Grunden för Centerpartiets politik är alla människors lika
värde och rättigheter. Jämställdhetsarbetet måste utgå från att
alla människor visar ömsesidig respekt för varandras
integritet, egenart och lika värde. Alla former av
diskriminering begränsar människans frihet och står därför i
motsats till uppfattningen om alla människors lika värde och
rättigheter.
Jämställdhet får inte betraktas som ett avgränsat politikområde, skilt från
andra; frågan blir då lätt marginaliserad. Istället måste s.k. mainstreaming,
vilket innebär att ett könsperspektiv skall läggas på förslag inom alla
samhällssektorer, komma till uttryck i allt samhällsarbete.
Kvinnors och mäns erfarenheter, kunskaper och värderingar måste på lika
villkor komma till uttryck i samhällsarbetet. Då uppnås ett jämställt och
demokratiskt beslutsunderlag. Jämställdhet är därför inte en fråga bara för
kvinnor utan är i lika hög grad aktuell för män.
Sverige har världens mest jämställda parlament; även i landstingen är
fördelningen god och kommunerna är på god väg. Så till vida har
jämställdheten nått åtminstone de beslutande församlingarna. Det finns
fortfarande områden där kvinnors och mäns makt och inflytande är ojämlikt,
exempelvis är landshövdingar och generaldirektörer företrädesvis män. Inom
näringslivet har jämställdheten inte nått särskilt långt. Få kvinnor innehar
topposter, få sitter i de börsnoterade företagens styrelser. De offentliga
institutionerna måste vara föregångare. Genom aktiv opinionsbildning och
goda exempel kan attityder och värderingar förändras.
Jämställdhet i familjen
Könsroller och värderingar grundläggs tidigt. Familjens roll
för att uppnå ett jämställt samhälle kan därför inte
överskattas. Gemensamt ansvar för hem och familj är en
grund för att bryta det könsrollsmönster som är förhärskande
i dag. Delat ansvar är även en viktig del för att kvinnor skall
kunna delta i arbetslivet på samma villkor som männen. En
orsak till löneskillnaderna mellan kvinnor och män är att
kvinnor traditionellt tagit större ansvar för barn och familj.
Kvinnor utnyttjar fortfarande huvuddelen av tiden i
föräldraförsäkringen. Förvärvsarbete för kvinnor kombineras
med huvudansvaret för hemarbete. För att båda föräldrarna
skall kunna delta i arbetslivet krävs ökad delaktighet av
männen i hemarbetet och därför är det en viktig
jämställdhetsfråga.
Barn behöver båda sina föräldrar. Den kontakt som föräldrar etablerar
under barnets första levnadsår är viktig. Tyvärr har allt för få män utnyttjat
möjligheten att vara föräldralediga. Införande av pappamånad i
föräldraförsäkringen innebär en markering av barnets behov av båda sina
föräldrar. Vid en internationell jämförelse ligger Sverige väl till, ca 25
procent av männen är föräldralediga. För oss är det för dåligt.
Bättre ekonomiska möjligheter innebär ökad valfrihet att välja
barnomsorgsform eller att under längre tider vara hemma när barnen är små.
Genom Centerpartiets förslag till barnkonto ökar familjens möjlighet att
finansiera lösningar som passar familjens behov.
Ökad delaktighet från fädernas sida under barnens uppväxt ökar
möjligheterna att barnen utvecklas friare från invanda könsmönster. Detta är
en grund för att uppnå ett mer jämställt samhälle. Barn behöver både manliga
och kvinnliga förebilder. Tyvärr förfördelas fäderna många gånger vid
skilsmässor. Ofta tappar fäderna kontakten med barnet och det är inte
ovanligt att problem senare i livet kan spåras till att barnet inte haft
tillgång
till en manlig förebild under sin uppväxttid. Lagstiftningen måste förändras så
att barnen, så långt möjligt, garanteras rätten till båda föräldrarna. Gemensam
vårdnad skall vara det normala. Detta bör ges regeringen till känna.
Om goda kontakter tidigt etableras mellan föräldern och barnet ökar
förutsättningarna att dessa består även om föhållandet mellan föräldrarna inte
håller.
