Mål och inriktning
Grunden för Centerpartiets politik är alla människors lika värde och rättigheter. Jämställdhetsarbetet måste utgå från att alla människor visar ömsesidig respekt för varandras integritet, egenart och lika värde. Alla former av diskriminering begränsar människans frihet och står därför i motsats till uppfattningen om alla människors lika värde och rättigheter.
Jämställdhet får inte betraktas som ett avgränsat politikområde, skilt från andra; frågan blir då lätt marginaliserad. Istället måste s.k. mainstreaming, vilket innebär att ett könsperspektiv skall läggas på förslag inom alla samhällssektorer, komma till uttryck i allt samhällsarbete.
Kvinnors och mäns erfarenheter, kunskaper och värderingar måste på lika villkor komma till uttryck i samhällsarbetet. Då uppnås ett jämställt och demokratiskt beslutsunderlag. Jämställdhet är därför inte en fråga bara för kvinnor utan är i lika hög grad aktuell för män.
Sverige har världens mest jämställda parlament; även i landstingen är fördelningen god och kommunerna är på god väg. Så till vida har jämställdheten nått åtminstone de beslutande församlingarna. Det finns fortfarande områden där kvinnors och mäns makt och inflytande är ojämlikt, exempelvis är landshövdingar och generaldirektörer företrädesvis män. Inom näringslivet har jämställdheten inte nått särskilt långt. Få kvinnor innehar topposter, få sitter i de börsnoterade företagens styrelser. De offentliga institutionerna måste vara föregångare. Genom aktiv opinionsbildning och goda exempel kan attityder och värderingar förändras.
Jämställdhet i familjen
Könsroller och värderingar grundläggs tidigt. Familjens roll för att uppnå ett jämställt samhälle kan därför inte överskattas. Gemensamt ansvar för hem och familj är en grund för att bryta det könsrollsmönster som är förhärskande i dag. Delat ansvar är även en viktig del för att kvinnor skall kunna delta i arbetslivet på samma villkor som männen. En orsak till löneskillnaderna mellan kvinnor och män är att kvinnor traditionellt tagit större ansvar för barn och familj. Kvinnor utnyttjar fortfarande huvuddelen av tiden i föräldraförsäkringen. Förvärvsarbete för kvinnor kombineras med huvudansvaret för hemarbete. För att båda föräldrarna skall kunna delta i arbetslivet krävs ökad delaktighet av männen i hemarbetet och därför är det en viktig jämställdhetsfråga.
Barn behöver båda sina föräldrar. Den kontakt som föräldrar etablerar under barnets första levnadsår är viktig. Tyvärr har allt för få män utnyttjat möjligheten att vara föräldralediga. Införande av pappamånad i föräldraförsäkringen innebär en markering av barnets behov av båda sina föräldrar. Vid en internationell jämförelse ligger Sverige väl till, ca 25 procent av männen är föräldralediga. För oss är det för dåligt.
Bättre ekonomiska möjligheter innebär ökad valfrihet att välja barnomsorgsform eller att under längre tider vara hemma när barnen är små. Genom Centerpartiets förslag till barnkonto ökar familjens möjlighet att finansiera lösningar som passar familjens behov.
Ökad delaktighet från fädernas sida under barnens uppväxt ökar möjligheterna att barnen utvecklas friare från invanda könsmönster. Detta är en grund för att uppnå ett mer jämställt samhälle. Barn behöver både manliga och kvinnliga förebilder. Tyvärr förfördelas fäderna många gånger vid skilsmässor. Ofta tappar fäderna kontakten med barnet och det är inte ovanligt att problem senare i livet kan spåras till att barnet inte haft tillgång till en manlig förebild under sin uppväxttid. Lagstiftningen måste förändras så att barnen, så långt möjligt, garanteras rätten till båda föräldrarna. Gemensam vårdnad skall vara det normala. Detta bör ges regeringen till känna.
Om goda kontakter tidigt etableras mellan föräldern och barnet ökar förutsättningarna att dessa består även om föhållandet mellan föräldrarna inte håller.
