Bostaden är basen för vår och särskilt barnens uppfattning om omvärlden och verkligheten. Den skall inte bara tillfredsställa grundläggande skyddsbehov. Den skall vara en vilopunkt, en startpunkt, en trygghet och en språngbräda mot yttervärlden.
Miljöpartiet de gröna kopplar därför boendet och bostaden - det vi vill kalla vårt hem - till ett vidgat personligt ansvar. Finansiering, byggande, förvaltning, rivning - hela bostadens livscykel skall vara en ökande boendeangelägenhet.
Från byggpolitik till boendepolitik
Svensk bostadspolitik trampar vatten. Dramatiska förändringar av förutsättningarna har skapat ett läge, där nyproduktionen är i botten och där boendet i sig blivit en viktigare bostadspolitisk fråga än själva produktionen.
Anledningen till den avstannade nyproduktionen är främst de dyra produktionskostnaderna och att marknaden delvis kan betraktas som mättad. I vissa delar av landet har vi stort överskott på bostäder, i andra, framför allt i de större tillväxtområdena och unversitetsstäderna, finns dock en växande efterfrågan igen. Den utbredda arbetslösheten tvingar idag fram alternativa boendelösningar, en del bra - men inte alla önskvärda. I dag handlar det mer om att bygga om än att bygga nytt.
En social boendepolitik
Habitat II - den sista av de stora FN-konferenserna - slog fast allas rätt till en rimlig bostad och barnens särskilda behov av skydd och trygghet. I Sverige är vi relativt lyckligt lottade vad gäller antal bostäder och internationellt sett har vi också kommit långt i utvecklingen av byggmaterial och metoder. Men ändå är det fortfarande många som inte har råd till en rimlig boendestandard. Vi har ett stort antal felbyggda hus, som måste åtgärdas och vi har en viktig och olöst fråga i de hemlösas sociala situation. Den s.k. sociala bostadspolitiken, med speciella hänsyn till de reurssvaga hushållen, får inte överges, utan måste ständigt omprövas efter rådande verklighet och mer ses ur ett helhetsperspektiv, där bl a arbets- och utbildningsmöjligheter utgör viktiga inslag. Detta innebär att vi föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att göra en återkommande uppföljning och samlad utvärdering av kommunernas insatser för särskilt utsatta bostadsområden.kanske
Sjuka hus och sjuka barn
Tre decenniers felsyn har också skapat en mängd "sjuka" hus som harmed stora effekter på folkhälsan i form av en exploderande ny folksjukdom: allergi/överkänslighet och astma. Allergisaneringarna av skolor, daghem och bostäder är en samhällets skyldighet mot alla - särskilt mot barnen.
Allergisaneringsbidraget
Bidragsinsatserna för dessa mer omfattande saneringar, enligt en tidigare överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet, måste därför fullföljas för de ansökningar som nu är i tid inkomna ansökningar. Det saknas omkringomkr 600 miljoner kronormkr. Denna den största svenska miljösatsningen i historien är för viktig för att inte fullföljas. Vi återkommer till detta i vårt budgetförslag nedan.
Bidrag via Småhusskadenämnden
I detta sammanhang måste också bidragen genom Småhusskadenämnden lyftas fram. Småhusskadenämnden, knuten till en statlig fond, inrättades 1986 i syfte att bistå ägare till småhus med omfattande fukt- och mögelskador. I dag lämnas bidrag till husägare med fukt- och mögelskador, men dessa bidrag är i många fall förenade med alldeles för höga självrisker, dvs. bidraget är litet och husägaren får stå för merparten av kostnaden själv. Vi anser att sSjälvrisken för dessa åtgärder måste, enl Miljöpartiet, maximeras till 50 %, om människor över huvud skall ha möjligheter att åtgärda sin egna hem. Detta bör finansieras inom den ekonomiska ramen för fukt- och mögelskadefonden. För att lindra de höga självriskkostnaderna inkluderade överenskommelsen mellan regeringen och Miljöpartiet också ett tillfälligt bidrag om 20 % av saneringskostnaden. Detta tillfälliga bidrag löpte ut den 1 oktober 19-96, men mycket stora behov kvarstår - uppskattningsvis behöver var tionde småhus åtgärdas. Samhället tjänar i längden och inom alla samhällssektorer på att ge husägarna möjlighet att klara av kostnaden. Informationen om Småhusskadenämndens verksamhet måste också spridas bättre.