Skola - utbildning
Skolan måste präglas av en jämställdhetssyn. Förebilder är
viktiga för barn. Skolan håller i dag på att bli näst intill helt
kvinnodominerad. Barn utan kontakt med sina fäder möter
nästan bara kvinnor. Manliga förebilder saknas i förskolan
och i grundskolans tidigare del. Könsroller riskerar att
konserveras. Männen förekommer som rektorer och som
lärare högre upp i stadierna, kvinnor förekommer på de lägre
stadierna. Män jobbar som vaktmästare, kvinnor som städare.
En jämnare könsfördelning är önskvärd.
Skolan har en viktig uppgift i att motverka könsbundna utbildnings- och
yrkesval. Om kvinnor och män skall öka sin andel inom traditionellt
könsbundna arbetsområden måste arbetet börja tidigt. Skolan och
utbildningssystemet måste bli bättre på att synliggöra och lyfta fram kunskap
om kvinnligt och manligt. Detta bör ges regeringen till känna.
Jämställdhet är en demokratifråga. Skolan skall ge alla elever möjlighet att
utvecklas från sina behov och förutsättningar. Jämställdhet i skolan måste
innebära att flickor och pojkar ges likvärdiga villkor och förutsättningar att
upptäcka, pröva och utveckla sin förmåga. Därför måste också skolan särskilt
arbeta med att lyfta fram manligt och kvinnligt. Fortbildning om
jämställdhetsfrågorna är något som måste prioriteras. Genom fortbildning kan
redan verksamma lärare ta del av aktuell forskning och forskningsresultat om
hur undervisningen kan utformas så att den motsvarar båda könens
förutsättningar och behov. I lärarutbildningen måste jämställdhetsfrågorna tas
upp i betydligt större utsträckning än i dag. Detta bör ges regeringen till
känna.
Enligt undersökningar upptar läraren två tredjedelar av tiden i klassrummet.
Pojkar upptar i sin tur två tredjedelar av tiden till elevernas förfogande.
Pojkar tar oftare ordet utan att ha fått frågan. Lärare bemöter även flickor och
pojkar olika. Skolans "dolda" läroplan bidrar till att befästa traditionella
könsroller. Undervisningen måste förändras så att hänsyn tas till flickors och
pojkars olikheter i behov och intressen. Flickor intar oftare en underordnad
ställning. Medvetenheten om detta måste öka.
Det kan befaras att skolans undervisning om och med datorer inte är
könsneutral. Inom de gymnasieprogram som företrädesvis väljs av flickor är
datoranvändningen mindre frekvent. I kommunernas hårt trängda ekonomi
finns begränsat utrymme för investeringar i elektronisk infrastruktur. Vi vill
dock framhålla att tillgången till och användandet av datorer i skolan inte får
leda till att flickor missgynnas på grund av studieval.
Allt fler unga kvinnor söker sig till tekniska utbildningar. Det är fortfarande
långt kvar till jämställdhet. Mer behöver göras för att få fler unga kvinnor att
välja tekniska eller naturvetenskapliga utbildningar. Det går inte att bortse
från att det i samhället finns en viss reproduktion av värderingar och attityder
där kvinnor skall ägna sig åt just "kvinnliga, mjuka, yrken".
Mer specifikt för skolan är förklaringen att teknik och naturvetenskap
alltför mycket utgått från ett mans- eller pojkperspektiv. Flickor är mer
intresserade av den praktiska tillämpningen medan pojkar vill veta hur saken
fungerar. Skolans undervisning i teknik och naturvetenskap måste ändras så
att den bättre stämmer överens med flickors intressen. Det är särskilt
angeläget att stödja forskning och metodutveckling inom detta område.
Kvinnor är mer intresserade av naturvetenskap och miljöteknik i ett
perspektiv av resurshushållning. Många kvinnor, som inte känner sig hemma
i traditionella tekniska utbildningar, kan mycket väl tänka sig att läsa teknik
eller naturvetenskap med inriktning på kretsloppssamhället. Ansvaret för vår
miljö och kommande generationers miljö är något som känns särskilt
angeläget. Kretsloppssamhället kommer att kräva utbyggnad av både
forskning och utbildning som mer bygger på resurshushållning och
samhällsplanering. En kraftig utbyggnad av dessa utbildningar, mer av
"kretsloppsundervisning" under grund- och gymnasieskola kommer att öka
kvinnors intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.