Skola - utbildning
Skolan måste präglas av en jämställdhetssyn. Förebilder är viktiga för barn. Skolan håller i dag på att bli näst intill helt kvinnodominerad. Barn utan kontakt med sina fäder möter nästan bara kvinnor. Manliga förebilder saknas i förskolan och i grundskolans tidigare del. Könsroller riskerar att konserveras. Männen förekommer som rektorer och som lärare högre upp i stadierna, kvinnor förekommer på de lägre stadierna. Män jobbar som vaktmästare, kvinnor som städare. En jämnare könsfördelning är önskvärd.
Skolan har en viktig uppgift i att motverka könsbundna utbildnings- och yrkesval. Om kvinnor och män skall öka sin andel inom traditionellt könsbundna arbetsområden måste arbetet börja tidigt. Skolan och utbildningssystemet måste bli bättre på att synliggöra och lyfta fram kunskap om kvinnligt och manligt. Detta bör ges regeringen till känna.
Jämställdhet är en demokratifråga. Skolan skall ge alla elever möjlighet att utvecklas från sina behov och förutsättningar. Jämställdhet i skolan måste innebära att flickor och pojkar ges likvärdiga villkor och förutsättningar att upptäcka, pröva och utveckla sin förmåga. Därför måste också skolan särskilt arbeta med att lyfta fram manligt och kvinnligt. Fortbildning om jämställdhetsfrågorna är något som måste prioriteras. Genom fortbildning kan redan verksamma lärare ta del av aktuell forskning och forskningsresultat om hur undervisningen kan utformas så att den motsvarar båda könens förutsättningar och behov. I lärarutbildningen måste jämställdhetsfrågorna tas upp i betydligt större utsträckning än i dag. Detta bör ges regeringen till känna.
Enligt undersökningar upptar läraren två tredjedelar av tiden i klassrummet. Pojkar upptar i sin tur två tredjedelar av tiden till elevernas förfogande. Pojkar tar oftare ordet utan att ha fått frågan. Lärare bemöter även flickor och pojkar olika. Skolans "dolda" läroplan bidrar till att befästa traditionella könsroller. Undervisningen måste förändras så att hänsyn tas till flickors och pojkars olikheter i behov och intressen. Flickor intar oftare en underordnad ställning. Medvetenheten om detta måste öka.
Det kan befaras att skolans undervisning om och med datorer inte är könsneutral. Inom de gymnasieprogram som företrädesvis väljs av flickor är datoranvändningen mindre frekvent. I kommunernas hårt trängda ekonomi finns begränsat utrymme för investeringar i elektronisk infrastruktur. Vi vill dock framhålla att tillgången till och användandet av datorer i skolan inte får leda till att flickor missgynnas på grund av studieval.
Allt fler unga kvinnor söker sig till tekniska utbildningar. Det är fortfarande långt kvar till jämställdhet. Mer behöver göras för att få fler unga kvinnor att välja tekniska eller naturvetenskapliga utbildningar. Det går inte att bortse från att det i samhället finns en viss reproduktion av värderingar och attityder där kvinnor skall ägna sig åt just "kvinnliga, mjuka, yrken".
Mer specifikt för skolan är förklaringen att teknik och naturvetenskap alltför mycket utgått från ett mans- eller pojkperspektiv. Flickor är mer intresserade av den praktiska tillämpningen medan pojkar vill veta hur saken fungerar. Skolans undervisning i teknik och naturvetenskap måste ändras så att den bättre stämmer överens med flickors intressen. Det är särskilt angeläget att stödja forskning och metodutveckling inom detta område.
Kvinnor är mer intresserade av naturvetenskap och miljöteknik i ett perspektiv av resurshushållning. Många kvinnor, som inte känner sig hemma i traditionella tekniska utbildningar, kan mycket väl tänka sig att läsa teknik eller naturvetenskap med inriktning på kretsloppssamhället. Ansvaret för vår miljö och kommande generationers miljö är något som känns särskilt angeläget. Kretsloppssamhället kommer att kräva utbyggnad av både forskning och utbildning som mer bygger på resurshushållning och samhällsplanering. En kraftig utbyggnad av dessa utbildningar, mer av "kretsloppsundervisning" under grund- och gymnasieskola kommer att öka kvinnors intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.