"AB Husprovning"
Det behövs allmänt sett mer information till hushållen om "sjuka" respektive "sunda" hus. Lagen om byggfelsförsäkring, som gäller i 10 år och omfattar ny- eller ombyggnad av flerbostadshus, vill vi utvidga till att också omfatta arbets-, fritids- och skollokaler. Miljöpartiet vill dessutom införa en återkommande kontroll av fukt, mögel, ventilation, materialtillstånd, energibalans m.m. (hälso- och miljörelaterad utvärdering), förslagsvis vart femte år. Vi har tidigare kallat denna verksamhet för "AB Husprovning". Vid brister bör de boende ha tillgång till kommunal rådgivning och bostadsägaren garanteras lån om det krävs kostsamma reparationer. Fastigheter skall också kunna få "körförbud", om inte problemen åtgärdas. En möjlighet kunde vara att hyresgäster föreläggs betala hyrorna till spärrat konto hos husprovningen intill dess rättelse skett. För att kunna värdera fastigheter bör det finnas normer för en god bostadsstandard vad gäller miljö och funktion.
Det är av stor vikt att byggnadsmaterial varudeklareras och att gränsvärden för kemiska ämnen sätts så lågt att astmatiker och allergiker utan obehag kan vistas i byggnader.
Det krävs ett utvecklat system för miljöanalys/värdering, ett fråga som vi behandlar i en separat motion till riksmötet 1996/97.
Radonsäkring
Radonsaneringen måste prioriteras med målsättning att ha radonsäkrat samtliga konstaterade radonfällor före sekelskiftet. Gränserna skall skärpas. Radongashalter över 150 Bq/m3 skall inte accepteras.
Miljöpartiet går emot regeringens nedskärning på anslaget till bidrag till åtgärder mot radon i bostäder. Detta tas upp i budgetavsnittet, nedan.
Ny syn på boende
Vi måste få en annan syn på boendet. Att bo är inte att konsumera, att bo är ett sätt att få rötter i tillvaron. Bostaden måste ges ett större värde än sådant som köps och säljs för att förränta kapitalinsatser. Bostadsmarknaden borde med andra ord få ett mer tryggt och stabilt utrymme i samhällsekonomin. Därför vill Miljöpartiet ge kvaliteten i boendet hög prioritet. Alla skall kunna bo miljö- och hälsomässigt bra till en rimlig kostnad. Allt boende skall i framtiden självklart ske inom ekologiskt hållbara ramar. Bostaden och dess grannskap skall samordnas med omgivande natur, odling, historisk bebyggelse, bostadsnära arbetsplatser, avfallshantering och kollektivtrafik.
Vi ser också på sikt den permanenta bostaden befriad från den nuvarande formen för beskattning. Den framtida skatten bör vara kopplad till fastighetens resurskrav, t.ex. energiförbrukning, material och krav på infrastruktur. Fastighetsskatten bör växlas mot en sådan beskattning men också mot en ökad beskattning vid försäljning. Det nuvarande taxeringssystemet, där grannens försäljning av sitt fritidshus blir avgörande för beskattningen, är oacceptabelt. Miljöpartiets taxerings- och skattepolitik på kort och på längre sikt, vad gäller fastigheter, beskrivs utförligt i en särskild motion till riksmötet 1996/97.
