med anledning av prop. 1996/97:107 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring
Yrkesfiskares
arbetslöshetsförsäkring
Som medlemmar i Sveriges fiskares arbetslöshetskassa
förekommer två olika kategorier yrkesfiskare - anställda och
företagare. Enligt uppgift från kassan är yrkesfiskare endast
undantagsvis anställda. För tillfället är ingen anställd fiskare
medlem.
Som företagare betraktas både båtägare, båtdelägare och s k lottfiskare. En
lottfiskares enda "företagstillgång" utgörs av andelen (lotten) i den framtida
fångsten som delas upp enligt ett demokratiskt lottsystem mellan såväl båt-
ägare som lottfiskare.
Yrkesfiskares arbetslöshet
En fiskare som är anställd kan beviljas
arbetslöshetsersättning när anställningen upphört.
En fiskare som är företagare kan erhålla arbetslöshetsersättning när ett
pågående fiske hindras exempelvis av väderlekshinder, ishinder, haverier och
fångstbegränsningar beslutade av EG eller av Fiskeriverket. Däremot omfat-
tas företagare inte av lagen om arbetslöshetsförsäkring när de drabbas av
"vanlig" arbetslöshet. Sveriges fiskares arbetslöshetskassa är den enda a-
kassan som inte får bevilja sina medlemmar arbetslöshetsersättning när de
blir arbetslösa och verksamheten helt har upphört. Sådan arbetslöshet uppstår
exempelvis vid försäljning av båt, konkurser, skrotning av båt och vid
övertalighet som uppstår när man av ekonomiska eller andra orsaker minskar
besättningens storlek. Vid sådan arbetslöshet medger dagens regler inte att
arbetslöshetsersättning beviljas, oavsett om fiskaren är medlem i arbetslös-
hetskassan sedan många år och uppfyller både medlemsvillkor och arbets-
villkor.
Ingen
arbetslöshetsersättning vid
vanlig arbetslöshet
Genom en föreskrift till den nuvarande KAS-lagen
(AMSFS1984:30 p1) kan den som är medlem i Sveriges
Fiskares arbetslöshetskassa och som helt slutat som
yrkesfiskare få kontant arbetsmarknadsstöd till dess
vederbörande fått ett nytt arbete och blivit medlem i en
annan kassa. Denna regel får ibland orimliga konsekvenser
för fiskare som står utan arbete, kanske för lång tid. De kan
inte ansöka om arbetslöshetsersättning trots medlemskapet i
en a-kassa. För att i bästa fall kunna få KAS måste de klara
de motsägelsefulla kraven från arbetsförmedlingen att dels
stå till arbetsmarknadens förfogande och vara beredd att anta
ett erbjudet lämpligt arbete (dock inte som fiskare) dels inte
ha rätt att neka om arbetsförmedlingen erbjuder arbete på en
fiskebåt. I så fall kan de drabbas av avstängningsreglerna.
ARBOM-utredningen (SOU 1996:1150) har reagerat mot dessa förhållan-
den och föreslår i sin utredning att yrkesfiskare, förutom nuvarande typ av
arbetslöshetsförsäkring, även bör få arbetslöshetsersättning vid "normal"
arbetslöshet. Utredaren föreslår att AMS får utfärda föreskrifter. I samband
med utredningen har kassan lämnat förslag till hur sådan arbetslöshet kan
styrkas. Utredningen har liksom Statskontoret i sin utredning om yrkesfiskar-
nas arbetslöshetsförsäkring 1994 konstaterat att de svenska yrkesfiskarna
främst konkurrerar med danska och norska yrkesfiskare. I dessa länder finns
också speciell arbetslöshetsförsäkring för yrkesfiskare.
Från den 1 januari 1998 skall arbetslöshetsförsäkringen bestå av en
grundförsäkring och en inkomstbortfallsförsäkring. Den nuvarande KAS-
lagen upphör. Det torde innebära att fiskarnas a-kassa efter den 1 januari
1998 skall pröva ansökningar även när det gäller vanlig arbetslöshet för
fiskare och om nuvarande syn på sådan arbetslöshet skall fortsätta att tilläm-
pas, endast bevilja grundbeloppet även om övriga villkor som medlem är
uppfyllda. Detta förhållande bör undvikas genom att i enlighet med
ARBOM-utredningens förslag låta även yrkesfiskare omfattas av rätten till
arbetslöshetsersättning vid "vanlig" arbetslöshet. En möjlig lösning är att
införa vissa avstängningsregler vid sådan arbetslöshet enligt den modell som
kassan själv föreslagit till ARBOM-utredningen. Att fiske helt har upphört
kan också styrkas med uppgifter från Fiskeriverket om återkallande av
yrkesfiskelicens och fartygstillstånd. Reglernas utformning bör fastställas av
AMS i form av föreskrifter.