Praktik
Tidigare var praktik och arbetslivsorientering, prao,
obligatoriskt och tid fanns avsatt i timplanen. Det togs bort i
samband med läroplansreformen LpO 94. För prao angavs,
som ett specifikt mål, att eleverna skulle praktisera inom
yrkesområden som dominerades av motsatta könet. För
flickor kunde det vara en praktikperiod på en verkstad och
för pojkar på ett sjukhem. Ambitionen var att eleverna skulle
få pröva att arbeta inom olika sektorer och därmed skulle
prao kunna bidra till att könsbundna yrkesval motverkades.
Centerpartiet anser att erfarenheterna av detta varit goda och
förutsätter att skolan även framgent uppmuntrar eleverna att
pröva på yrken inom olika sektorer. Centerpartiet anser att
fastställd tid för praktik skall finnas i timplanen för
grundskolan. Detta bör ges regeringen till känna.
Det finns även behov av att öka antalet män i traditionella kvinnoyrken,
såsom t.ex. vård och omsorg. Låg lön och dåliga arbetsvillkor gör att män i
dag väljer bort dessa yrken. Inte minst inom vården där det finns många
arbetsuppgifter med tunga lyft skulle fler män bidra till att arbetsvillkoren
förbättrades.
Högre utbildning och
forskning
När det gäller rekrytering till högre utbildning är
fördelningen mellan män och kvinnor relativt jämn. Däremot
är snedrekryteringen till högre tjänster inom
högskoleväsendet anmärkningsvärd. Kvinnor missgynnas
systematiskt. Ju längre upp i hierarkin, desto färre kvinnor.
Endast 8 procent av landets professorer är kvinnor.
Kvinnor anger ofta att de inte är intresserade av forskarutbildning eftersom
den studiesociala situationen är otrygg. Ett led i att få fler kvinnor att
fortsätta
till forskarutbildning är att omvandla utbildningsbidrag till doktorandtjänster.
Den studiesociala situationen skulle då avsevärt förbättras. Fler kvinnliga
förebilder/handledare behövs inom högskoleväsendet. Större jämställdhet i
högskolans tjänstestruktur måste uppnås. Tillsättningen av högre tjänster
måste ses över och styrelser och nämnder måste uppvisa en jämn
könsfördelning.
Kvinnor väljer i större utsträckning utbildningar inom vård och
undervisning. Just inom dessa områden finns i dag få möjligheter till fortsatt
forskarkarriär. Det är anmärkningsvärt att det inom de områden som
företrädesvis väljs av kvinnor i stort saknas forskningsmöjligheter. Forskning
inom områdena omvårdnad och utbildning bör utökas och stimuleras. Detta
bör ges regeringen till känna. Varför skulle inte Sverige kunna bli
världsledande på FoU inom omvårdnadsområdet? Utveckling av nya
produkter, tekniker etc. för förbättrad arbetsmiljö inom vård och andra
kvinnodominerade arbetsplatser har en stor utvecklingspotential.
Arbetsmarknad
Könsuppdelningen på arbetsmarknaden är fortfarande
mycket stor. Kvinnor finns mer koncentrerade till vissa
yrken/branscher än männen. Kvinnor har ofta sin utkomst via
sysselsättning inom offentlig sektor. I dagens kärva
ekonomiska situation finns det ett stort omvandlingstryck på
offentlig sektor. Många kvinnor kommer därmed att sägas
upp. Kvinnor i medelåldern, med svag utbildning och arbete
inom offentlig sektor är särskilt utsatta.
Dessa fakta glöms ofta bort när män talar om arbetslöshetsproblematiken.
Alltför mycket av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är inriktade på män.
Diverse satsningar inom byggbranschen med ROT-bidrag etc. upplevs ibland
som arbetslöshetsbekämpande åtgärder endast för män. För att förstärka
kvinnors situation behövs riktade arbetsmarknadsinsatser för kvinnor i
samma utsträckning som för män, t.ex. tillfälliga stöd till vården inom
äldreomsorgen. Detta bör ges regeringen till känna.