Subventioner till bra boende
Miljöpartiet vill ha bort generella subventioner till ny- och ombyggnation. I stället vill vi under en övergångstid ha riktade "gröna" investeringsbidrag, som i sin tur kan kopplas till handikapp, sociala och regionala hänsyn. Ett annat riktat bidrag är bostadsbidraget, som vi fortfarande anser vara den mest träffsäkra subventionen för att trygga ett bra boende. Det innebär att vi hellre ser förstärkning av bostadsbidraget än av generella ny- och ombyggnadssubventioner.
Bosparkassor
Slutna bosparkassor, som JAK och de tyska Bausparkassen, är betydelsefulla för att ge stabilitet i boendeekonomin. Att spara och låna till mycket låg, eller ingen, ränta till sin bostad är, enligt Miljöpartiet, ett viktigt kitt i samhällsbygget. Det skapar ansvar och är ett solidariskt sätt att spara. Miljöpartiet vill därför skapa förbättrade förutsättningar för sådana bosparkassor, t.ex. utreda möjligheterna till särskild kreditgaranti, som avgränsas till lån kopplade direkt till boendet. Spararna behöver ökat skydd och samhället insyn. Dessutom behövs en ökad och mer samlad information om bosparandet i allmänhet och om de slutna bosparkassorna i synnerhet.
Allmännyttan
Vi anser att hyresgäster skall ha goda möjligheter att ta över sin lägenhet. Detta står inte i motsättning till vårt krav på ett fungerande bestånd av hyresrätter, där den s.k. Allmännyttan, de kommunägda bostadsbolagen, utgör ett viktigt och stabiliserande inslag. Den kooperativa hyresrätten vill vi särskilt uppmuntra. Vidare säger vi nej till helt fria marknadshyror, eftersom vi anser att sådana bl.a. ökar en oönskad boendesegregation.
Motverka ökad segregation
Den negativa segregationen, i framför allt våra storstäders miljonprogramsområden, kan bara lösas genom åtgärder utifrån en helhetssyn, där arbete och utbildning är avgörande faktorer. Därför vill Miljöpartiet att satsningarna i dessa utsatta områden skall ske genom att utveckla lokala arbetsmarknader (med hjälp av t.ex. sänkta arbetsgivaravgifter), satsa på utlokalisering av högskoleutbildningar, skapa fritidslokaler och andra förutsättningar för kultur- och fritidsaktiviteter. Dessutom måste detta givetvis kompletteras med kvalitetshöjning av bostäderna och näromgivningen.
Det estetiska inslaget är också mycket viktigt för att ge området identitet och ett särskilt värde för de boende. Dessa förslag är alla beroende av det s.k. underifrånperspektivet, dvs. de boende själva skall ha ett avgörande inflytande på förändringarna.
Ett ökat ansvar i form av olika självförvaltningsformer måste också prövas. Att de boende delar ansvaret för sitt bostadsområdet måste uppmuntras - inte bestraffas med skatt av samhället (som i det nu aktuella fallet bostadsområdet Holma i Malmö).
Det är slutligen viktigt att tillåta kommunerna att skapa frizoner i de särskilt utsatta områdena, där man har rätt att lätta på statliga bestämmelser och finna lokalt fungerande lösningar. Miljöpartiet utvecklar den här frågan i en särskild motion om boendesegregation till riksmötet 1996/97.
Att bo vackert
Miljöpartiet sätter estetiska värden högt. Vi vill tala om vackra hus, sköna omgivningar och betona kulturvärden i byggande och utsmyckning. Från 1937 finns en rekommendation om att minst 1 % av byggnadskostnaderna skall avsättas till utsmyckning för offentliga byggnader. Stat och landsting har någorlunda levt upp till detta, medan det har varit betydligt sämre ute i kommunerna.
Miljöpartiet kräver att minst 1 % av den totala investeringskostnaden avsätts till estetisk utformning samt konstnärlig utsmyckning vid ny- och ombyggnad av offentliga lokaler, hyresbostäder och bostadsrätter som stöds med någon form av statligt stöd. Utsmyckning kan lika gärna vara särskilda insatser i arkitekturen och utformningen, som en satsning på enskilda konstverk knutna till byggnaden. Det är dags att låta den enskilda arkitekten få "signera" sina hus.