Vidgning av begreppet
yrkesfiske
Med yrkesfiske avses förutom det egentliga fisket också
därtill hörande förberedelse- och avslutningsarbeten i
samband med fiskeresan. Arbetet ombord består av fiske
samt sortering, fileing, packning och viss beredning, såsom
kokning av råräka. Som landbaserad fortsättning på
fiskeresan räknas lossning och lastning av fångsten. Om
vissa av ovan uppräknade sysslor inte kan utföras på mindre
fiskebåtar av utrymmesskäl inräknas sådan hantering av den
färska fångsten i yrkesfisket även om den utförs sedan båten
kommit i hamn.
Viss traditionell kompletterande fiskeverksamhet ingår också av praxis i
yrkesfisket. Det gäller rökning av egen fångst samt löjromsberedning under
förutsättning att verksamheten är liten i förhållande till det totala fisket
under
året och utförs av den som bedrivit fisket.
Fisket har under flera år präglats av långa perioder med fångstbegränsning-
ar och fiskestopp. Dessa har medfört förändrade avsättnings- och försälj-
ningsmöjligheter, särskilt inom olika kust- och insjöområden där första-
handsmottagningen av färsk fisk samt fiskberedningsindustrin minskat eller
upphört till följd av långa perioder med bristande råvarutillgång. Den
enskilde yrkesfiskaren har i vissa fall fått söka nya avsättningsmöjligheter för
sin fångst, i regel på hemmamarknaden och i vissa fall också tvingats att
sälja en ökande andel av fisken själv. För att höja försäljningsvärdet av sin
fångst har förädlingen och beredningen av egen fångst ökat.
Dessa nya förhållanden har först och främst påverkat det småskaliga, kust-
nära fisket. Större fiskefartyg har andra förutsättningar att landa sina
fångster
på olika platser och kan, på grund av större kvantiteter, transportera fångsten
till industrier och grossister på längre avstånd.
Den som vid sidan av fisket säljer eller bereder egen fångst nekas i dag
arbetslöshetsersättning eftersom han då bedöms efter företagarreglerna och
inte kan få arbetslöshetsersättning annat än tillfälligt, förrän hela verksam-
heten lagts ner.
ARBOM-utredningen föreslår en utvidgning av yrkesfiskebegreppet.
Genom en särskild föreskrift bör definitionen på begreppet yrkesfiske utfor-
mas så att det även kan ingå viss beredning samt försäljning av egen fångst,
dock under förutsättning att verksamheten kan bedrivas jämsides med ett
heltidsfiske och att dessa kompletterande verksamheter bedrivs uteslutande
av den som bedrivit fisket. Att fiske bedrivs på heltid kan vid behov
kontrolleras av a-kassan mot loggboksuppgifter inlämnade till Fiskeriverket.
Enligt EU:s intentioner som tillkännagivits bl a i Gemenskapsprogrammet
5b och i Parlamentsinitiativet PESCA, skall utvecklingen i de gles- och
kustområden som det här är fråga om aktivt främjas, bl a genom satsningar
på lokala initiativ för att bibehålla fortsatt utveckling och bosättning i
glesbygderna. Det bör därför accepteras att en medlem i Sveriges fiskares
arbetslöshetskassa får utföra viss mindre beredning och försäljning av egen
fångst utan att detta får som konsekvens att han inte kan söka arbetslös-
hetsersättning vid arbetslöshet i fisket.
Nuvarande AMS-
föreskrifter
De nuvarande föreskrifter som AMS utformat för Sveriges
Fiskares arbetslöshetskassa, exempelvis rörande definition av
fiskares tillfälliga arbetslöshet, arbetsvillkor, beräkning av
dagsförtjänst, intyg och blanketter, bör finnas kvar även efter
den 1 januari 1998.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning får beviljas även vid
normal arbetslöshet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att begreppet yrkesfiske föreslås vidgas till att omfatta även viss
försäljning och beredning av egen fångst,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den bör
överväga om perioder med fiskestopp skall betraktas som överhoppningsbar
tid både vid beräkning av arbetsvillkor och vid fastställande av dagpenning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om AMS-föreskrifter.