Det råder inte balans på arbetsmarknaden idag. Arbeten och
företag hotas av skevheter i den nuvarande arbetsrätten.
Framförallt små företag kläms av regler som anpassats efter
de stora kollektivens förutsättningar. Ett exempel på detta är
användningen av sympatistrejker. Det är orimligt att
fackföreningar som inte är primärt berörda av en konflikt
skall kunna vidta stridsåtgärder mot ett enskilt företag.
Stridsåtgärder på arbetsmarknaden är idag tillåtna, i den mån de inte strider
mot avtalsbunden fredsplikt. Ett antal explicita undantag begränsar
emellertid detta generella tillstånd. Så finner man t.ex. i medbestämmande-
lagen, 1976:580 41§. Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av
kollektivavtal får inte vidta eller delta i arbetsinställelse (lockout eller
strejk),
blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd, om avtalet har
ingåtts av en organisation och denna organisation inte i behörig ordning har
beslutat åtgärden, om åtgärden strider mot en bestämmelse om fredsplikt i
kollektivavtal eller om åtgärden har till ändamål
4. att stödja någon annan, när denne inte själv får vidta
stridsåtgärd.
Stridsåtgärder som vidtagits i strid mot första stycket
betecknas som olovliga.
Det är sålunda primärkonflikten som är styrande. Är
konflikten på företag A olovlig blir varje sympatiåtgärd på
företag B också olovlig. Med de fyra undantag som räknas
upp under 41§ är annars sympatiåtgärder tillåtna. Det finns
sålunda i lagen inte något explicit tillstånd för just
sympatiåtgärder, utan det följer av att det som inte är
förbjudet är tillåtet.
Vår syn på arbetsrätten är en önskan om att steg för steg gå mot ett system
där lagstiftningen på arbetsmarknadsområdet ger ett gott grundläggande
skydd, men där avsevärt större möjligheter för enskilda avtal öppnas.
Avtalen bör i princip kunna utformas fritt. Detta måste ske med beaktande
av det grundläggande skydd för avtalsparterna, inklusive minimikrav för
arbetstagares hälsa och säkerhet, som skall återfinnas i särskild lagstiftning.
Finns det i sådana enskilda avtal en klausul om fredsplikt, eller särskild
reglering som berör avtalsparts agerande i förhållande till andra aktörer på
arbetsmarknaden, så är varje stridsåtgärd som saknar stöd i avtalet ett
avtalsbrott. Drabbade parter har då rätt till skadestånd.
I avvaktan på denna typ av enskilda avtal bör dock medbestämmandelagen
justeras. Möjligheten till sympatistrejk skulle kunna tas bort genom att punkt
sattes efter "att stödja någon annan" i MBL § 41:4. Sympatiåtgärder blir
därmed ett av undantagen från det generella tillståndet för stridsåtgärder och
blir därmed som andra olovliga stridsåtgärder en fråga för arbetsdomstolen.
Gränsen för skadestånd vid olovliga stridsåtgärder bör höjas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att ändra medbestämmandelagen enligt vad som
anförts i motionen.