Lägesavgifter
I syfte att begränsa företagsetableringarna i centrum och göra det möjligt att åter befolka innerstäderna vill Miljöpartiet införa kommunala lägesavgifter för kontor och affärslokaler som är större än förslagsvis 1 000 m2. Det finns mycket att vinna med en bostadisering av stadskärnorna. Behovet av stora kontorslandskap har också minskat med datoriseringen. Fler och fler kan utföra sina arbeten oberoende av lokal. Hemmet kommer delvis att återuppstå som arbetsplats. Vi föreslår att regeringen ges i uppdrag att utreda detta.
Beprövade "rena" material och återanvändning/ återvinning
Beprövade "rena" byggmaterial som sten, trä, lera och glas måste få tillbaka huvudrollen i byggprocessen, medan bland- och plastmaterial (med ohälsosamma emissioner och tungmetaller) snarast och i möjligaste mån bör mönstras ut. Återanvändning och återvinning av byggmaterial är ett måste i framtiden, liksom att skilja det miljöfarliga byggavfallet till säkra deponier.
Cirka 80 % av allt byggavfall hamnar i dag på deponi. Detta är fullständigt oacceptabelt och ett miljömässigt fiasko. En snabb förändring måste till. Höga deponiavgifter och/eller avfallsskatter är förmodligen den bästa och snabbaste vägen. Ett alternativ vid övergången till höga deponiavgifter kan också vara etableringsbidrag för att få igång byggmaterialsstationerna. I Uddevalla har en av de första rent kommersiella depåerna för begagnat byggmaterial startats. Det finns numera flera sådana depåer runt om i landet, med mer eller mindre stöd. En databas för begagnat byggmaterial kommer att tas i bruk under hösten. Att sprida information om byggdepåerna och om tillgången på material i Sverige blir en viktig uppgift.
Enkla lösningar och boendeinflytande
Enkla grundlösningar och med möjligheter till individuella utformningar och självbyggeri skall dra ned byggkostnaderna. Så långt möjligt bör de boende vara med från början av byggprocessen. Detta gäller även i flerbostadsfastigheter med hyresrätter och det gäller områdesgestaltning och utformning av husen, olika miljölösningar och det estetiska inslaget m.m. För att underlätta människors egna initiativ och intresse för självbyggeriet bör en översyn göras av plan- och bygglagen (PBL), med ändringar i sådan riktning.
Bygg bort elektromagnetiska fält
Resultat från olika undersökningar har visat stora hälsorisker med vagabonderande strömmar i elnätet. Det har visat sig att de elektromagnetiska fälten kan antas ge upphov till flera allvarliga sjukdomar. Ett femledarsystem med separat jordkabel för starkströmmen skulle ge en kostnadsökning på ca 3 %, men samtidigt ge stora hälsovinster och vinster vad gäller säkerheten i bl.a. datoranvändningen.
Samhället har här en möjlighet att lösa ett växande problem med enkla medel och till en samhällsekonomisk vinst. Miljöpartiet anser därför att en skärpning måste ske i starkströmsföreskrifterna, så att femledarsystem krävs vid nybyggnad och större ombyggnad. På samma sätt måste också starkströmsnätet i marken bytas ut till ett femledarsystem.
Vatten och avlopp
Ett av de nya kraven vi vill ställa på bostadsbyggandet gäller bättre lösningar för vatten och avlopp. Vattenförbrukningen måste minimeras och i första hand användas som livsmedel. Detta innebär lösningar med recirkulation av BDT-vatten och att i möjligaste mån mönstra ut den konventionella vattentoaletten, så som den ser ut idag. På vägen till kretsloppsanpassade lösningar, finns snålspolande toaletter och en del andra liknande varianter. Det viktiga är att vi lämnar den traditionella vattenklosetten bakom oss för gott och istället satsar på de separerade toaletterna, som ger möjlighet att återföra våra restprodukter till naturen som jordförbättringsmedel och kväverik gödsling.