Praktik
Tidigare var praktik och arbetslivsorientering, prao, obligatoriskt och tid fanns avsatt i timplanen. Det togs bort i samband med läroplansreformen LpO 94. För prao angavs, som ett specifikt mål, att eleverna skulle praktisera inom yrkesområden som dominerades av motsatta könet. För flickor kunde det vara en praktikperiod på en verkstad och för pojkar på ett sjukhem. Ambitionen var att eleverna skulle få pröva att arbeta inom olika sektorer och därmed skulle prao kunna bidra till att könsbundna yrkesval motverkades. Centerpartiet anser att erfarenheterna av detta varit goda och förutsätter att skolan även framgent uppmuntrar eleverna att pröva på yrken inom olika sektorer. Centerpartiet anser att fastställd tid för praktik skall finnas i timplanen för grundskolan. Detta bör ges regeringen till känna.
Det finns även behov av att öka antalet män i traditionella kvinnoyrken, såsom t.ex. vård och omsorg. Låg lön och dåliga arbetsvillkor gör att män i dag väljer bort dessa yrken. Inte minst inom vården där det finns många arbetsuppgifter med tunga lyft skulle fler män bidra till att arbetsvillkoren förbättrades.
Högre utbildning och forskning
När det gäller rekrytering till högre utbildning är fördelningen mellan män och kvinnor relativt jämn. Däremot är snedrekryteringen till högre tjänster inom högskoleväsendet anmärkningsvärd. Kvinnor missgynnas systematiskt. Ju längre upp i hierarkin, desto färre kvinnor. Endast 8 procent av landets professorer är kvinnor.
Kvinnor anger ofta att de inte är intresserade av forskarutbildning eftersom den studiesociala situationen är otrygg. Ett led i att få fler kvinnor att fortsätta till forskarutbildning är att omvandla utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Den studiesociala situationen skulle då avsevärt förbättras. Fler kvinnliga förebilder/handledare behövs inom högskoleväsendet. Större jämställdhet i högskolans tjänstestruktur måste uppnås. Tillsättningen av högre tjänster måste ses över och styrelser och nämnder måste uppvisa en jämn könsfördelning.
Kvinnor väljer i större utsträckning utbildningar inom vård och undervisning. Just inom dessa områden finns i dag få möjligheter till fortsatt forskarkarriär. Det är anmärkningsvärt att det inom de områden som företrädesvis väljs av kvinnor i stort saknas forskningsmöjligheter. Forskning inom områdena omvårdnad och utbildning bör utökas och stimuleras. Detta bör ges regeringen till känna. Varför skulle inte Sverige kunna bli världsledande på FoU inom omvårdnadsområdet? Utveckling av nya produkter, tekniker etc. för förbättrad arbetsmiljö inom vård och andra kvinnodominerade arbetsplatser har en stor utvecklingspotential.
Arbetsmarknad
Könsuppdelningen på arbetsmarknaden är fortfarande mycket stor. Kvinnor finns mer koncentrerade till vissa yrken/branscher än männen. Kvinnor har ofta sin utkomst via sysselsättning inom offentlig sektor. I dagens kärva ekonomiska situation finns det ett stort omvandlingstryck på offentlig sektor. Många kvinnor kommer därmed att sägas upp. Kvinnor i medelåldern, med svag utbildning och arbete inom offentlig sektor är särskilt utsatta.
Dessa fakta glöms ofta bort när män talar om arbetslöshetsproblematiken. Alltför mycket av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är inriktade på män. Diverse satsningar inom byggbranschen med ROT-bidrag etc. upplevs ibland som arbetslöshetsbekämpande åtgärder endast för män. För att förstärka kvinnors situation behövs riktade arbetsmarknadsinsatser för kvinnor i samma utsträckning som för män, t.ex. tillfälliga stöd till vården inom äldreomsorgen. Detta bör ges regeringen till känna.
