I det ögonblick en arbetssökande och en arbetsgivare skakar
hand till bekräftelse av att anställningsavtal träffats träder ett
omfattande och komplicerat regelsystem i kraft. Detta
regelsystem, som direkt har betydelse för alla anställda och
alla arbetsgivare, från de allra minsta med en enda anställd
till de allra största med 1000-tals anställda, är så
svåröverblickbart och komplicerat att ytterst få anställda och
arbetsgivare ens tillnärmelsevis behärskar detsamma. Både
arbetsgivare och anställda är hänvisade att anlita ombudsmän
- 1000-tals ombudsmän på arbetstagarsidan, 100-tals på
arbetsgivarsidan - för att kunna hävda sina rättigheter och
skyldigheter. Ombudsmännen på ömse sidor och deras
organisationer bildar tillsammans med arbetsdomstolen en
sluten värld. Svåråtkomlig för dem som inte behärskar detta
svåra område. Det kan noteras att få allmänpraktiserande
advokater och andra fristående jurister behärskar
arbetsrätten. Denna slutenhet får till följd, att det rättsliga
skyddet för anställda och arbetsgivare är beroende på
medlemskap i fack för anställda och anslutning till
arbetsgivareförbund inom SAF eller annan
arbetsgivareorganisation.
Andelen anställda, som är fackligt organiserade är ca 90 %. Andelen
företag, som anslutit sig till någon arbetsgivareorganisation är däremot låg.
Det finns enligt SCB ca 190.000 företag med minst en anställd. Av dessa är
ca 41.000 anslutna till SAF. Ca 10.000 är anslutna till andra arbetsgivare-
organisationer inom den enskilda eller kooperativa sektorn. Detta innebär att
inemot 150.000 småföretag är oorganiserade. Av dessa har ca 40.000 tecknat
hängavtal med något LO-förbund. Även på tjänstemannasidan är hängavtal
vanliga. De oorganiserade företagen, med eller utan hängavtal, är i praktiken
beroende av den berörda fackliga organisationens välvilja.
De förändringar som regeringen nu har aviserat är såväl otillräckliga som
ofullständiga. Eftersom SAF numera har avsvurit sig sin roll som part på
arbetsmarknaden måste lagstiftaren ställa upp för att till gagn för både
anställda och småföretagsamhet åstadkomma begripliga och rimliga regler
för anställningsförhållanden.
Regeringen bör därför snarast tillsätta en ny arbetsrättskommission,
sammansatt av politiker och med experter. Inte bara efter förslag från de
stora arbetsmarknadsorganisationerna utan också fristående, objektiva
krafter, särskilt från universiteten.
I den nya arbetsrättskommissionen bör helhetssyn vara ledstjärnan.
Av detta skäl bör kommissionens arbete inledas med att nuvarande
arbetslagstiftning inventeras, förslagsvis enligt nedanstående systematik, som
också kan ligga till grund för kapitalindelning i en ny arbetsbalk, vars
inrättande i hög grad skulle underlätta den ovan efterlysta helhetssynen.
Sammanställningen nedan är av naturliga skäl ofullständig.
1. Anställnings ingående
- Definition av begreppet anställningsavtal (till skillnad från
uppdragsavtal)
-
- Nuvarande LAS-regler om anställnings ingående, anställningsformer,
informationsskyldighet etc.
-
2. Arbete
- Arbetsskyldighetens omfattning enligt AD:s praxis
-
3. Arbetstid
- Arbetstidslagen
-
- Arbetsmiljölagens föreskrifter om arbetstid
-
- Arbetstid för minderåriga
-
- Lagen om arbetstid i vägtrafik
-
4. Ledighet
- Semesterlagen
-
- Föräldraledighetslagen
-
- Studieledighetslagen
-
- Ledighet för närståendevård
-
- Ledighet för smittbärare
-
- Ledighet för facklig verksamhet
-
- Ledighet för offentliga förtroendeuppdrag
-
- Ledighet för förtroendeuppdrag i skolan
-
- Ledighet för invandrarundervisning
-
- Ledighet för tjänstgöring i totalförsvaret m fl ledighetslagar
-
5. Lönen
- Nuvarande LAS-bestämmelser om anställningsskydd (saklig grund för
uppsägning, personliga skäl resp arbetsbrist, avsked, hittillsvarande
AD-praxis, de mest betydelsefulla prejudikaten, permittering etc.)
-
- Lagen om anställningsfrämjande åtgärder
-
7. Arbetsgivarens omsorgsplikt
- Arbetsmiljölagen och arbetarskyddskungörelsen
-
- De i det dagliga livet mest betydesefulla av arbetarskyddsstyrelsens
föreskrifter. Förteckning över övriga föreskrifter
-
- Förteckning över arbetsgivarens skyldighet att teckna försäkringar
(pension, sjukförsäkring, arbetsskada m m)
-
- Skadeståndslagen, arbetsgivarens principalansvar
-
8. Anställdes rätt till inflytande på
verksamheten i företaget
- MBL-bestämmelser om föreningsrätt, kollektivavtal, konfliktåtgärder
m m
-
- Primär och sekundär förhandlingsskyldighet och informationsskyldig-
het
-
- Tolkningsföreträde
-
- Entreprenader
-
- Fackliga förtroendemän
-
- Styrelserepresentation
-
9. Rättegången i arbetstvister
- Arbetstvistlagen
-
- AD
-
- Skadestånd
-
- Preskription
-
Efter sålunda genomförd inventering skall kommissionen på
varje punkt ställa bl a följande frågor.
- Är denna regel nödvändig?
-
- Kan den förenklas?
-
- Är det rimligt att regeln skall gälla lika för alla företag, från de minsta
till de största?
-
Självklart skall också inom varje område frågan ställas om
behovet att komplettera regelsystemet. Bland annat kan med
fog ifrågasättas huruvida inte lagstadgad minimilön borde
införas. Denna fråga ligger nu helt i kollektivavtalsparternas
hand, vilket bl a ger facken möjlighet att kräva vilka
minimilöner som helst, utan tanke på arbetslösheten.
Lagstiftade miminilöner skulle vara bra för småföretagen.
Vidare måste kommissionen ingående behandla de inledningsvis ställda
frågorna rörande diskriminering av utanförstående och beaktande av
småföretagens intressen, vilka givetvis är av avgörande betydelse om en
arbesrättsreform skall få någon effekt på nyetablering, personalanställning
och därmed minskad arbetslöshet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av en ny arbetsrättskommission,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om minimilöner,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av en arbetsbalk för arbetsrättslig lagstiftning.