Arbetsmiljöarbetet har en mycket lång tradition i Sverige.
Redan på 1600-talet fanns det exempel på stadgar med en
medvetenhet om att arbetets villkor påverkar hälsan. 1889
fick vi den första arbetsmiljölagen i yrkesfarelagen. Lagen
hade till syfte att förebygga ohälsa och olycksfall. I samband
med yrkesfarelagen fick Sverige sina tre första yrkes-
inspektörer. 1912 kom arbetsskyddslagen och den
nyinrättade Socialstyrelsen blev tillsynsmyndighet. 1949
ersattes arbetsskyddslagen med en ny arbetsskyddslag och
Arbetsskyddsstyrelsen inrättades. 1978 trädde så
arbetsmiljölagen (AML) i kraft och utgjorde en del av det
stora reformarbete som genomfördes inom arbetsmarknaden.
1990 genomfördes en mer omfattande revidering av AML. Arbetstiderna
bröts ut och bildade en egen lag. Arbetsmiljölagen kom att omfatta personer
från första klass i grundskolan.
Denna senare del är en utveckling från den föregående AML 78, då lagen
omfattade skolungdom från grundskolans sjunde klass. Motiven för att sänka
åldersgränsen var att barnen skulle engageras i sin skolmiljö vilket är i linje
med skolans läroplan.
Eleverna på högstadiet och på gymnasienivå ingår i det aktiva
skyddsarbetet. Eleverna utser egna skyddsombud och det är framför allt
eleverna i de högre stadierna som deltar aktivt i arbetet. Elevernas
beroendeställning, bristande erfarenhet, avsaknad av egen organisation med
förhandlingsrätt, m.m. innebär att skyddsarbetet i praktiken erbjuder
svårigheter och elevskyddsombuden får en svag ställning.
Arbetsmiljölagen i förskolan
Arbetsmiljölagen bör också gälla i förskolan. Motiven för att
föreslå att AML också skall omfatta förskolan har flera
utgångspunkter:
a) Förskolebarnen vistas regelbundet i en miljö som omfattas av AML på
grund av att vuxna har sin arbetsplats där. Barnen har också sin "arbetsplats"
där utan att åtnjuta stödet av AML.
b) Barns ställning i samhället är stark med utgångspunkt tagen i gällande
lagstiftning såväl internationellt som nationellt. Barnkonventionen,
föräldrabalken, socialtjänstlagen, skollagen, hälso- och sjukvårdslagen, barn-
omsorgslagen m. fl.
En betydande brist i detta avseende är implementering och tillämpning av
de regler som står till buds. Det vuxna samhället erkänner barnens rättigheter
men har svårigheter att ta barnens perspektiv. Det tar en vuxen roll i
förhållande till barnet och utför myndighetsutövning där barnet åtnjuter
samma rättssäkerhet som vuxna.
Barn kan generellt sett inte själva bevaka sina intressen.
Av denna anledning har Barnombudsmannen tillkommit som en särskild
myndighet, BRIS har på ideell väg utvecklat verksamhet till barns skydd,
Unicef är ytterligare exempel på sådan verksamhet.
c) Som en konsekvens av att AML skulle omfatta förskolan följer att en
skyddsorganisation utvecklas. Skyddsorganisationen bemannas av vuxna som
blir lokala barnskyddsombud.
d) Skyddsombuden har en etablerad skyddsorganisation med en långt
utvecklad kompetens inom arbetslivet att falla tillbaka på i sitt arbete.
e) Skyddsarbetet för barn får en ansvarsstruktur och en verksamhetsstruktur
som synliggör barns ställning i varje enskild situation.
f) Barnskyddsombudet utvecklar kompetens så att hon/han kan bistå
organisationer och myndigheter m.m. med rådgivning och beslutsunderlag då
miljöer för barn planeras och utvecklas, eller då redan befintliga miljöer
behöver besiktigas för att förbättras.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förskolan skall omfattas av arbetsmiljölagen (AML).