Rapporter visar att ytterligare 30 000 arbetstillfällen mycket snart kan försvinna från offentlig sektor. Merparten av dem som sägs upp kommer att vara kvinnor. Kvinnoarbetslösheten stiger kraftigt och kommer sannolikt att överstiga arbetslösheten för män. Alarmerande är att långtidsarbetslösheten ökar mer för kvinnor än för män. Mer av arbetsmarknadspolitiken måste nu fokuseras på att kvinnorna är på väg att bli den stora gruppen arbetslösa. Just det faktum att de flesta kvinnor återfinns inom några yrkesområden i offentlig sektor gör att när konjunkturerna viker slår det hårt mot kvinnor. Kvinnor måste bredda sin yrkeskompetens och "erövra" andra delar av arbetsmarknaden.
Möjligheten att starta eget har förbättrat detta, inte minst genom starta- eget-bidrag och förbättrade möjligheter till kvinnolån. Inom arbetsmarknadspolitiken måste åtgärder inriktas på ändrad kompetens och därmed ökade möjligheter att finna sysselsättning i andra branscher. Inte minst är detta viktigt för att bredda kvinnors yrkesval och arbetsmarknad.
Arbetsmarknadsutbildningen måste här ha ett särskilt ansvar. I dag får män i högre grad tillgång till "dyrare utbildning". Arbetsmarknadsutbildning för kvinnor är ofta kortare än männens. Det finns anledning att se över upphandlingsförfarande av arbetsmarknadsutbildning. Fördelningen av arbetsmarknadsinsatser måste ses över i ett jämställdhetsperspektiv. Detta bör ges regeringen till känna.
Mer av arbetsmarknadspolitiken måste ha en "grön prägel". Den gröna sektorn är växande. Här finns en stor potential till ny sysselsättning. Miljöarbeten och utbildning i Agenda 21-arbete är några exempel.
Arbetstider
Flexibla och förkortade arbetstider är angeläget för att både män och kvinnor skall kunna ta ansvar för hemmet. Det är därmed en viktig jämställdhetsfråga. Flexibla arbetstider skapar utrymme och möjligheter att friare kunna använda tiden för kunskaps- och kompetensutveckling, familj och föreningsliv. Arbetstidskommittén har nyligen presenterat sitt betänkande. I detta föreslås bland annat ökad flexibilitet vad gäller arbetstider.
Arbetsvärdering
Arbetsvärdering börjar nu i större utsträckning att prövas som ett medel för att motverka lönediskriminering. Problem har dock uppstått efter det uppmärksammade fallet med barnmorskan och teknikern. Flera män har efter detta vägrat att ställa upp under hänvisning till att de inte vill "hängas offentligt".
Det finns ett stort intresse för att kunna komma igång med arbetsvärdering. Det finns ett antal olika system eller metoder för arbetsvärdering. Av bl.a. den anledningen har JämO gett ut en handbok. Här beskrivs hur arbetsvärdering kan användas för att upptäcka och förhindra diskriminerande löneskillnader mellan kvinnor och män. Det pågår flera projekt med att utveckla arbetsvärdering som metod. Bl.a. kan nämnas Arbetslivsinstitutets och Arbetsgivarverkets utvecklingsarbete. Centerpartiet anser att det är viktigt att utveckla system och metoder för arbetsvärdering samt att resultaten från genomförd arbetsvärdering tas till vara för att åtgärda diskriminerande lönesättning. Detta bör ges regeringen till känna.
Löner
Kvinnors löner är långt under genomsnittet för mäns löner. Ett viktigt led i ökad jämställdhet är att kvinnors och mäns arbete värderas lika. Lönediskriminering är många gånger svår att komma åt. Vid sidan om lagstiftning kan aktiv opinionsbildning och attitydpåverkan bidra till minskade löneskillnader. Som arbetsgivare har den offentliga sektorn ett särskilt ansvar. Inom all offentlig verksamhet bör jämställdhetsrevision vara obligatoriskt. Det är först när skillnader lyfts fram som orättvisor avslöjas och kan åtgärdas. Uppgifter om lönestatistik skall vara könsuppdelad och offentlig.
Lönebildningen är primärt ett ansvar för arbetsmarknadens parter. I detta sammanhang är det viktigt att löneskillnader mellan kvinnor och män beaktas. Arbetsmarknadens parter måste i större utsträckning se över metoder och principer för könsneutral lönesättning.
