med anledning av prop. 1996/97:38 Överlåtelser av allmännyttiga bostadsföretag eller deras bostäder
Regeringens proposition syftar till att förhindra kommuner
från att sälja kommunala bostadsföretag - alltså sådana bolag
som i Sverige med en starkt värdeladdad term kommit att
kallas "allmännyttiga". Om en kommun säljer mer än 25
procent av ett sådant bolag drar staten, om propositionen går
igenom, in räntebidragen.
Folkpartiet avvisar propositionen. Vi ser förslaget som en uppseende-
väckande inskränkning i den kommunala självstyrelsen och ett försök att
konservera en struktur på bostadsmarknaden som redan överlevt sig självt.
Vår inriktning är den motsatta. Vi tror på ett större inslag av privat ägande
på bostadsmarknaden. Vi förnekar självfallet inte att många allmännyttiga
bostadsföretag är välskötta men i ett övergripande perspektiv framstår det
omfattande kommunala fastighetsägandet i Sverige som ett stort problem.
Vi förordar heller inte en sådan utförsäljning av allmännyttan att boende
kommer i kläm eller kommuner gör förmögenhetsförluster, men att en
utveckling mot mindre kommunalt ägande av bostadsbolag skulle hindras
genom statliga åtgärder finner vi helt orimligt.
Regeringens beskrivning av den historiska utvecklingen på bostadsmark-
naden lämnar mycket övrigt att önska. Det är i och för sig riktigt att bostads-
bristen minskade genom det s k miljonprogrammet och att allmännyttiga
bostadsföretag spelade den centrala rollen i detta skede. Men sanningen är
också att den centraliserade och subventionerade inriktning som bostads-
politiken då gavs skapade väldiga problem. Bostadsköerna var långa under
årtionden. De bostäder som producerades motsvarade många gånger inte
människornas önskemål. Valfriheten var begränsad. Folkpartiet drev redan
under femtiotalet kravet att kösamhället skulle byggas bort, bl a genom ett
större inslag av privat bosparande, mer konkurrens och större valfrihet.
Resultaten av socialdemokratins s k miljonprogram blev tämligen
nedslående också i andra avseenden än att bostadsbristen dröjde sig kvar
länge. Den arkitektoniska utformningen blev torftig och kvaliteten låg.
Många av de bostadsområden som byggdes under sextio- och sjuttiotalen är i
dag djupt segregerade, med hög arbetslöshet, dålig boendemiljö och social
utslagning. Alla partier i Sverige som suttit i ansvarspositioner i kommuner
eller i riket har givetvis sin del av ansvaret vad gäller begångna misstag och
felbedömningar. Men socialdemokratin bär en extra stor del av
ansvarsbördan, om inte annat av det uppenbara skälet att partiet innehade
regeringsmakten i Sverige under den period under efterkrigstiden då
huvuddelen av det nuvarande bostadsbeståndet tillkom.
Regeringens påstående i motionen att den förda bostadspolitiken har varit
lyckad framstår i historisk belysning, milt uttryckt, som en sanning med
modifikation.
Den erfarenhet som skall dras av den förda bostadspolitiken är att en
överreglerad och subventionerad bostadsmarknad inte löser efterfrågan på
bostäder bättre än en fri marknad.
Folkpartiet har länge pekat på de stora problem som är förknippade med
att kommuner driver affärsverksamhet. Den verklighet vi ser i dagens
Sverige har givit oss rätt. Många kommuner har ekonomiska bekymmer,
bland annat genom att de givit sig in i vidlyftiga affärer i stället för att
koncentrera sig på sina huvuduppgifter, som vård och utbildning. Inte minst
ser vi idag en kommunal fastighetskris, med mängder av kommunala
bostadsbolag på randen till konkurs.
En uppenbar brist med kommunala bolag är avsaknanden av demokratisk
insyn. För offentlig verksamhet som drivs i förvaltningsform finns klara
regler som möjliggör insyn och debatt, men bolag drivs enligt aktiebolags-
lagen och kan tillämpa en omfattande sekretess. Förhoppningen att verksam-
heten skulle kunna drivas utan insyn är sannolikt förklaringen till att många
av de kommunala "skandaler" som avslöjats på senare tid just haft sin
upprinnelse i kommunala bolag. I just de avslöjade fallen har insynen trots
allt på något sätt fungerat och förhoppningen att kunna agera i smyg visat sig
ogrundad, men i de flesta fall är tyvärr insynen i bolagens verksamhet
alldeles för dålig.
Andra invändningar mot kommunala bolag är att de snedvrider konkurren-
sen, hotar dränera kommunen på skattemedel och därmed skapar ekonomiska
problem.
Eftersom varje form av företagande innebär ekonomiska risker innebär
också kommunalt företagande risker - risker som tas med de pengar som
egentligen borde vara avsedda för skola, äldreomsorg, barnomsorg, sjukvård
och andra viktiga kommunala angelägenheter.
Mycket riktigt finns det också gott om exempel på kommuner som gjort
mycket dåliga affärer. År 1994 uppgick de totala förlusterna i de kommunala
bolagen till 1 800 miljoner kronor. Ungefär en tredjedel av bolagen gick med
förlust. Och ibland går det riktigt illa. När Stockholms stad fick för sig att
kommunen skulle öka konkurrensen på fastighetsmarknaden genom att
använda ett eget bolag, slutade det med att stadens skattebetalare fick stå för
ett ägartillskott på 400 miljoner kronor för att hindra bolaget, Kungsfiskaren
AB, att gå i konkurs.
Just så kallade ägartillskott är en vanligt förekommande åkomma i den
kommunala bolagssektorn. 1994 uppgick de samlade bidragen från primär-
kommunerna till bolagen till 1 200 miljoner kronor.
Även om de kommunala bolagens sammanlagda resultat är positivt ryms
det alltså såväl 500 förlustbolag som enorma ägartillskott bakom de till synes
positiva siffrorna.
Regeringens proposition syftar till att försvåra en försäljning av de
kommunala bostadsbolagen. Mot bakgrund av det ovan anförda går en sådan
politik stick i stäv mot den politik Folkpartiet vill se för bostadsmarknaden
och de kommunala bolagen.
Regeringen förslår att räntebidrag inte skall utgå till de bostadsbolag som
avhänder sig mer än 25 procent av det bestånd av bostadslägenheter som
företaget äger den 11 oktober 1996. Avhänder sig ett allmännyttigt
bostadsföretag mer än så förlorar det räntestödet både för de bostäder som
överlåts och för dem som finns kvar i företaget.
Vi anser detta vara orimligt. I praktiken cementerar regeringen de nuvaran-
de ägarförhållandena och omöjliggör en utförsäljning av bolagen. Vi avvisar
självfallet ett sådant förslag.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1996/97:38 Överlåtelser av
allmännyttiga bostadsföretag eller deras bostäder.