Motion till riksdagen
1996/97:Bo202
av Pär-Axel Sahlberg (s)

Invandrarna och bostäder


Det är varken oroväckande eller farligt att människor med
samma ursprung, kultur eller nationalitet i det framtida
Sverige kan leva i samma bostadsområde. Svenskarnas
historia i USA är ett bevis på detta. Den som behåller länkar
till sitt ursprung har lättare att integreras i ett nytt samhälle
än de som vare sig har tillgång till den gamla eller den nya
kulturen. Svenskar som firar midsommar i USA eller
Argentina tar inte avstånd från sitt nya hemland, de bejakar
bara vad som är deras.
Det som är skillnaden mellan svenskar i USA och olika etniska grupper i
Sverige är att i USA kunde svenskarna integreras i det amerikanska samhället
eftersom där fanns möjlighet till utveckling, arbete och inflytande. Det är
möjligt att föreställa sig att i det framtida svenska samhället är de
bostadsområdena där olika etniska grupper lever upprustade med människors
medverkan och inflytande.
I det framtida Sverige finns det olika typer av boendeformer och olika
typer av affärsverksamhet som drivs av individer eller grupper hörande till
olika etniska grupper. Skolorna har rektorer och flera lärare som har rötter i
andra kulturer, bibliotekschefen har också rötter i andra länder,
försäkringskassans personal är blandad, det finns banker och dessa har
blandad personal, bostadsbolagen har flera medarbetare tillhörande olika
etniska grupper. Konsum och ICA innehar flera kulörer bland sina anställda
osv.
Universitetsstudier i internationell rätt, språk, bistånd och religionskunskap
m.m. bedrivs och de anställda är olika typer av svenskar. Olika kultur-
personligheter, politiker och direktörer lever i dessa områden. Kvarters-
polisen eller polisstationen liknar Spanarna på Hill Street, barn- och mödra-
vårdspersonal är också blandad, dagis och fritids har mycket kvalificerad
personal tillhörande olika etniska grupper.
Det finns kulturcentra där olika kulturer möts och skapar egna kultur-
centra, där t.ex. internationella film- och teaterfestivaler anordnas.
Gymnasier och högstadier fostrar och undervisar elever att leva i ett mång-
kulturellt samhälle och skolorna profilerar sig i avancerad teknik, IT, språk,
internationell solidaritet och samhällsinflytande.
Olika trossamfund finns och deras lokaler är byggda med frivilliga
insatser. Ungdomarna själva har byggt sitt egen ungdomshus finansierat av
samhället, folkrörelser och privata näringslivet. Volvo och SAAB har lokala
försäljningskontor med blandad personal från olika kulturer, näringslivet
etablerar ett företagshus med inriktning på export och import, och individer
från olika etniska grupper finns med i ledande befattningar. Detta kan också
vara en verklighet i icke invandrartäta områden, möjligen i mindre skala. Det
är bara så som stolthet, förebilder och ett väl fungerande samhälle kan skapas
och vidareutvecklas. Placeringen av institutioner, kulturbyggnader och
myndigheter skulle också kunna finnas i invandrartäta områden. Det är ett
gammalmodigt synsätt att alla institutioner ska placeras i äldre, väletablerade
områden långt ifrån det samhälleliga nyskapandet. Institutioner skall t.ex.
vara en del av samhällslivet och inte avskilda från det sjudande livet med
vardag, arbete och kulturkollisioner. Dessa institutioner skulle ha tillgång
till
olika språk, kaféer och butiker med internationell prägel, bostäder i området
för personal m.m. Framför allt skulle institutioner få tillgång till en
befolkning som väl förstått att använda sina kunskaper och rikedom som
vapen i kampen för människovärdet. I det framtida Sverige skulle ett
odogmatiskt tänkande kunna innebära att man kan visa upp unika satsningar
på "community development" i bostadsområden som i andra länder går mot
förslumning.
En fond som stödjer en positiv utveckling i miljonprogramsområdena kan
tillskapas.
Kommuner, landsting, privata företag, bostadsbolag, organisationer,
folkrörelser, lokala politiker och föreningslivet bör involveras i arbetet att
skapa lokala arbetsmarknadspolitiska program som ska innehålla bl.a. en
industriell strategi baserad på befolkningens verkliga behov, investeringar i
infrastruktur som ger bostadsområdena bättre läge inom sina respektive
regioner, bättre service och kvalificerade utbildningar som förbereder
individerna för arbetsmarknaden.
Förvaltningen av fondens resurser bör ha tydliga mandat och klara
tidsmässiga och ekonomiska förutsättningar. En ansvarsfull och kompetent
lokal projektledning i varje bostadsområde krävs för detta arbete.
Projektledarna bör helst rekryteras lokalt och vara personer med kunskaper
om arbetsmarknad och det mångkulturella samhället.
Stat, kommuner och landsting bör verka för att institutioner, myndigheter
och kvalificerade utbildningar flyttar till miljonprogramsområdena. Detta
kommer att bidra till att områdenas status förbättras, servicenivån höjs och
att en del arbetstillfällen skapas för de boende i dessa områden.
En positiv mångkulturell bild av dessa områden måste skapas med syfta att
marknadsföra områdena. Kulturen måste utvecklas, bl.a. för att marknadsföra
områdena utanför sina geografiska gränser.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda förutsättningar för en fond/flera fonder som förbättrar
den sociala och ekonomiska infrastrukturen i miljonprogramsområden med
stor andel invandrare,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att flytta statliga myndigheter till miljonprogramsområdena,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stimulera offentliga verksamheter att överväga att förlägga sin
verksamhet till storstädernas miljonprogramsområden med stor andel
invandrare för att skapa en bredare social miljö.

Stockholm den 2 oktober 1996
Pär-Axel Sahlberg (s)