Rapporter visar att ytterligare 30 000 arbetstillfällen mycket snart kan
försvinna från offentlig sektor. Merparten av dem som sägs upp kommer att
vara kvinnor. Kvinnoarbetslösheten stiger kraftigt och kommer sannolikt att
överstiga arbetslösheten för män. Alarmerande är att långtidsarbetslösheten
ökar mer för kvinnor än för män. Mer av arbetsmarknadspolitiken måste nu
fokuseras på att kvinnorna är på väg att bli den stora gruppen arbetslösa. Just
det faktum att de flesta kvinnor återfinns inom några yrkesområden i offentlig
sektor gör att när konjunkturerna viker slår det hårt mot kvinnor. Kvinnor
måste bredda sin yrkeskompetens och "erövra" andra delar av
arbetsmarknaden.
Möjligheten att starta eget har förbättrat detta, inte minst genom starta-
eget-bidrag och förbättrade möjligheter till kvinnolån. Inom
arbetsmarknadspolitiken måste åtgärder inriktas på ändrad kompetens och
därmed ökade möjligheter att finna sysselsättning i andra branscher. Inte
minst är detta viktigt för att bredda kvinnors yrkesval och arbetsmarknad.
Arbetsmarknadsutbildningen måste här ha ett särskilt ansvar. I dag får män
i högre grad tillgång till "dyrare utbildning". Arbetsmarknadsutbildning för
kvinnor är ofta kortare än männens. Det finns anledning att se över
upphandlingsförfarande av arbetsmarknadsutbildning. Fördelningen av
arbetsmarknadsinsatser måste ses över i ett jämställdhetsperspektiv. Detta bör
ges regeringen till känna.
Mer av arbetsmarknadspolitiken måste ha en "grön prägel". Den gröna
sektorn är växande. Här finns en stor potential till ny sysselsättning.
Miljöarbeten och utbildning i Agenda 21-arbete är några exempel.
Arbetstider
Flexibla och förkortade arbetstider är angeläget för att både
män och kvinnor skall kunna ta ansvar för hemmet. Det är
därmed en viktig jämställdhetsfråga. Flexibla arbetstider
skapar utrymme och möjligheter att friare kunna använda
tiden för kunskaps- och kompetensutveckling, familj och
föreningsliv. Arbetstidskommittén har nyligen presenterat
sitt betänkande. I detta föreslås bland annat ökad flexibilitet
vad gäller arbetstider.
Arbetsvärdering
Arbetsvärdering börjar nu i större utsträckning att prövas
som ett medel för att motverka lönediskriminering. Problem
har dock uppstått efter det uppmärksammade fallet med
barnmorskan och teknikern. Flera män har efter detta vägrat
att ställa upp under hänvisning till att de inte vill "hängas
offentligt".
Det finns ett stort intresse för att kunna komma igång med arbetsvärdering.
Det finns ett antal olika system eller metoder för arbetsvärdering. Av bl.a.
den anledningen har JämO gett ut en handbok. Här beskrivs hur
arbetsvärdering kan användas för att upptäcka och förhindra diskriminerande
löneskillnader mellan kvinnor och män. Det pågår flera projekt med att
utveckla arbetsvärdering som metod. Bl.a. kan nämnas Arbetslivsinstitutets
och Arbetsgivarverkets utvecklingsarbete. Centerpartiet anser att det är
viktigt att utveckla system och metoder för arbetsvärdering samt att resultaten
från genomförd arbetsvärdering tas till vara för att åtgärda diskriminerande
lönesättning. Detta bör ges regeringen till känna.
Löner
Kvinnors löner är långt under genomsnittet för mäns löner.
Ett viktigt led i ökad jämställdhet är att kvinnors och mäns
arbete värderas lika. Lönediskriminering är många gånger
svår att komma åt. Vid sidan om lagstiftning kan aktiv
opinionsbildning och attitydpåverkan bidra till minskade
löneskillnader. Som arbetsgivare har den offentliga sektorn
ett särskilt ansvar. Inom all offentlig verksamhet bör
jämställdhetsrevision vara obligatoriskt. Det är först när
skillnader lyfts fram som orättvisor avslöjas och kan
åtgärdas. Uppgifter om lönestatistik skall vara könsuppdelad
och offentlig.
Lönebildningen är primärt ett ansvar för arbetsmarknadens parter. I detta
sammanhang är det viktigt att löneskillnader mellan kvinnor och män
beaktas. Arbetsmarknadens parter måste i större utsträckning se över metoder
och principer för könsneutral lönesättning.
