Samtliga statliga utredningar ska särskilt beakta jämställdhetsperspektivet då de lägger sina förslag. Motsvarande krav bör också ställas på de statliga myndigheterna när deras verksamhet förändras.
Arbetslösheten är vårt lands största problem. Åtgärder måste sättas in för att bromsa den oroande utvecklingen mot att vi fastnar i en hög och bestående arbetslöshet. Nu krävs det krafttag för att minska arbetslösheten och för att slå vakt om kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Arbets- lösheten riskerar annars att stiga och jämställdhetsarbetet ta flera steg bakåt.
Olika larmrapporter om den stigande arbetslösheten visar att det är kvinnorna som håller på att tappa greppet på arbetsmarknaden. Till stor del beror det på nedskärningar i den del av arbetsmarknaden där kvinnors ställning varit stark, den offentliga sektorn. I Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) bedömningar av arbetsmarknadsutsikterna för 1996 och 1997 sägs att närmare 25 000 offentligt anställda riskerar att mista sina jobb fram till 1998. En stor del är nedskärningar i den statliga sektorn. Dessa ska läggas till de cirka 40 000 statligt anställda som redan sagts upp som en följd av att den statliga sektorn under 90-talet har genomgått den största struktur- rationaliseringen i modern tid.
Till viss del har detta sin förklaring i den nödvändiga saneringen av statens finanser. Främst är det dock ett medvetet och nödvändigt led i strävan att omstrukturera och effektivisera statliga myndigheters verksamhet. Men att konsekvensen av denna strävan också skulle innebära att kvinnor tappar sitt fotfäste är inte acceptabelt. I en rapport som Statstjänstemannaförbundet har presenterat visar att majoriteten av de jobb som försvunnit från staten är kvinnojobb. Hela 60 procent av den senaste tidens uppsägningar har drabbat kvinnorna, trots att dessa enbart utgör 40 procent av de statligt anställda. Även i arbetslöshetsstatistiken slår detta könsperspektiv igenom. 1995 betalade Statstjänstemännens a-kassa ut ersättning till 12 000 fler än 1993. Antalet kvinnor ökade under denna tidsperiod med 9 000, antalet män med 3 000.
Siffrorna som återges ovan talar sitt tydliga språk. Kvinnornas ställning på arbetsmarknaden är hotad. Som arbetsgivare måste staten gå före och genom handling vara ett föredöme för andra arbetsgivare, offentliga som privata. Ett sätt kan vara att regeringen, då den utfärdar verksförordningar eller motsvarande tydligt talar om att det ingår i varje myndighets skyldighet att beakta jämställdhetsperspektivet då man avser att förändra sin verksamhet. En regel för statliga myndigheter som redan statliga utredningar har.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i samtliga verksförordningar ställa krav på att myndigheterna särskilt skall beakta jämställdhetsperspektivet då verksamhet förändras som leder till uppsägningar.
Stockholm den 2 oktober 1996
Birthe Sörestedt (s)
Inger Segelström (s) Monica Green (s) Siw Wittgren-Ahl (s) Agneta Brendt (s) Elisebeht Markström (s) Eva Arvidsson (s)