Enligt en undersökning utförd av Arbetsmiljöinstitutet räknar
man med att ca 1 % av Sveriges befolkning är elöverkänslig.
De flesta som blivit elöverkänsliga har skadats i samband
med bildskärmsarbete. Av dessa elöverkänsliga kan en del
genom egna åtgärder sanera sin hemmiljö och arbetsmiljö,
men för en stor andel är detta inte möjligt, utan stora insatser
är nödvändiga för att de ska kunna leva ett drägligt liv.
De som drabbas av elöverkänslighet påverkas inte bara av bildskärmar,
utan även av TV, lysrör, kyl, frys osv. Även grannars elutrustning påverkar
den elöverkänslige. För den elöverkänslige som inte får hjälp att sanera sin
bostad innebär det att han eller hon kan tvingas fly från sitt hem och bosätta
sig i en ensligt belägen stuga. Självklart påverkas hela familjen av detta.
I allmänhet leder en elsanering till att hälsotillståndet förbättras och därmed
till att även känsligheten för el minskar. Elsanering är således en viktig del i
rehabiliteringen.
I vissa kommuner beviljas bostadsanpassningsbidrag för elsanering, men
någon självklar rätt till detta finns inte. Enligt en undersökning som gjordes
i
april 1993 av Föreningen för el- och bildskärmsskadade hade då 63 personer
av 100 fått bidrag till elsanering. Erfarenheten visar att de flesta som
genomfört en elsanering mår bra eller bättre efter saneringen. Saneringen bör
gälla för både hem och arbetsmiljö. Även samhällsekonomiskt blir detta en
vinst, eftersom de flesta efter sanering kan återgå i arbete.
Bostadsutskottet har 1995 gett regeringen tillkänna att dessa frågor är
angelägna och mycket är nu också på gång. Vad man skulle vilja gå vidare
med är att göra ett försök med att sanera ett helt bostadskvarter där
vattenledningar och elledningar ligger relativt ytligt och nära varandra.
Det bedrivs kvalificerad forskning kring elöverkänslighet men fortfarande
har inte vetenskapen lyckats få grepp om orsaker och samband. Forskningen
bör inriktas mot att dokumentera och utvärdera åtgärder för rehabilitering och
symptomlindring som elöverkänsliga och arbetsgivare vidtagit i sina bostäder
resp. arbetsplatser. Fortsatt forskning behövs också för att vetenskapligt
kunna fastställa elöverkänslighet. De påbörjade studier av hudförändringar
som vidtagits vid Karolinska Institutet måste vidareutvecklas. Slutligen måste
forskningen bedrivas i nära samarbete med berörda patienter och
patientförening (FEB).
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur en fördjupad forskning
kring elöverkänslighet skall utvecklas enligt vad i motionen anförts om
studier i nära samarbete med drabbade personer.
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur försök med en
storskalig sanering i bostadsmiljön skall kunna ske, t.ex. av ett helt kvarter
med gammaldags teknikinstallationer som fyllts på med dagens tekniska
utrustning.
Stockholm den 7 oktober 1996
Stig Sandström (v)
Lennart Fridén (m)
Barbro Johansson (mp)
Sonja Fransson (s)
Erling Bager (fp)
Fanny Rizell (kd)
Elving Andersson (c)