Jämställdhetsrevision bör i högre grad användas som instrument. Urvalet av ledare måste bygga på att bästa urval görs. Näringslivet och offentlig sektor måste börja inse att genom att inte ta tillvara kvinnors kompetens går man miste om en stor begåvningspotential. Detta är ett slöseri med humankapitalet. Detta bör ges regeringen till känna.
Jämställdhet kommer att bli en konkurrensfaktor. Genom konsumentmakt kommer fler kvinnor att välja varor och tjänster från företag som uppfattas som jämställda. På samma sätt som företag i dag måste visa att de har en god miljöprofil för att vara konkurrenskraftiga kommer företags arbete för ökad jämställdhet framöver att i högre grad påverka preferenser och val.
Näringspolitik
Kvinnor startar ofta företag med mindre lån och bidrag. Oftast rör det sig om tjänsteföretag med en specifik affärsidé, främst för en lokal marknad. Sådan företagsamhet måste tas tillvara i ökad utsträckning. Rationaliseringar inom offentlig verksamhet gör att det finns utrymme för t.ex. fler tjänsteproducerande företag. Kvinnors möjlighet till egna initiativ för att utveckla egen eller kooperativ verksamhet inom vård och omsorg måste ökas. Utvecklande av alternativ till offentligt producerade tjänster ökar valfriheten och leder till ökad effektivitet.
Näringspolitiken måste präglas av jämställdhet
Alltför ofta bygger näringspolitiken på traditionella manliga föreställningar om företagsamhet. Igångsättande av företag, organisation etc. skiljer sig mellan kvinnor och män. Män startar företag i stor skala, kvinnor i liten skala. Att underlätta för kvinnor att starta egen verksamhet är nödvändigt. Med breddad arbetsmarknad för kvinnor kan sysselsättningen öka. Samhällets totala kostnad för arbetslöshet kan därmed minska. Möjlighet för alla att under ett år vara tjänstlediga för att pröva egen verksamhet kan leda till fler nya och bärkraftiga företag. Detta bör ges regeringen till känna.
Företagande inom "upplevelsebranscher" såsom t.ex. inom turism och kultur har ofta annorlunda villkor. Säsongsvariationerna är stora. Ofta förutsätter det kombinationssysselsättning. Regler för att underlätta för nya och mindre företag skall ses över av en förenklingsdelegation. I detta sammanhang måste även regler för kombinationssysselsättning beaktas. Detta bör ges regeringen till känna.
Särskilda lån för kvinnor infördes 1994. Satsningarna har lett till många nya arbetstillfällen. Detta stöd är viktigt att bevara och utveckla.
För att öka resurserna för lån till kvinnors företag föreslogs i tillväxt- propositionen att ALMI skall avsätta en särskild ram inom sin totala kapitalmängd för kvinnolån. Inom denna ram bör utrymme även skapas för lån till kvinnor som avser starta kooperativa företag.
Hittillsvarande satsningar med kvinnliga resurscentra på länsnivå, men även centralt, måste nu permanentas och vidareutvecklas.
Ett problem som ofta påtalas är att det saknas möjligheter till utbildning i företagande. Mycket av det ordinarie utbildningsutbudet har inriktning på anställning. Därmed saknas kunskaper om att starta och driva företag. Mer av entreprenörskap bör finnas inom ordinarie utbildningsutbud. Därutöver behövs kurser eller utbildningar i att starta och driva företag. Inte minst för att fler kvinnor skall våga satsa på att starta eget företag är denna typ av utbildning viktig.
Centerpartiet verkar för att kvinnors företagande utvecklas till att kvinnor startar och driver företag i samma utsträckning som män. Sverige skall bli ett föredöme när det gäller jämställdhet inom näringslivet. En parallell utveckling till detta måste också vara att andelen kvinnor i ledande befattning stadigt ökar i näringslivet.
