Den svenska arbetsmarknaden är en av världens mest
reglerade. I en tid när det för att Sverige skall vara
konkurrenskraftigt krävs allt mer av flexibilitet i arbetstider
och anställningsförhållanden, samt ökad rörlighet mellan
arbeten, är detta förödande.
Arbetsmarknaden styrs inte av andra grundläggande förutsättningar än
andra marknader. Gör man en resurs dyr eller svåråtkomlig, t.ex. genom
omfattande regleringar, så kommer efterfrågan på den resursen att minska.
Regeringen har genom sitt handlande visat att den inte inser att detta
förhållande också gäller för människor på arbetsmarknaden. Det är beklagligt,
inte minst för alla som idag går arbetslösa.
Den nuvarande arbetsrätten kostar Sverige arbete och företag, inte minst
genom att göra verksamheten krånglig för företagare. I synnerhet gäller detta
för mindre företag, som inte kan avsätta särskilda resurser för att hantera
arbetsrättsliga frågor. Mindre företag är därtill mer beroende än storföretagen
av att alla medarbetare fungerar i sina roller. Alla onödiga regleringar som
hindrar flexibilitet och växtkraft måste avskaffas för att arbetslösheten på
allvar skall kunna minskas. Ett antal hinder för arbete och företagande finns i
den missriktat välmenande arbetstidslagen.
Flera av Arbetstidslagens regler motverkar direkt en modernisering av
arbetsmarknadens funktion:
I lagen:
- finns övertidsbestämmelser, som slår fast hur mycket övertid som får tas
ut under en månad eller kalenderår,
-
- bestäms arbetstidens längd till 40 timmar i veckan,
-
- stadgas att veckovilan så långt möjligt skall förläggas till veckoslut,
-
- finns också straffbestämmelser som stadgar böter och i vissa fall fängelse
för den arbetsgivare som medvetet eller omedvetet bryter mot lagen.
-
De senaste åren har också givit flera exempel på hur
arbetstidslagen bidragit till en överreglering av
arbetsmarknaden:
- VD:n för Forsnäs möbelfabrik åtalades för något år sedan för att hans son
arbetat för mycket övertid i företaget, trots att fadern är delägare.
-
- 7-Eleven har länge av Handelsanställdas förbund på olika sätt hindrats att
driva sina butiker dygnet runt.
-
Ett av problemen har varit att Handels länge vägrade medge
det undantag som krävdes från arbetstidslagens förbud mot
nattarbete.
Det är tråkigt att ett svenskt fackförbund länge kunde tänka sig att försätta
människor i arbetslöshet, hellre än att medge det undantag från
arbetstidslagens 3 § som behövdes. Handels sammantagna agerande gentemot
7-Eleven visar att arbetsmarknadens organisation överlevt sig själv.
Det är dock lika anmärkningsvärt att svensk lag ger facket möjlighet att
hindra arbeten, affärsidéer och entreprenörskap. Arbetstidslagen är i sin
nuvarande utformning föråldrad och bör avskaffas.
Vissa av de beslut om arbetsmarknadens avreglering, som måste tas den
kommande tiden måste föregås eller kompletteras av en avreglering på bl.a.
europeisk nivå. När det gäller bestämmelser om arbetstidsfrågor är Sverige
bundet av EGs ministerrådsdirektiv om arbetstider. Det måste dock klargöras
om inte Sverige övertolkat internationella konventioner och avtal om
arbetsrättens utformning. Istället för att gå längre i regleringen av
arbetsmarknaden än dessa kräver, bör ambitionen vara att största möjliga
flexibilitet skall råda för människor och företag att själva komma överens.
En ny arbetsrätt i allmänhet och bestämmelser om arbetstiden i synnerhet
måste utgå från en minimalistisk tolkning av de internationella överens-
kommelser och konventioner vi kan vara bundna av. Även om Sverige ännu
är bundet av vissa direktiv i arbetstidsfrågor är det inte givet att en särskild
arbetstidslag behövs. Dessa internationella bestämmelser kan infogas i en ny
lag om grundskydd på arbetsmarknaden.
Istället för detaljerade regleringar av anställningsförhållanden i svenska
företag bör möjlighet till civilrättsliga avtal mellan arbetsgivare och
medarbetare införas vid sidan av kollektivavtalen. Människor vet bäst själva
hur mycket och när de vill arbeta. I avtalen måste man själv så långt det är
möjligt kunna bestämma över arbetstidens längd, schemaläggning, övertid
och ekonomiska villkor. Den som t.ex. vill koncentrera månadens arbete till
tre veckor skall inte möta politiska hinder att göra detta. Den som trivs med
nattarbete i butik skall inte kunna hindras av facket. Den som vill arbeta
helger och vara ledig i veckan skall kunna vara det utan hänsyn till fackets
synpunkter eller lagens regleringar.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjlighet att teckna civilrättsliga avtal om
anställningsförhållanden mellan arbetsgivare och medarbetare vid sidan av
kollektivavtalen,
2. att riksdagen beslutar avskaffa den nuvarande arbetstidslagen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur grundkraven i EG:s
arbetstidsdirektiv kan uppfyllas, intill dess att direktivet moderniserats,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en ny och flexibel arbetsrätt som underlättar
företagande och framväxten av nya arbeten.