Med hjälp av avgiftsdifferentiering kan kommunerna påskynda utvecklingen. Miljöpartiet föreslår att regeringen ges i uppdrag att utreda ett system med utökade möjligheter för differentierade kommunala avloppstaxor och anslutningsavgifter utifrån ett kretsloppsperspektiv. Detta kan exempelvis åstadkommas genom ändringar i lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Miljöpartiet utvecklar de här idéerna i en särskild motion om va-lagen till riksmötet 1996/97.
Positiva tendenser i byggsektorn
Vi har under de senaste åren sett byggföretagens intresse av att bygga ekologiskt riktigt, kretsloppsbaserat och hållbart. Kvalitetstänkandet i dessa avseenden ser nu ut att utvecklas till prioriterad konkurrensfaktor. Byggsektorn har bl.a. skapat sitt eget kretsloppsråd, som samlar kunskap och ger rekommendationer till företagen. Det är alltså, trots det knappa nybyggandet, mycket som händer i byggbranschen. Tidigare tveksamheter och överdriven försiktighet, när det gäller ekologiskt byggande, har nu övergått i ett stort antal projekt och innovationer, framför allt vad gäller ombyggnad. Detta är glädjande och visar vägen bort från de senaste decenniernas felaktiga materialanvändning och alltför snabba byggmetoder. Spekulationer och kortsiktighet på bostadsmarknaden håller på att bytas ut mot mer robusta perspektiv. Sveriges Arkitekters Riksförbund (SAR) har sedan något år igång ett nätverk för ekologiskt byggande.
De här tendenserna är mycket positiva och ur alla dessa nya miljövänliga satsningar bör vi kunna hämta mängder av nya nyttiga erfarenheter.
Ett ekologiskt byggnadsbegrepp
I en av Miljöpartiets tidigare bostadspolitiska motioner (1994/95:Bo521, om ett ekologiskt byggnadsbegrepp) framhöll vi behovet av att bl.a. få begreppet "ekologiskt byggande" definierat av Boverket. Uppdraget har vidarebefordrats av regeringen och skall rapporteras senast i mars 1998. Tills vidare får vi alltså stödja oss på det forsknings- och utvecklingsarbete, när det gäller byggande med ekologiska utgångspunkter, som hittills förevarit och nu pågår.
Byggforskningsrådet har här en given uppgift. Vi ser gärna flera experimentella projekt i form av nya ekobyar och ekostadsdelar. Dessa speciella utvecklingsprojekt, där gränser och nytänkande testas vad gäller vatten och avloppsystem, energialternativ och källsorteringsanordningar, behöver även fortsättningsvis samhällets ekonomiska stöd för att kunna genomföras. Lyckade - men även misslyckade - lösningar bidrar till den djupare kunskap vi behöver. Det är särskilt viktigt med utvärderingar av experimentprojekten och att informationen kan föras vidare.
För Miljöpartiet är det en given utgångspunkt att all ny- och ombyggnad i framtiden skall ske efter ekologiska principer. Vi föreslår därför utredning av frågan om hur statliga investeringsbidrag och kreditgarantiåtaganden skall miljövillkoras och i övrigt kunna styras med sociala och regionala förbehåll.
Anslagen till samhällsplanering, bostadsförsöjning och byggande (utgiftsområde 18) för budgetåret 1997
Miljöpartiet accepterar i huvudsak regeringens förslag till anslagsfördelning på utgiftsområde 18 i statsbudgeten för 1997. Vi har dock två väsentliga invändningar, och den gäller bidragen till åtgärder mot dålig inomhusmiljö i offentliga lokaler, de s.k. allergisaneringsbidragen samt bidragen till åtgärder mot radon i bostäder. I det följande beskrivs bakgrund samt våra alternativa förslag till beslut.