Om Sverige skall utvecklas till ett hållbart samhälle byggt på kretsloppsprincipen behövs forskning och utveckling av alternativa bränslen och utvecklande av teknik för att klara de krav som det kretsloppsanpassade samhället ställer. En av de sektorer som utvecklas och växer allt snabbare är den s.k. gröna sektorn. En kraftsamling för omställning av energisystemet, med stora investeringar i forskning, utveckling och infasning av ny teknik och alternativa bränslen, kan göra svenskt näringsliv världsledande på en "grön marknad". Detta är en chans för svenskt näringsliv. Det är även en enorm utmaning och chans för kvinnorna. Inom denna sektor finns stora möjligheter för nya företag att växa fram. Utvecklandet av kretsloppssamhället ökar möjligheterna för ett mer differentierat näringsliv. Detta kommer att ge både män och kvinnor möjlighet till ny sysselsättning.
Våld mot kvinnor
Våld mot kvinnor och barn är fortfarande allt för vanligt i vårt samhälle och får aldrig accepteras. En stor del av de kvinnor som misshandlas känner eller lever tillsammans med den som misshandlar. I de flesta fall sker misshandeln i det egna hemmet.
Den kvinnosyn som kommer till uttryck i våldet mot kvinnor är inte förenlig med samhällets jämställdhetsmål. I ett jämställt samhälle har kvinnor och män samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. I ett jämställt samhälle utsätts inte kvinnor och barn för tvång, utnyttjande, våld och sexuella övergrepp. I ett jämställt samhälle finns inga förövare som måste uttrycka makt med våld och förtrycka offret. Fördomar som, direkt eller indirekt, ger uttryck för uppfattningen om mäns makt över kvinnor måste bekämpas med kraft, eftersom de utgör själva grunden för uppkomsten av såväl våld som sexuella brott. Centerpartiet har i andra motioner utvecklat detta och lagt förslag till konkreta åtgärder.
Invandrarkvinnor
De svårigheter som invandrare har på arbetsmarknaden är särskilt uttalade bland kvinnorna. Utvecklingen under 1980- och i början av 90-talet visar att det är färre som förvärvsarbetar bland de invandrade kvinnorna än bland de infödda. Många invandrarkvinnor har haft både fysiskt och psykiskt påfrestande arbeten inom industri och service. Detta tillsammans med dubbelarbete i än högre grad än bland svenska kvinnor har lett till att invandrarkvinnor oftare drabbats av belastnings- och förslitningsskador. Förutom bättre anpassad arbetsmiljö behövs individuella rehabiliteringsprogram för att förebygga och om möjligt undvika förtidspensionering. Detta bör ges regeringen till känna.
En grupp kvinnor som är särskilt utsatta är de som kommer till Sverige för att gifta sig med någon infödd eller sedan tidigare invandrad svensk man. I vissa fall utnyttjar eller misshandlar mannen kvinnan som många gånger har små möjligheter att få hjälp. Om hon bryter upp från förhållandet innan det gått två år blir hon utvisad. Att komma tillbaka till sin hemtrakt som en frånskild kvinna framstår som ett omöjligt alternativ för många av dessa kvinnor. Det är viktigt att kvinnojourerna får resurser så att de kan stödja dessa kvinnor. Vi anser att den s.k. 2-årsregeln skall ändras till en 1-årsregel och att tillämpningen skall kunna vara mer flexibel. Detta bör ges regeringen till känna.
I vissa fall har svenska män genom ''postorderfirmor'' lockat hit utländska kvinnor. Särskilt upprörande är det när svenska män, dömda för misshandel, vid upprepade tillfällen har kunnat locka hit kvinnor. Kvinnor som planerar att flytta hit bör uppmärksammas på möjligheten att ta reda på mer om mannens bakgrund. Kvinnornas rätt till information om sin blivande man bör stärkas. Ambassaderna bör ha större ansvar att medverka till detta.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mål och inriktning för jämställdhetsarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gemensam vårdnad,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhet inom skola - utbildning,2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortbildning och lärarutbildning,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om praktik i grundskolan,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning inom omsorg och utbildning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktade arbetsmarknadsinsatser,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsmarknadsutbildning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsvärdering,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhetsrevision,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att under ett år vara tjänstledig för att pröva egen verksamhet,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kombinationssysselsättning,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om individuella rehabiliteringsprogram,3
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den s.k. tvåårsregeln.3
Stockholm den 6 oktober 1996
Elving Andersson (c)
Margareta Andersson (c) Karin Starrin (c) Sivert Carlsson (c) Kjell Ericsson (c)