Delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor tillsattes av regeringen 1972 för att verka för utjämning av könsskillnaderna i samhället. Jämställdhetslagen som trädde i kraft 1980 tillsatte också en jämställdhetsombudsman (JämO) samt en nämnd. Verksamheten har svällt ut och till vilken nytta? Dessutom har en rad ministrar, "kvinnliga", hunnit skutta upp och ner från olika taburetter. Frågan är bara - vem av dem har varit mest jämställd?
Kommunerna har belastats med att ta fram en jämställdhetsplan. Åtskilliga kommuner reagerade, men har fogat sig i att producera ytterligare dokument.
Ett intressant ämne som JämO försökt sig på att trava in på är sextrakasserier på arbetsplatsen, vilket endast lett till "konsten att skapa problem". Här har man försökt att klassa män som råa, maktgalna busar samt att kvinnorna är hjälplösa offer.
Fortfarande, trots alla lager och uttalanden har kvinnorna generellt sett lägre lön än män med likvärdiga arbeten. I stället för JämO kan de fackliga företrädarna (nästan till hundra procent) göra mera, till exempel att inte gynna manliga sökande vid tillsättande av attraktiva befattningar.
Det är hög tid att rensa bort tjafs ur de skattefinansierade jämställdhets- aktiviteterna. Avskaffa JämO med kringsorganisationer och stoppa menings- lösa utredningar! Brott mot jämställdhetslagen skall behandlas vid domstol på sedvanligt sätt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar avskaffa JämO och dess kringorganisationer i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 27 september 1996
Maud Ekendahl (m) Elizabeth Nyström (m)