med anledning av skr. 1996/1997:41 Jämställdhetspolitiken
Regeringen har lämnat en redovisning av hur
jämställdhetspolitiken har utvecklats hitintills under
mandatperioden och anger huvuddragen i den fortsatta
inriktningen av insatserna.
Vi s-kvinnor är nöjda med att vi nu fått en redovisning av jämställd-
hetspolitiken och tankar om fortsatt inriktning. För att riksdagen ska kunna
fatta beslut och driva frågor är det en nödvändighet med uppföljning, att fakta
och statistik finns samlat samt att redovisningar görs regelbundet. Detta för
att kunna redovisa dels goda exempel, dels hur långt arbetet kommit med
både inflytandefrågor och de nya formerna för jämställdhetsarbetet-main-
streaming. För att inte förlora tempo i denna för regeringen och riksdagen
prioriterade fråga bör redovisningar tills vidare göras regelbundet, helst
årligen, tills jämställdhetsarbetet funnit sin nya mainstreaming-form.
En fråga som ofta helt försvinner i diskussionerna om könsperspektivet är
hur de nya svenska kvinnorna, invandrarkvinnorna och speciellt de unga, har
det. Vi vet att just den här gruppen har det extra svårt att både komma ut på
arbetsmarknaden och få sina utbildningar samt yrkesroller accepterade. För
att erhålla mer kunskaper behöver vi bättre statistik just om de nya svenska
kvinnorna.
För första gången i Sveriges historia är fler kvinnor än män arbetslösa.
Eftersom den svenska arbetsmarknaden är traditionell arbetar ca 60 %
kvinnor i den offentliga sektorn och ca 75 % av männen i den privata sektorn.
Om kvinnornas arbetslöshet inte bryts till år 2000 och i framtiden, som s-
kvinnorna föreslagit i motioner under allmänna motionstiden, kommer många
kvinnor att vara mycket utsatta på den framtida arbetsmarknaden. Därför bör
effekterna av neddragningar i staten, kommunerna och landsingen särskilt
studeras ur jämställdhetssynpunkt.
Under de senaste åren har vi i budgetar och åtgärder hela tiden haft en
känsla av att den ekonomiska politiken och satsningarna som görs miss-
gynnar kvinnorna. Därför bör den ekonomiska politiken kartläggas ur ett
jämställdhetsperspektiv.
Om jämställdheten ska utvecklas inte bara inom arbetslivet utan också i
hemmet måste pappor erhålla mer stöd för att ta ett större ansvar för familje-
livet. Ett sådant stöd bör utvecklas och uppmuntras i ett bredare sammanhang
än idag. Annars kommer kvinnorna i framtidens Sverige inte att kunna välja
både arbete, familj och ett liv med kvalitet. Männen vore de stora vinnarna på
att arbeta mindre och ta ett större ansvar för det obetalda arbetet hemma.
Många av oss funderar över hur det kommer sig att flertalet av de unga
kvinnorna känner att de är jämställda när de lämnar skolan men redan efter
kort tid i arbetslivet blir de "förbisprungna" av de jämnåriga männen både
vad gäller tjänster och löneutveckling. Frågan vi ställer oss är om inte en
större delaktighet i den demokratiska processen i skolan skulle göra de unga
kvinnorna bättre förberedda för yrkeslivet. Det är heller inte bra att
undervisningen i skolan till övervägande del görs av kvinnor på de lägre
stadierna och av fler och fler män ju högre man kommer i klasserna.
Jämställdhetsperspektivet måste synas bättre i skolan än idag.
För kvinnor idag är förebilder viktiga. Därför är det väsentligt att det blir
varannan kvinna på alla poster i samhället. T.ex. blir det aldrig hälften
kvinnliga chefer om man inte tillsätter kvinnor. Det är enkel matematik. Vi
anser att arbetet med att bli varannan, inte bara i politiken utan i hela
samhället, måste intensifieras på alla nivåer och framför allt på ledande
positioner i den offentliga sektorn.
Vi s-kvinnor har höga förväntningar på jämställdhetspolitiken. Vi behöver
bättre instrument och organisation för uppföljning och måluppfyllelse. Därför
föreslår vi att ovan föreslagna åtgärder särskilt studeras i det fortsatta
jämställdhetsarbete.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det fortsatta jämställdhetsarbetet.
Stockholm den 7 november 1996
Inger Segelström (s)
Monica Green (s)
Birthe Sörestedt (s)
Agneta Brendt (s)
Elisebeht Markström (s)
Eva Arvidsson (s)
Siw Wittgren-Ahl (s)