De centrala ämbetsverken i Sverige har sina rötter i de kollegier som inrättades under 1600-talet och vilka var ämbetsmannamyndigheter som arbetade i domstolsliknande former. Ur dessa kollegier har en rad nya myndigheter successivt vuxit fram.
Inom svensk förvaltning dominerar tillsättning på meriter kvantitativt. Vid tillsättning av statlig tjänst skall enligt regeringsformen endast sakliga grunder som förtjänst och skicklighet komma ifråga. Inom en del myndig- heter tillsätts vissa topptjänster såsom generaldirektörer, ambassadörer och landshövdingar också på politiska meriter.
Myndigheternas effektivitet har kritiserats under årens lopp. Den lösning man framför allt valt för att höja effektiviteten är att förändra lednings- och organisationsformerna. Vissa satsningar har under senare år gjorts för att genom kortare utbildningar höja kompetensen hos de högre cheferna. Som exempel kan nämnas regeringens utbildning för statsförvaltningens högre chefer 1980-1987. En annan utbildning är den chefsutbildning på ett par månader som militären ordnar för högre tjänstemän.
I ett land som Frankrike har man en annan syn på vilka utbildningsbehov som måste tillgodoses innan man kan komma ifråga för ledande poster inom förvaltningen. Där insåg general de Gaulle 1945 behovet av en strukturerad utbildning för högre tjänstemän inom administrationen. Han lade grunden för l´École Nationale d´Administration vars mål är att utbilda ledare på högsta nivå. Skolan har tre utbildningslinjer, en för kandidater som är minst 28 år och har akademisk grundutbildning, en för kandidater som är minst 47 år med minst fem års statstjänst samt en för kandidater som är minst 40 år och som har varit valda politiker eller professionellt aktiva i offentlig tjänst i åtta år. För att bli antagen till skolan krävs att man klarar ett inträdesprov. Utbildningen omfattar totalt 27 månader och man behandlar här bl.a. ekonomi, administration, ledarskap, sociala frågor, utrikespolitik och övriga politikområden.
Många av Frankrikes mest kända ledare har gått igenom denna utbildning. I Sverige skulle vi behöva en motsvarande utbildning där vi satsar på personer med såväl hög kompetens kunskapsmässigt som livserfarenhet. Jag anser att regeringen bör utreda hur en sådan utbildning skulle kunna organiseras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ledarskapsutbildning för högre ämbetsmän.
Stockholm den 2 oktober 1996
Barbro Westerholm (fp)