Jämställdhetsrevision bör i högre grad användas som instrument. Urvalet
av ledare måste bygga på att bästa urval görs. Näringslivet och offentlig
sektor måste börja inse att genom att inte ta tillvara kvinnors kompetens går
man miste om en stor begåvningspotential. Detta är ett slöseri med
humankapitalet. Detta bör ges regeringen till känna.
Jämställdhet kommer att bli en konkurrensfaktor. Genom konsumentmakt
kommer fler kvinnor att välja varor och tjänster från företag som uppfattas
som jämställda. På samma sätt som företag i dag måste visa att de har en god
miljöprofil för att vara konkurrenskraftiga kommer företags arbete för ökad
jämställdhet framöver att i högre grad påverka preferenser och val.
Näringspolitik
Kvinnor startar ofta företag med mindre lån och bidrag.
Oftast rör det sig om tjänsteföretag med en specifik affärsidé,
främst för en lokal marknad. Sådan företagsamhet måste tas
tillvara i ökad utsträckning. Rationaliseringar inom offentlig
verksamhet gör att det finns utrymme för t.ex. fler
tjänsteproducerande företag. Kvinnors möjlighet till egna
initiativ för att utveckla egen eller kooperativ verksamhet
inom vård och omsorg måste ökas. Utvecklande av alternativ
till offentligt producerade tjänster ökar valfriheten och leder
till ökad effektivitet.
Näringspolitiken måste
präglas av jämställdhet
Alltför ofta bygger näringspolitiken på traditionella manliga
föreställningar om företagsamhet. Igångsättande av företag,
organisation etc. skiljer sig mellan kvinnor och män. Män
startar företag i stor skala, kvinnor i liten skala. Att
underlätta för kvinnor att starta egen verksamhet är
nödvändigt. Med breddad arbetsmarknad för kvinnor kan
sysselsättningen öka. Samhällets totala kostnad för
arbetslöshet kan därmed minska. Möjlighet för alla att under
ett år vara tjänstlediga för att pröva egen verksamhet kan
leda till fler nya och bärkraftiga företag. Detta bör ges
regeringen till känna.
Företagande inom "upplevelsebranscher" såsom t.ex. inom turism och
kultur har ofta annorlunda villkor. Säsongsvariationerna är stora. Ofta
förutsätter det kombinationssysselsättning. Regler för att underlätta för nya
och mindre företag skall ses över av en förenklingsdelegation. I detta
sammanhang måste även regler för kombinationssysselsättning beaktas. Detta
bör ges regeringen till känna.
Särskilda lån för kvinnor infördes 1994. Satsningarna har lett till många
nya arbetstillfällen. Detta stöd är viktigt att bevara och utveckla.
För att öka resurserna för lån till kvinnors företag föreslogs i tillväxt-
propositionen att ALMI skall avsätta en särskild ram inom sin totala
kapitalmängd för kvinnolån. Inom denna ram bör utrymme även skapas för
lån till kvinnor som avser starta kooperativa företag.
Hittillsvarande satsningar med kvinnliga resurscentra på länsnivå, men
även centralt, måste nu permanentas och vidareutvecklas.
Ett problem som ofta påtalas är att det saknas möjligheter till utbildning i
företagande. Mycket av det ordinarie utbildningsutbudet har inriktning på
anställning. Därmed saknas kunskaper om att starta och driva företag. Mer av
entreprenörskap bör finnas inom ordinarie utbildningsutbud. Därutöver
behövs kurser eller utbildningar i att starta och driva företag. Inte minst för
att
fler kvinnor skall våga satsa på att starta eget företag är denna typ av
utbildning viktig.
Centerpartiet verkar för att kvinnors företagande utvecklas till att kvinnor
startar och driver företag i samma utsträckning som män. Sverige skall bli ett
föredöme när det gäller jämställdhet inom näringslivet. En parallell
utveckling till detta måste också vara att andelen kvinnor i ledande befattning
stadigt ökar i näringslivet.