Beträffande ramarna och anslagsfördelningen för budgetåren 1998 och 1999 har vi ännu inte tagit slutgiltig ställning. Detta bl.a. mot bakgrund av att ett flertal beslut som påverkar utgiftsområdet kommer att tas under 1997.
Bakgrund - överenskommelser med regeringen om allergisaneringsbidrag
Våren 1995 gjorde regeringen och Miljöpartiet en överenskommelse om det s.k. RAS-bidraget (riktat anställningsstöd). Regeringen fick på det sättet stöd för 5 miljarder kronor till RAS och Miljöpartiet fick loss 2 miljarder kronor till miljöåtgärder. Framför allt handlade det om ett bidrag till inomhusmiljön, det s.k. Allergisaneringsbidraget, på 1,8 miljarder kronor. 200 miljoner kronor fördelades på bidrag till solfångare, ackumulatortankar, kulturbyggnader och experimentbyggen. 40 miljoner kronor gick särskilt till Småhusskadenämnden för att hjälpa egnahemsägarna med ett bidrag till självrisken vid fukt- och mögelskador.
För allergisaneringsbidraget gällde att huvudentreprenadavtalet skulle vara tecknat senast 1 mars 1996 och slutbesiktning skulle ske senast 1 januari 1997.
Ansökningarna till bidraget för allergisaneringar gick trögt, och såg inte ut att alls utnyttjas som väntat, samtidigt som medel till ny- och ombyggnader saknades. I en ny överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet skiftades 800 miljoner kronor från allergisaneringsbidraget till ny- och ombyggnader. I överenskommelsen ingick förlängning av tiderna för allergisaneringsbidraget. Huvudentreprenaden skulle först vara klar 1 oktober 1996 och slutbesiktningen 1 oktober 1997. Samtidigt låg ansökningstiden kvar vid 1 mars 1996. Till överenskommelsen fogades också krav på intensifierad information om bidraget och att om den återstående miljarden mot förmodan överskreds skulle nya förhandlingar upptas. Miljöpartiet fick i denna överenskommelse också 100 miljoner kronor till fortsatt 35-procentigt investeringsbidrag till vindkraften.
Stegrat intresse för allergisanering
Vid ansökningstidens utgång, 1 mars 1996, hade ansökningar för drygt 1,8 miljarder kronor för allergisaneringar, lämnats in. Regeringen och Miljöpartiet återupptog då diskussioner, i enlighet med överenskommelsen. Ur dessa diskussioner kom tyvärr inte en enda ny krona. Regeringen hänvisade till statsfinanserna. Samtidigt satsades det ytterligare pengar på rena ombyggnadsbidrag. Betongen gick före barnens hälsa, vilket är mycket allvarligt.
Nya försök
Miljöpartiet har sedan vid ett flertal tillfällen försökt få regeringen att ta det ansvar man kan förvänta sig i en sådan här fråga. Inga pengar avsattes i vårpropositionen, men under diskussionen om sysselsättningspropositionen under sommaren menade statsministern att man skulle försöka finna en lösning, inte minst för barnens skull. Men inget har hänt. Höstens budgetproposition ger inget utrymme för ett fullföljande.
Vårt förslag: Fullfölj allergisaneringen nu
Vad är viktigare än barnen i vårt samhälle. Har vi inte alla en skyldighet att skydda dem mot "sjuka" skolor, daghem och bostäder. Allergier, överkänslighet och astma har som aldrig förr brett ut sig i våra växande generationer. Vi har fått en ny växande folksjukdom. Anledningen, som de flesta är överens om, finns främst i våra dåliga inomhusmiljöer. Kommunernas försök att nu ta itu med problemen får inte stoppas. Samhällskostnaderna för uteblivna åtgärder kommer att få helt andra dimensioner. Det är också de flesta överens om.
Miljöpartiet vill att detta viktiga miljö- och hälsoprojekt genomförs och anvisar därför ett nytt anslag, kallat A 12. Åtgärder mot dålig inomhusmiljö i offentliga lokaler, om 600 miljoner kronor för budgetåret 1997. Anslaget finansieras genom omfördelningar i vårt budgetförslag jämfört med det vi föreslog i motion på den ekonomiska vårpropositionen.
