljö. Men inte minst för att minska den oro och osäkerhet som många känner är det ytterligt angeläget att snabbt fastställa vilka åtgärder som krävs för en bra elmiljö med minimala risker för ohälsa.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att regler utarbetas och fastställs som säkerställer en god elmiljö.
Stockholm den 5 oktober 1996
Kerstin Warnerbring (c) Lennart Brunander (c)
Gotab, Stockholm 1996