Det är många som oroligt frågar sig vad som händer efter
årsskiftet, när de nya reglerna för bostadsbidrag träder i kraft.
Förändringarna är många, och delvis genomgripande. I fortsättningen ges
bara bostadsbidrag upp till en viss yta, anpassad efter antalet barn i familjen.
För en familj med två barn maximeras den bidragsgrundande ytan till 110
kvadratmeter.
Individuella inkomstgränser införs, vilket betyder sänkt bostadsbidrag för
familjer där en förälder har en mycket liten eller ingen inkomst alls.
Förslaget innebär också en ny inkomstprövning. I fortsättningen ska den
verkliga inkomsten ligga till grund för bostadsbidragets storlek. Det kan
alltså hända att familjer tvingas betala tillbaka erhållna bidrag, eller få mer
bidrag när den verkliga inkomsten är känd.
Den sista förändringen, som minimerar fusk och andra felaktiga
utbetalningar, är det nog ingen som ifrågasätter. När det gäller de övriga
förändringarna har vi dock fått många oroliga samtal från berörda.
Låt oss först slå fast: Vi menar att det var riktigt och nödvändigt att agera
när kostnaderna för bostadsbidrag sköt i höjden. Om ingenting hade gjorts så
hade kostnaderna överstigit de budgeterade med över två miljarder kronor. I
ett läge när budgetunderskottet fortfarande är ett stort problem är det
naturligtvis oacceptabelt.
Regeringen agerade snabbt. Det var som sagt ekonomiskt nödvändigt, men
innebar att det inte var möjligt, trots regeringens ambitiösa försök, att i
detalj
analysera alla konsekvenser för de enskilda hushållen.
Det finns t ex en risk att de nya reglerna delvis motverkar sina egna syften,
nämligen att stimulera till arbete och begränsa marginaleffekterna. Familjer
där en medlem går från arbetslöshet till studier kan i vissa fall missgynnas,
vilket knappast kan ha varit avsikten. Ytbegränsningen och övriga
förändringar leder till problem för många. Vi befarar att många låginkomst-
tagare tvingas flytta.
Just nu pågår en översyn av hela bostadspolitiken inom ramen för den
bostadspolitiska utredningen. Vad vi förstår finns det en bred enighet om att
minska de generella stöden till byggandet och boendet. Det kan vara en riktig
utveckling, men förutsätter att det finns ett hyfsat stöd till dem som saknar
möjlighet att efterfråga en lägenhet efter behov, t ex barnfamiljer med små
inkomster.
Båda dessa skäl - att förändringarna genomfördes snabbt, och att det
förmodligen sker en minskning av de generella stöden - leder oss till
slutsatsen att utvecklingen måste följas mycket noga. I samband med att
riksdagen fastställde de nya reglerna fick förvisso Riksförsäkringsverket i
uppgift att följa upp beslutet.
Det är emellertid viktigt att brister i det nya systemet justeras snabbt,
varför riksdagen bör påskynda översynen. På några punkter, t ex när det
gäller konsekvenserna för hushåll med en studerande förälder, måste hänsyn
tas till den befogade kritik som har framförts.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att påskynda översynen av de nya reglerna för
bostadsbidrag.