I propositionen behandlas förslag till ändringar i hyresförhandlingslagen samt förslag till lagändringar beträffande hyresgästinflytande vid ombyggnad m.m. Till grund för propositionen ligger ett delbetänkande av 1995 års hyreslagstiftningsutredning.
Förslagen innebär i huvudsak att man rättar till de brister i lagstiftningen som åstadkoms genom den förra regeringens förslag. Regeringens förslag kan i huvudsak tillstyrkas. Vissa justeringar i förslaget är dock önskvärda.
Hyresförhandlingslagen
Hur stort antal lägenheter skall krävas för att få förhandlingsordning?
I propositionen (sid 47) uttalas att en förhandlingsordning bör komma att omfatta ett flertal av lägenheterna i det eller de hus som förhandlings- ordningen skulle gälla. Denna skrivning är något oklar och kan innebära att kraven ställs för högt för att en förhandlingsordning skall erhållas.
Rätt till förhandlingsersättning
Eftersom hyresgästorganisationen, som är part i en förhandlingsordning, har laglig skyldighet att förhandla för alla hyresgäster som väljer att omfattas av förhandlingsordningen och även för outhyrda lägenheter i huset, är det rimligt att organisationen också får en laglig rätt till ersättning för förhandlingsarbetet. Utredningen hade också lagt ett förslag om detta. Det är beklagligt att inte denna fråga fått någon lösning. Om inte parterna kan nå fram till en gemensam lösning i frågan bör regeringen återkomma med förslag till lagstiftning.
Hyresgästinflytande vid förbättrings- och ändringsarbete
Regeringens förslag avviker i några avseenden från utredningens förslag. Resultatet av detta blir att förslaget är något ologiskt.
Å ena sidan instämmer regeringen i utredningens förslag om att inflytandet skall utövas av den enskilde hyresgästen och inte av en hyresgäst- organisation.
Å andra sidan säger regeringen att vid en tvist skall hyresnämnden vid en skälighetsbedömning i första hand beakta det objektiva hyresgästintresset.
Värdet av att den enskilda hyresgästen får utöva inflytande urholkas om dennes personliga skäl för att motsätta sig åtgärder eller uttrycka önskemål om ändringar inte skall beaktas. Förslaget bör därför ändras och ansluta till vad utredningen anfört.
Det föreslås ingen ändring i 46 § första stycket 4 hyreslagen. Detta innebär att hyresvärden föreslås ha kvar rätten att få hyresavtalet att upphöra vid större ombyggnad.
Det är av stor vikt att bestämmelserna utformas på så vis att hyresvärden inleder planeringen av åtgärderna med att förhandla med de berörda hyresgästerna.
Det är inte rimligt att hyresvärden skall kunna bringa hyresavtalet att upphöra under tiden arbetena genomförs om hyresgästen avser att återflytta. Om hyresavtalet upphör är det svårt att se något hinder mot att åtgärderna blir helt andra än de som anfördes som grund för uppsägningen. Finner hyresvärden, efter det att avtalet har upphört, att de från början planerade åtgärderna bör ändras torde han inte behöva något godkännande av hyresnämnden, än mindre av någon enskild som inte längre har gällande hyresavtal. Detta förhållande kan också komma att missbrukas av oseriösa hyresvärdar. Hyresgästen har således ingen garanti mot andra mer omfattande åtgärder än de som hyresgästen och hyresnämnden inledningsvis haft att ta ställning till.
Kringgående av bestämmelserna om hyresgästinflytande måste förhindras. Detta kan ske genom att 46 § hyreslagen kompletteras med en skrivning om att hyresavtalet inte upphör om hyresgästen tillfälligt avflyttar från lägenheten under tiden arbetena genomförs.
Även om hyresavtalet inte upphör när hyresgästen tillfälligt flyttar ut från lägenheten, bör det finnas en sanktion för de fall hyresvärden vidtar åtgärder som går utöver vad hyresgäst eller hyresnämnd godkänt. Regeringens förslag i denna del är värda att pröva.