Om Sverige skall utvecklas till ett hållbart samhälle byggt på
kretsloppsprincipen behövs forskning och utveckling av alternativa bränslen
och utvecklande av teknik för att klara de krav som det kretsloppsanpassade
samhället ställer. En av de sektorer som utvecklas och växer allt snabbare är
den s.k. gröna sektorn. En kraftsamling för omställning av energisystemet,
med stora investeringar i forskning, utveckling och infasning av ny teknik och
alternativa bränslen, kan göra svenskt näringsliv världsledande på en "grön
marknad". Detta är en chans för svenskt näringsliv. Det är även en enorm
utmaning och chans för kvinnorna. Inom denna sektor finns stora möjligheter
för nya företag att växa fram. Utvecklandet av kretsloppssamhället ökar
möjligheterna för ett mer differentierat näringsliv. Detta kommer att ge både
män och kvinnor möjlighet till ny sysselsättning.
Våld mot kvinnor
Våld mot kvinnor och barn är fortfarande allt för vanligt i
vårt samhälle och får aldrig accepteras. En stor del av de
kvinnor som misshandlas känner eller lever tillsammans med
den som misshandlar. I de flesta fall sker misshandeln i det
egna hemmet.
Den kvinnosyn som kommer till uttryck i våldet mot kvinnor är inte
förenlig med samhällets jämställdhetsmål. I ett jämställt samhälle har kvinnor
och män samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. I ett jämställt
samhälle utsätts inte kvinnor och barn för tvång, utnyttjande, våld och
sexuella övergrepp. I ett jämställt samhälle finns inga förövare som måste
uttrycka makt med våld och förtrycka offret. Fördomar som, direkt eller
indirekt, ger uttryck för uppfattningen om mäns makt över kvinnor måste
bekämpas med kraft, eftersom de utgör själva grunden för uppkomsten av
såväl våld som sexuella brott. Centerpartiet har i andra motioner utvecklat
detta och lagt förslag till konkreta åtgärder.
Invandrarkvinnor
De svårigheter som invandrare har på arbetsmarknaden är
särskilt uttalade bland kvinnorna. Utvecklingen under 1980-
och i början av 90-talet visar att det är färre som
förvärvsarbetar bland de invandrade kvinnorna än bland de
infödda. Många invandrarkvinnor har haft både fysiskt och
psykiskt påfrestande arbeten inom industri och service. Detta
tillsammans med dubbelarbete i än högre grad än bland
svenska kvinnor har lett till att invandrarkvinnor oftare
drabbats av belastnings- och förslitningsskador. Förutom
bättre anpassad arbetsmiljö behövs individuella
rehabiliteringsprogram för att förebygga och om möjligt
undvika förtidspensionering. Detta bör ges regeringen till
känna.
En grupp kvinnor som är särskilt utsatta är de som kommer till Sverige för
att gifta sig med någon infödd eller sedan tidigare invandrad svensk man. I
vissa fall utnyttjar eller misshandlar mannen kvinnan som många gånger har
små möjligheter att få hjälp. Om hon bryter upp från förhållandet innan det
gått två år blir hon utvisad. Att komma tillbaka till sin hemtrakt som en
frånskild kvinna framstår som ett omöjligt alternativ för många av dessa
kvinnor. Det är viktigt att kvinnojourerna får resurser så att de kan stödja
dessa kvinnor. Vi anser att den s.k. 2-årsregeln skall ändras till en 1-årsregel
och att tillämpningen skall kunna vara mer flexibel. Detta bör ges regeringen
till känna.
I vissa fall har svenska män genom ''postorderfirmor'' lockat hit utländska
kvinnor. Särskilt upprörande är det när svenska män, dömda för misshandel,
vid upprepade tillfällen har kunnat locka hit kvinnor. Kvinnor som planerar
att flytta hit bör uppmärksammas på möjligheten att ta reda på mer om
mannens bakgrund. Kvinnornas rätt till information om sin blivande man bör
stärkas. Ambassaderna bör ha större ansvar att medverka till detta.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mål och inriktning för jämställdhetsarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gemensam vårdnad,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhet inom skola - utbildning,2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortbildning och lärarutbildning,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om praktik i grundskolan,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning inom omsorg och utbildning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktade arbetsmarknadsinsatser,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsmarknadsutbildning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsvärdering,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhetsrevision,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att under ett år vara tjänstledig för att pröva egen verksamhet,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kombinationssysselsättning,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om individuella rehabiliteringsprogram,3
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den s.k. tvåårsregeln.3
Stockholm den 6 oktober 1996
Elving Andersson (c)
Margareta Andersson (c)
Karin Starrin (c)
Sivert Carlsson (c)
Kjell Ericsson (c)