Det måste definitivt anses vara ett riksintresse att skärgårdar
kan hållas levande. Möjligheterna till fast utkomst och
boende i "skärgårdsnäringar" måste också fortsättningsvis
vidmakthållas.
Dessvärre lyser fortfarande det praktiska resultatet av Skärgårds-
utredningen från 1994 (SOU 1994:43) med sin frånvaro. Det innebär att
regeringen ingenting gör och detta vidmakthåller förhållanden som är till
förfång för skärgårdsbefolkningen.
Många väntar på konkreta beslutsförslag som kan undanröja de olägenheter
som skärgårdsbefolkningen är utsatt för. Vidare borde begreppet skärgård
vidgas till att gälla såväl fastlandsremsan i typiska skärgårdsområden som öar
både med och utan broförbindelse. Trots att arbetsmarknadsutskottet i sitt
betänkande 1994/95:AU13 skriver att man genom samråd löser de problem
som länsstyrelsernas olika praxis beträffande skärgårdsbegreppet skapar vore
väl ändå det bästa att man har ett gemensamt begrepp. Sverige borde också
verka för detta vidgade skärgårdsbegrepp inom EU så att
strukturfondsprogrammet för skärgården verkligen kan omfatta hela
skärgården.
Fastighetsbeskattningen är idag ett av de största problemen i skärgården.
Detta beroende på köpstarka storstadsbors köpkraft som drivit upp
fastighetspriserna i skärgården. Med de små marginaler som skärgårdsföretag
har kan fastighetsskatten leda till att en stor del av ersättningen för den egna
arbetsinsatsen äts upp. Särskilt gäller detta de äldre skärgårdsborna. När
regeringen nu höjer fastighetsbeskattningen samtidigt som taxeringsvärdena
kraftigt höjts innebär det dödsstöten för mångas möjlighet till
skärgårdsboende. De tvingas helt enkelt bort från sina hem på grund av att
regeringen via fastighets- och förmögenhetsbeskattningen tar ut orimliga
skattenivåer. Fastighetsskatten måste snarast sänkas och särskilda regler för
taxering och beskattning av skärgårdsfastigheter införas.
Möjligheten att hävda intresset av bosättning och sysselsättning vid
fastighetsöverlåtelse i skärgårdarna är begränsade. Också på denna punkt bör
regeringen presentera åtgärdsförslag för riksdagen. När denna fråga
behandlades senast i bostadsutskottet (1995/96:BoU7) hänvisades till
Jordbruksverket och dess väntade komplettering av den tidigare gjorda
utvärderingen av jordförvärvslagstiftningen. Denna bör nu rimligen ha
inkommit till regeringskansliet varför denna fråga bör prövas på nytt.
Ett problem som blir allt större i delar av skärgården är skarvens framfart.
Omfattningen av skarvkolonierna är idag av den storleken att den rödlistning
som gäller för denna fågel inte längre överensstämmer med den verklighet
som råder. Den borde därför som enda undantag avföras från listan vilket
regeringen borde verka för.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett vidgat skärgårdsbegrepp,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att verka för ett ändrat skärgårdsbegrepp för EU:s
strukturfondsprogram,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av
fastighetsbeskattningen och fastighetstaxeringssystemet som gör att de
orimliga effekter som i dag kan uppstå i skärgårdsområden undanröjs,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att stärka boende- och sysselsättningsintresset
vid fastighetsöverlåtelse i skärgårdarna,2
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att verka för att avföra skarven från rödlistan.3