Anslaget A 9. Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
Miljöpartiet vill inte sänka ambitionsnivån när det gäller radonsaneringen. Därför accepterar vi inte regeringens 30-procentiga neddragning på anslaget Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder. Vi föreslår i stället att anslaget räknas upp med 5 miljoner kronor till totalt 17 miljoner kronor för respektive budgetår 1997-1999.
Sammanfattningsvis innebär Miljöpartiet de grönas förslag beträffande utgiftsområde 18 följande:
Förslag till anslag 1997 och beräkningar 1998 och 1999, milj. kr.
18 Samhällsplanering, Regeringen
Miljöpartiet
bostadsförsörjning Förslag Beräknat Beräknat Avvikelse från regeringen
och byggande 1997 1998 1999 1997 1998 1999
Totalt utgiftsområdet
33368 26629 23171 605 5 5
Anslag
A1 Boverket: Förvaltningskostnader 131 122 125
A2 Räntebidrag m.m. 23400 16993 13818
A3 Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsändamål m.m. 94 8 8
A4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader 15 16 17
A5 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet 1300 1500 1200
A6 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader 23 23 24
A7 Byggforskning 179 184 189
A8 Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador 60 60 60
A9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 12 12 12 5 5 5
A10 Bostadsbidrag 5910 5640 5600
A11 Bonusränta för ungdomsbosparande 3 3 3
A12 Nytt anslag: Åtgärder mot dålig inomhusmiljö i offentliga lokaler
600
B1 Geoteknik 24 24 24
C1 Länsstyrelserna m.m. 1721 1617 1671
D1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket 490 422 414
D2 Statens va-nämnd 5 5 5
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en återkommande uppföljning och samlad utvärdering av kommunernas insatser för särskilt utsatta bostadsområden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att självrisken vid bidrag från Fonden för fukt- och mögelskador får vara högst 50 % av den totala kostnaden för husägaren,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av ett "Svensk Husprovning AB" i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ytterligare skärpa kraven på högsta tillåtna radongashalt i alla byggnader till maximalt 150 Bq/m3,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktade "gröna" investeringsbidrag och bostadsbidrag,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda möjligheten att ge en särskild kreditgaranti avgränsad till sparande kopplat direkt till boende,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad information om slutna bosparkassor,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fria marknadshyror,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om estetisk utformning och konstnärlig utsmyckning vid ny- och ombyggnad av offentliga lokaler, hyresbostäder och bostadsrätter,
10. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om kommunala lägesavgifter för vissa lokaler i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information om byggdepåerna och begagnat byggmaterial,
12. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av plan- och bygglagen för att underlätta självbyggeriet,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att femledarsystem skall vara obligatoriskt vid nybyggnad och större ombyggnad av starkströmsnätet,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samlad utvärdering av ekologiskt experimentbyggande,
15. att riksdagen hos regeringen begär förslag på hur statliga in- vest- eringsbidrag och kreditgarantier kan miljövillkoras,
16. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under utgiftsområde 18. Samhällsplanering, bostadsförsöjning och byggande enligt Miljöpartiets förslag i enlighet med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsöjning och byggande för åren 1998 och 1999.
Stockholm den 30 september 1996
Marianne Samuelsson (mp)
Per Lager (mp) Barbro Johansson (mp) Gudrun Lindvall (mp) Eva Goës (mp) Ragnhild Pohanka (mp) Birger Schlaug (mp) Yvonne Ruwaida (mp) Roy Ottosson (mp) Annika Nordgren (mp) Ewa Larsson (mp) Ronny Korsberg (mp) Thomas Julin (mp) Gunnar Goude (mp) Bodil Francke Ohlsson (mp) Peter Eriksson (mp) Kia Andreasson (mp) Elisa Abascal Reyes (mp)