Andra förslag
Det finns ytterligare brister i hyresförhandlingslagen, som bör åtgärdas även om de inte finns med i propositionen.
Tiden för påkallande av förhandling
En hyresgäst som ställer sig utanför det kollektiva förhandlingssystemet har en tidsfrist på minst två månader att motsätta sig hyresvärdens begäran om högre hyra. Om hyresgästen protesterar utsträcks denna tid ytterligare. Huvudregeln är att hyresnämndens beslut om ändring av hyran träder i kraft tredje månadsskiftet efter hyresvärdens ansökan till hyresnämnden. Detta innebär att hyresvärden får vara ute i god tid om denne vill vara säker på att en hyreshöjning kan komma till stånd ett visst månadsskifte.
Enligt hyresförhandlingslagen är tiden för påkallande av förhandlingar betydligt kortare. Om förhandlingarna strandar och hyresvärden hänskjuter frågan till hyresnämndens prövning, är huvudregeln att beslut om höjning inte får avse tiden före det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från dagen för ansökningen. Om det finns skäl får hyresnämnden förordna att beslut om höjning skall gälla från en tidigare tidpunkt. Denna sistnämnda bestämmelse tillämpas i de flesta fall när hyresnämnd fastställer hyran efter strandade förhandlingar. Detta innebär att hyresgäster som omfattas av förhandlingsordningen är missgynnade vid jämförelse med hyresgäster som valt att stå utanför. Hyreshöjning träder i kraft för dem som omfattas av förhandlingsordningen flera månader tidigare.
Tidsfristerna för hyresvärdens begäran om förhandlingar avseende hyreshöjning enligt hyresförhandlingslagen och hyresnämndens möjlighet att höja hyran för hyresgäst som omfattas av förhandlingssystemet bör förlängas.
Brott mot förhandlingsöverenskommelse
I hyresförhandlingslagen finns skadeståndsbestämmelser avseende brott mot förhandlingsskyldigheten. I lagen finns däremot inte några bestämmelser om skadestånd för brott mot förhandlingsöverenskommelsen som sådan.
Åsidosättande av förhandlingsöverenskommelse bör kunna medföra skadeståndsskyldighet. En bestämmelse härom bör införas i hyresförhand- lingslagen.
Ogiltighet
I 5 § hyresförhandlingslagen anges den minsta ramen för den primära förhandlingsskyldigheten. Om parterna är överens kan de utvidga området för denna skyldighet och även skadeståndsskyldigheten utökas i motsvarande mån. Däremot inträder inte ogiltighetspåföljden vid underlåtenheten att iaktta genom avtal utvidgad primär förhandlingsskyldighet.
Åsidosättande av genom avtal utvidgad primär förhandlingsskyldighet bör också drabbas av ogiltighetspåföljd.
Föreningsrätten
Det är av stor vikt att part i ett kollektivt förhandlingssystem visar respekt för motpart och inte vidtar åtgärder som kränker föreningsrätten. I arbetsrättslig lagstiftning finns bestämmelser om föreningsrätt och om sanktioner mot kränkning av sådan rätt. Det har visat sig att det finns behov av motsvarande reglering i hyresförhandlingslagen. Bestämmelser om föreningsrätt och sanktioner mot kränkning av föreningsrätten behöver därför införas i hyresförhandlingslagen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar precisera antal lägenheter för rätt till förhandlingsordning,
2. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag avseende ändringar i 12 kap. 18 § jordabalken,
3. att riksdagen hos regeringen begär att 12 kap. 18 § jordabalken utformas i enlighet med förslagen i utredningen SOU 1995:119,
4. att riksdagen hos regeringen begär att 46 § hyreslagen kompletteras med en skrivning om att hyresavtalet inte upphör om hyresgästen tillfälligt avflyttar från lägenheten under tiden arbetena genomförs,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att avreglera rätten till förhandlingsersättning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare ändringar i hyresförhandlingslagen.
Stockholm den 7 oktober 1996
Helena Frisk (s)